Meteoriten i Norge – så har de räknat ut var den föll

2021-07-28 11:49  

Natten till den 25 juli lyste en stor meteor upp himlen i både Sverige och Norge. Nu har Norsk Meteornettverk avsmalnat sökområdet till några kvadratkilometer i ett skogsområde väster om Oslo.

Steinar Midtskogen är kameraansvarig på Norsk Meteornettverk och hjälper till att lokalisera meteoriter som slår ner i Norge. Kameror försöker fånga meteroiter, som kallas meteorer under den korta stund de lyser, på film när de faller.

– Vi har ett nätverk av kameror placerade på olika ställen i Norge som kontinuerligt filmar himlen och som automatiskt registrerar ifall något händer. Om det kommer en meteor får vi in vinklar och hastighet från de olika kamerorna. Det är det viktigaste bidraget för att lokalisera meteorerna, säger Steinar Midtskogen. 

För att kunna räkna ut vart meteoriter har slagit ner måste kamerorna kalibreras, metoden skiljer sig något beroende på om rymdstenen kommer på natten eller dagen.  

– Kamerorna kalibreras med hjälp av stjärnorna och med datamodeller som gör om pixelpositioner till positioner på himlen. Om en meteor faller på dagen så vi tar vi bilder från natten innan och natten efter och antar att kameran inte flyttat på sig däremellan. Sen jämför vi vart meteoren befinner sig på himlen med natthimlen från de närliggande nätterna för att kunna räkna ut hur den rör sig, säger Steinar Midtskogen.

Meteoren som slog ner natten till den 25 juli. Foto: Norsk Meteornettverk

Meteoritens mörka fas kräver analys

Kamerorna ser dock bara rymdstenen medan den lyser, då den alltså kallas meteor, och det behövs också en grundlig analys av den så kallade mörka fasen. Meteoritens ingångsvikt uppskattas, sedan används videomaterial för att se vilken bana och hastighet meteoren har när den slutar lysa.

Analyser av vinddata på olika höjder görs för att kunna räkna på hur långt delar av meteoriten kan blåsa iväg. Hur mycket meteoriten fragmenteras påverkar landningsplatsen och fler antaganden görs vid beräkningar. 

Osäkerheten i de många beräkningstegen gör att sökområdet ofta breder ut sig flera kilometer. För den meteor som lyste upp natten till den 25 juli har dock närmare analyser fått ner området från 100 kvadratkilometer till 2–3 kvadratkilometer i skogsområdet Finnemarka som ligger vid Tyrilfjorden några mil väster om Oslo. 

Steinar Midtskogen, Norsk Meteornettverk. Foto: Privat

Meteoren var väldigt ljusstark, något som ställde till det för utrustningen.

– Bara den första och sista delen av meteorens bana funkar bra på film, kamerorna är överexponerade av den ljusa meteoren. Men det finns många kameror som har fångat meteoren, och vi har den rätt från sidan, rakt bakifrån och nästan rakt framifrån. Det blir ganska säkra bilder, säger Steinar Midtskogen.

Meteoriten vägde cirka 100 kilo – allt föll inte till marken

Denna meteorit var så pass stor, uppskattningsvis runt 100 kg vid inträde i atmosfären, att det också finns seismiska registreringar från när den gick in i den nedre delen av atmosfären. Detta har också kunnat användas vid avgränsningen av sökområdet. Norsk Meteornettverk har vidare fått hjälp av Eric Stempels, forskare vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet, med vissa beräkningar. 

–  Meteoren hade en ingångshastighet på 15 km/s och tappade den farten runt 15 km över marken. Och efter det har det varit som ett vanligt fritt fall, och det tog runt två minuter tills den föll i marken. När hastigheten går under 2-3 km/s så slutar meteoren att lysa och då tog Eric Stempels vid för att räkna för den mörka fasen, säger Steinar Midtskogen.

De mest sannolika nedslagsplatserna är inom det gråmarkerade området. Platsen ligger cirka 35 km väster om Oslo. Foto: Norsk Meteornettverk/Google Maps

Med hjälp av denna analys har Norsk Meteornettverk lyckats avgränsa sökområdet till en korridor med några hundra meters bredd, och några kilometers längd.

Och Steinar Midtskogen uppmanar folk att gå ut att leta men påminner om att säga till ifall de hittar något av intresse. 

– Det är fortfarande ett stort område och tusen ögon är bättre än tio. Vi hoppas kunna göra ett fynd så att det kan registreras och undersökas vetenskapligt. Vidare så är det bara mindre delar av meteoriten som har fallit till marken. Totalt är det nog inte mer än tio kilo, kanske bara 2–3 kilo. Hur stora de olika segmenten är vet vi inte heller, några få på några kilo eller hundratals på tiotals gram. De minsta är svåra att finna. Chansen att göra ett fynd är störst när det är fler mellanstora.

Bill Burrau

Mer om: Meteor Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt