Mer förnybar el – då sjunker stamnätets kapacitet

2021-02-04 06:00  

Det är trångt i elnäten och många företag och kommuner skriker efter nya ledningar. Nu visar nya siffror att överföringskapaciteten i det befintliga stamnätet har krympt.

Det svenska elsystemet är i stor förändring. Vindkraften byggs ut kraftigt medan kärnkraftsreaktorer har stängts ned.

Det har lett till att stabiliserande funktioner i elsystemet har gått förlorade. Och det har även fått konsekvenser för möjligheten att överföra el mellan Sveriges olika elområden.

IVA-ledamoten Magnus Olofsson har tagit fram statistik från den nordiska elbörsen Nord Pool för hur stor överföringskapacitet som stamnätsägaren Svenska kraftnät har tilldelat marknaden för dagen före-handeln. Det är den elhandel som sker dagen före själva drifttimmen.

Läs mer: Jätteprojektet Sydvästlänken ger inte full utdelning

Siffrorna visar att medelkapaciteten på de två sydligaste snitten, alltså gränsen mellan elområde 2 och 3 respektive mellan elområde 3 och 4, har minskat under de senare åren.

Tilldelningen av kapacitet görs timme för timme. Sammanräknat över året hade snitt 2, gränsen mellan elområde 2 och 3, en överföringskapacitet om 6 132 MW i genomsnitt år 2020. Det är ungefär 1 200 MW mindre än gränsens maxkapacitet om 7 300 MW.

”Svenska kraftnät har inte gjort tillräckligt med åtgärder”

Ungefär lika stor minskning syns för snitt 4, gränsen mellan elområde 3 och 4. I medeltal hade snittet en överföringskapacitet om 4 198 MW, vilket kan jämföras med maxkapaciteten 5 400 MW.

Jämförelser i medeltal är dock vanskliga. Under enskilda driftstimmar har naturligtvis överföringskapaciteten varit högre än medelvärdet. Men under 2020 nådde kapaciteten inte upp i sin maxnivå, vare sig vid snitt 2 eller 4 under någon timme. Det närmaste de kom var 7 200 respektive 5 300 MW, alltså 100 MW under maxnivån. Snitt 2 har inte nått maxkapacitet under någon timme sedan år 2017.

Läs mer: Hur ligger det till med elbristen, egentligen?

Magnus Olofsson är kritisk mot utvecklingen och menar att Svenska kraftnät inte har vidtagit tillräckligt med åtgärder för att öka överföringskapaciteten i det befintliga stamnätet.

– Vad jag kan bedöma har Svenska kraftnät inte gjort tillräckligt med åtgärder som kompenserar för minskad rotationsenergi och spänningsstabiliserande förmåga i elsystemet när kärnkraftverk och kraftvärme har stängt ned, säger han.

”Som om ett stålverk inte skulle redovisa hur många ton stål de har producerat”

Pontus de Maré, driftschef på Svenska kraftnät, bekräftar Magnus Olofssons siffror och att överföringskapaciteten i stamnätet har minskat på senare år.

Framför allt pekar Pontus de Maré på två orsaker: avbrott på ledningar på grund av underhållsarbete samt ändrade energiflöden i elnätet.

– Förut var flödena mer statiska men det är de inte längre. I och med de stora förändringarna i kraftsystemet i dag uppstår nya flaskhalsar som får påverkan för snitten, säger Pontus de Maré.

Det är alltså främst för att minska risken för överlast i de nya flaskhalsarna som överföringen över gränssnitten mellan elområdena har begränsats, enligt Svenska kraftnät. Väderförhållanden kan också påverka överföringskapaciteten, men förklarar inte hela den sjunkande trenden.

Magnus Olofsson upprörs över att Svenska kraftnät inte tydligt redovisar den tillgängliga överföringskapaciteten i stamnätet.

– Överföringskapaciteten som tilldelas elmarknaden är en av Svenska kraftnäts mest centrala produkter. Att då inte redovisa den kärnverksamheten i årsredovisningen är högst märkligt. Det är som om ett stålverk inte skulle redovisa hur många ton stål de har producerat, säger han.

”Jag tror inte folk har förstått vilken förändring kraftsystemet är i”

Svenska kraftnäts pressavdelning hänvisar till att uppgifterna finns tillgängliga hos Nord Pool, där vem som helst kan plocka fram dem.

– Vi har heller inte fått några påstötningar om att det är svårt att få tillgång till data. Men nu när du lyfter frågan ställs det hela i ny dager. Vi kanske borde redovisa siffrorna i våra egna kanaler, göra dem än mer tillgängliga? Vi ska titta över detta, säger Patrik Svensson, pressansvarig på Svenska kraftnät.

Pontus de Maré konstaterar att det finns två sätt att åtgärda den krympande överföringskapaciteten i stamnätet. Dels att bygga nya ledningar eller uppgradera komponenter i elsystemet, dels att utveckla marknader för stödtjänster och flexibilitet.

– Vi arbetar med det och gör mycket ombyggnader nu, säger han.

Finns det anledning för Svenska kraftnät att vara självkritisk när kapaciteten sjunker över de två sydligaste snitten?

– Jag tror inte folk har förstått vilken förändring kraftsystemet är i. Jag ser inte riktigt vad vi skulle ha gjort annorlunda. Vi kanske skulle ha varit ännu tidigare med stödtjänster och marknader för flexibilitet. Men man måste ha klart för sig hur mycket vindkraft som har installerats under de sista åren och att fyra reaktorer har lagts ner under de senaste fem åren. Kraftsystemet är något helt annat i dag, säger Pontus de Maré.

Ni kunde kanske ha varit snabbare med tanke på att man har vetat i flera år att kärnkraftsreaktorer skulle stänga?

– Kanske det. Men beslutet att stänga reaktorer på Ringhals kom 2015, och bara några år tidigare planerade Vattenfall att bygga nytt, säger Pontus de Maré.

Ringhals 1. Foto: Johan Pettersson

Nu jobbar ni för att anpassa stamnätet till det nya elsystemet – kan du lova att snitten kommer att nå maxkapacitet oftare i framtiden än i dag?

– Ja, så småningom kommer de att göra det, säger Pontus de Maré.

När då?

– Det är svårt att säga med tanke på hur mycket som installeras just nu och prognoserna framåt med nya HVDC-länkar från Norge till Tyskland och England. Utlandsförbindelserna får väldigt stor påverkan på flödena i elsystemen. Hade vi inte byggt ut dem hade inte överföringen behövt vara lika stor, men det gör vi för att kompensera för när det inte blåser, säger Pontus de Maré.

Att överföringskapaciteten som tilldelats marknaden krympt över de två sydligaste snitten under de senare åren är något som även Energimarknadsinspektionen har noterat.

– Det är värdefullt att vår befintliga infrastruktur kan användas på det effektivast möjliga sättet i största möjliga utsträckning. Snittet mellan elområde 3 och 4 påverkas i hög grad av produktionen i Ringhals som har haft flertalet revisioner och underhållsperioder under de senaste åren, säger Fredrik Beskow, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

Minskande stabiliserande funktioner

De stabiliserande funktionerna som har krympt i omfattning i elsystemet på senare år handlar bland annat om svängmassa, det vill säga rotationsenergi från generatorer och turbiner som snurrar i takt med elsystemets frekvens. Svängmassan bidrar till att dämpa frekvensfallet om till exempel en stor produktionsanläggning plötsligt slutar att leverera el.

Det handlar också om en minskad förmåga att reglera spänning lokalt, framför allt i södra Sverige. Där har tidigare kärnkraftreaktorer i stor utsträckning bidragit med styrbar reaktiv effekt som stabiliserar spänningen.

Linda Nohrstedt

Mer om: Stamnätet Elnät

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt