Mikrobiolog: Börjar coronaviruset få slut på idéer?

2021-03-29 07:33  
Coronaviruset kan variera sig, men inte hur mycket som helst, verkar det som. Foto: AP/TT

De många olika virusvarianterna oroar forskarna och allmänheten. Men även om varianterna är många, är mutationerna desamma. Det kan vara ett tecken på att coronaviruset börjar likna en gammal farbror som drar samma skämt, om och om igen.

Mutanterna kommer!

I flera veckor har de olika varianterna av coronaviruset satt skräck i allmänheten. Inte helt utan anledning, eftersom det finns tecken på att vissa av dem åtminstone är betydligt smittsammare än andra.

I Sverige är den brittiska varianten på god väg att ta över, och bland studenterna i Uppsala härjar den sydafrikanska.

Men nu börjar forskarna se ett mönster. I många av varianterna ingår samma mutationer. Därutöver har mutationerna i ett flertal fall uppstått på vitt skilda platser.

Läs mer: Vilka startups klarar krisen i fordonsbranschen?

Att naturen löser samma problem oberoende av varandra, fast på ett likartat sätt, är inte ovanligt. Tvärtom. Den sandfärgade pälsen hos många ökenlevande däggdjur, är ett exempel. Ett annat är de fenliknande extremiteter som valar, sjökor och valrossar har.

Lika som bär

Coronaviruset är inget undantag. I USA, till exempel, har man funnit sju linjer av coronaviruset som är genetiskt oberoende av varandra, men där alla utom en bär på exakt samma mutation i det så kallade spikeproteinet, som viruset använder sig av för att fästa till cellen.

Som alla proteiner består även spikeproteinet av en sammanlänkad kedja av olika aminosyror. Hos originalviruset och på position 677 i detta protein finns aminosyran glutamin, förkortad Q. Hos sex av de olika linjerna i USA, däremot, har glutamin bytts ut mot aminosyran histidin (H), varför just denna mutation kallas för 677H. I den sjunde linjen har glutamin bytts ut mot prolin (P) i stället.

Men 677H har inte bara uppstått i USA, utan också på en rad andra platser, som Indien, Egypten och Makedonien. 677H finns också i en variant som kallas för B.1.525, som upptäckts i både Norge och Danmark, samt i flera linjer som härstammar från B.1.1.7, även känd som den brittiska varianten.

Läs mer: Bergstrom: ”Det ser vetenskapligt ut men är bara bullshit”

På liknande sätt har forskarna identifierat åtminstone åtta olika mutationer i spikeproteinet som alla har uppstått flera gånger, oberoende av varandra.

Mutationer uppkommer spontant och hela tiden. De allra flesta är dock till virusets nackdel och försvinner snabbt. De som nu börjar spridas över världen, däremot, gynnar antagligen viruset på ett eller annat sätt. Men det faktum att det är samma mutationer som dyker upp gång efter annan, kan ses som ett tecken på att det är just dessa mutationer, och inga andra, som gynnar viruset.

Faran inte över

Detta blir uppenbart om man synar de olika varianterna i sömmarna. För då ser man att det stora flertalet av dem bara är variationer av ett och samma tema. Varianterna må vara nya, men de byggstenar - mutationerna - som ingår i respektive variant är desamma.

Det hela kan liknas vid dataspelet Tetris där ett visst antal olika byggblock ska sättas samman i olika kombinationer, skriver den evolutionära mikrobiologen Vaughn Cooper i Scientific American. Antalet möjliga kombinationer är många, men byggblocken är desamma.

Sammantaget kan detta vara ett tecken på att coronaviruset börjar få ont om idéer, menar han. Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd och att viruset inte kan komma att överraska oss fler gånger. För evolutionen är en ständigt pågående process.

Ett uppenbart orosmoln är den stora smittspridningen. För ju mer virus som är i svang, desto större är risken att det hittar helt nya sätt att föra smittan vidare på. Framför allt när dess förutsättningar att reproducera sig trycks tillbaka, vilket nu sker i samband med de storskaliga vaccinationerna. För de varianter som då gynnas, är de som lyckas ta sig förbi det skydd som en vaccination är tänkt att ge.

Därför, menar Vaughn Cooper och många med honom, bör bevakningen av nya varianter även fortsättningsvis vara högprioriterad.

Fakta: De mest omtalade varianterna

B.1.1.7 – den brittiska varianten

Den brittiska varianten upptäcktes i höstas och är nu vanlig i Sverige. Varianten bedöms vara mer smittsam, men oklart hur mycket. Några, dock kritiserade, studier har visat att varianten kan vara dödligare. Hittills finns inget som tyder på att vaccinet inte biter på den brittiska varianten.

B.1.351 – den sydafrikanska varianten

Varianten identifierades i slutet av december och har också konstaterats i Sverige. Preliminära resultat av studier pekar på en högre smittsamhet, men inte på svårare symtom.

Vissa studier pekar dock på att denna variant är något mindre känslig för vaccin, men underlaget för påståendet anses som "icke tillfredsställande".

P.1 – den brasilianska varianten

Än så länge finns inga större studier som visar att varianten skulle leda till allvarligare sjukdom och inte heller några studier som visar hur effektivt vaccinet är mot viruset.

I samtliga fall kan det vara värt att tillägga att det inte finns några bevis för att de nämnda varianterna uppstått i respektive land. Exempelvis har Storbritannien, sedan en längre tid, en mycket väl utvecklad kapacitet för att sekvensera nya smittoämnen, vilket gör att många nya varianter upptäcks just där, fast de i själva verket kan ha uppstått någon annanstans.

Johan Nilsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt