Matematiker: Ansvaret att undvika trängsel har helt lämnats till resenärer

2021-03-29 06:00  

Han är hjärnan bakom The train brain, som fick genomslag för sin teknik att förutse förseningar i tågtrafik. Nu vill han lösa problemet med trängsel på bussar – och först ut är Södertälje. 

Utmaningen med att förutspå förseningar i spårbunden kollektivtrafik är att de möjliga utfallen snabbt växer till astronomiska tal. Ett system med 15 tåg som rullar i en timme genererar till exempel drygt 1 300 miljarder olika kombinationer. 

Men det finns en genväg. Den går via historien. Det som sannolikt kommer att hända framöver har ofta hänt förut. Det handlar bara om att hitta likheterna. 

Matematikern Wilhelm Landerholm försökte lösa utmaningen genom att skapa en algoritm som identifierar mönster i den nuvarande situationen och jämför den med tidigare händelser. Algoritmen kallas för The Train Brain och nådde stort medialt genomslag 2015.

Syftet med den är inte att undvika förseningar helt och hållet. Det handlar snarare om att ge resenärer tid att reagera på förseningen på ett tillräckligt tidigt stadium. När man väl sitter på bussen som ska ta en till tåget är det ju redan för sent. 

– I bilen har du mängder av tjänster som berättar när du är framme, vilken väg du ska ta och så vidare. I kollektivtrafiken känner jag mig lika utelämnad varje gång. Det är inte jag som är ute och reser, utan ett paket, säger han till Ny Teknik. 

The Train Brain har använts av Öresundstågen och Stockholmspendeln. Tjänsten drivs numer genom bolaget Commuter Computing.

Trängselfunktion tillagd

Företaget har nu vidareutvecklat algoritmen, så att den även kan prognosticera kapacitet på bussar i kollektivtrafiken. Funktionen har blivit högaktuell i och med coronapandemin. I ett pilotförsök ska algoritmen nu testas i Södertälje. SL blir därmed först i Sverige att använda artificiell intelligens för att minska trängsel, enligt ett pressmeddelande. 

Wilhelm Landerholm menar att operatörer och regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM:er) har börjat inse att de också har ett ansvar för att minska trängseln. 

– Förr var det få som var intresserade av att veta hur många som fanns på bussen, eftersom målet alltid var att fylla den helt. Drömmen var två japanska pushers som tryckte in de sista passagerarna. Men med coronapandemin blev det plötsligt intressant.  

Till en början lämnades ansvaret för att undvika trängsel helt över på passagerarna, menar han.  

– Varför uppmanas folk att inte åka kollektivt när 80 procent av bussarna har typ tre passagerare? Det handlar om att inte åka i rusningstrafik. Dessutom: Om två pendeltåg är inställda, och ett tredje kraftigt försenat, kommer alla resenärer samlas på det som först når stationen. Då är det omöjligt för mig som resenär att vara en del av lösningen på trängselproblemet, säger han.

Läs mer: Malmbanan optimeras – med 20 år gammal algoritm

Busshållplats i Nacka. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraftiga synpunkter på sakernas tillstånd

I sitt jobb har han fått anledning att detaljstudera hur de svenska kollektivtrafiksystemen är uppbyggda – och han har kraftiga synpunkter. Prognosverktyget The Train Brain har ännu inte fått det genomslag han hoppats på. 

– Många är nöjda med resultatet och vad den gör. Men det finns dåligt med incitament för att tillhandahålla bättre kundservice. Den är svår att använda i en värld som fungerar som Nordkorea. 

Vad menar du med det? 

– Planeringshorisonten är förskräcklig. De lägger tidtabellen en gång per år, gör mindre korrigeringar, struntar i efterfrågemönstren. Alla rutter är planerade efter två parametrar: 1. Bussen 2. Busschauffören. Vilket gör att hälften av alla turer är sightseeingturer.  

Han beskriver hur stjärnformade trafiknät byggs upp runt knutpunkter som Gullmarsplan och Danderyds sjukhus. Jernhusen flaggar för att resandet till centralstationen har ökat med ett visst antal procent och uppmanar bagare att börja sälja bröd i den nya gallerisatsningen. 

– Men ingen ska egentligen dit utan utgör bara ett nav i det hela.

Lever kvar i gamla mönster

I stället för att pröva sig fram att skapa ett effektivare transportnät lever kollektivtrafikmyndigheterna kvar i gamla mönster, enligt Wilhelm Landerholm. 

–  Man utnyttjar inte gemensamma resurser på ett effektivt sätt, säger han med en kombination av engagemang och frustration. 

Han hoppas att ny teknik som ai och maskininlärning kan hjälpa till att bryta upp gamla invanda mönster. Även om han själv inte är särskilt förtjust i hur begreppen används. 

– Vi kallar vår tjänst för ai även om det är snarare en maskininlärningsalgoritm*. Men marknadsförarna säger att ingen fattar vad det är. Och den är långt mycket mer ai än andra varianter jag har sett, säger han.

Läs mer: Trafikverket: Här är orsakerna till sena tåg

500 personer ”saknas”

Det finns förstås system för att mäta antal passagerare redan i dag. Metoderna är många – allt från ljusstrålar vid ingångarna på fordonen, hur många som blippar resekortet liksom kameror kan användas. Men resultatet varierar: I Södertälje skiljer sig ibland antalet på- och avstigande med hela 500 personer. På samma sätt varierar resevolymen i olika riktningar. 

– Jag tror inte att SL äter upp passagerare! Det beror i stället på olika saker, som att vissa åker till skolan men cyklar därifrån eller åker med en kompis mamma, säger han. 

Det är heller inte alltid så enkelt att få tag på informationen som ändå finns. Wilhelm Landerholm ger en bildlig förklaring till varför: 

– Den finns nästan alltid hos en herre i 50-årsåldern som sover med nyckeln under kudden.

Bilen värsta konkurrenten

Till syvende och sista handlar det om att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig gentemot bilen, enligt honom. 

– Du ska inte behöva åka runt halva Södertälje bara för att din restid anses vara gratis. Det verkar som att alla jobbar med självkörande bilar just nu, men funktionen finns redan i form av bussen. Problemet är att den vare sig är bekväm eller snabb. Vi har världens potential att bygga ut och skapa ett nät som verkligen fungerar, som inte bara handlar om att en plåtburk med förare ska flyttas runt så effektivt som möjligt, säger han. 

 

Fotnot: Maskininlärning är en underkategori till det bredare begreppet artificiell intelligens. 

Ai på Södertäljebussarna 

Pilotförsöket i Södertälje handlar om att minimera risken för trängsel genom att använda sig av maskininlärningsalgoritmer från företaget Commuter Computing. Tekniken prognosticerar kapacitet (utbud) och resande (efterfrågan).  

Resenärerna kommer att märka av förändringen genom en ny reseplanerarapp, som bland annat optimerar rutten och har förbättrad trängselinformation. 

Förhoppningen är att finna en standard som andra delar av Sverige kan följa. Genom organisationen Svensk Kollektivtrafik får alla regionala kollektivtrafikmyndigheter möjlighet att testa tekniken i den egna trafiken.  

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt