Målet: Minskad oljeeldning med energi lagrad i salt

2021-04-16 06:00  

Med salt som energilager kan kraftvärmeverket i Luleå använda mindre olja. Det är förhoppningen i ett nytt industriprojekt med svenska Salt X teknik.

I kraftvärmeverket i Luleå används blandgaser från SSAB:s stålverk för att producera fjärrvärme och el. Men ibland räcker inte blandgasen till och då måste olja brännas.

Den oljeförbränningen hoppas Lulekraft kunna minska i framtiden, med ett storskaligt energilager.

Det svenska företaget Salt X utvecklar ett energilager med ett nanobelagt salt. Grundidén är att växla mellan släckt och bränd kalk, alltså kalciumhydroxid respektive kalciumoxid.

Just nu pågår bygget av en pilotanläggning utanför Stockholm, där Salt X ska testa en ny metod för upp- och urladddning.

Men innan den anläggningen ens har tagits i drift har företaget meddelat en satsning på nästa steg. En avsiktsförklaring har tecknats mellan Salt X och Luleå Energi, Lulekraft och metallforskningsinstitutet Swerim om att bygga ett energilager i pilotskala i Luleå.

Anläggningen i Luleå ska omfatta 1 MW och 15 MWh och blir därmed betydligt större än pilotbygget om 100 kW utanför Stockholm.

Konceptet för Salt X energilager. Foto: Salt X/Pressbild

Finansieringen av Luleå-anläggningen är emellertid inte klar ännu. Hur mycket den kommer att kosta avslöjar inte företagets vd Carl-Johan Linér. Han säger sig dock vara hoppfull om att bygget ska komma igång under andra halvan av 2021 och klart under 2022.

Medan anläggningen i Stockholm ska laddas av el är det masugnsgas från SSAB:s stålverk som ska ladda Luleå-lagret. Planen är att energilagret ska byggas på Swerims område, som redan är anslutet till SSAB:s stålverk via en gasledning.

Masugnsgasen förbränns i en brännare och värmer på så sätt saltet i reaktorn.

– Det nya med det här är att det handlar om industrin och att vi använder spillvärme för att ladda saltet. Det gör det extra intressant. Det finns otroligt mycket spillvärme därute, speciellt i de tungt industrialiserade länderna i Europa, till exempel inom stål, glas och keramik, säger Carl-Johan Linér, vd på Salt X.

Hoppas på minskad användning av olja

I vanliga fall ingår masugnsgasen i den blandgas som leds från SSAB:s stålverk till Lulekrafts kraftvärmeverk för att producera fjärrvärme och el.

Men på Lulekraft kommer man inte lida av att en del av blandgasen används i testlagret.

– De kommer att köra kampanjer i energilagret, så det märks knappt av, säger Stefan Wiklund, vd på Lulekraft, till Ny Teknik.

Nanobelagt salt. Foto: Salt X

I större skala är dock förhoppningen att energilagret kan göra skillnad för kraftvärmeverket. Med energilagret ska kraftvärmeverket kunna minska sin användning av olja, som inte bara är ett fossilt bränsle utan också betydligt dyrare för Lulekraft än blandgasen från SSAB.

– Långtidslagring är intressant. På sommaren, när gasen finns i överflöd, kan man använda energi för att ladda saltet och sedan ta ut energin igen mitt i vintern när gasen inte räcker till för fjärrvärmen. Det kan ta bort lite oljekörning, säger Stefan Wiklund.

Pilotanläggningen i Luleå byggs för att verifiera att tekniken fungerar.

– Det är många saker vi vill undersöka. Verkningsgrader, flödet, processtyrning, temperatur, tryck och olika sensorer för att optimera processen, säger Carl-Johan Linér.

”Verkningsgraden i en ljusbågsugn är kanske runt 50 procent”

Den svenska stålindustrin satsar just nu intensivt på att ställa om till fossilfri produktion. Det innebär att dagens masugnar ska ersättas av schaktugnar där temperaturen är betydligt lägre. Skiftet innebär en förändring från som mest 2 200 grader i masugnen till som mest 900 grader Celsius i schaktugnen.

Salt X energilager kräver 550 grader Celsius för laddningen. Så frågan är hur stålindustrins omställning påverkar saltlagrets möjligheter i just den sektorn.

– Jag ser en jättemöjlighet i stålindustrin. Det kommer att finnas spillvärme framöver också, säger Carl-Johan Linér.

Carl-Johan Linér. Foto: Salt X/Pressbild

Han antyder även att andra material än kalciumhydroxid kan användas i energilagret, för att få till en reaktion vid lägre temperatur än 550 grader Celsius.

– Sådant utvecklingsarbete pågår, säger han.

Lars-Olov Nordberg, forskare på Swerim, ser dock stora möjligheter för Salt X teknik eftersom stålindustrins omställning kommer att innebära att den järnsvamp som produceras av schaktugnarna sedan måste smältas i ljusbågsugnar för att bearbetas till stål. Och smältningen görs inte i en kontinuerligt löpande process, utan i en batch i taget.

– Verkningsgraden i en ljusbågsugn är kanske runt 50 procent, så det blir stora mängder energi som frigörs där. Med energilager kan man ta vara på en större mängd av den överskottsenergin, säger Lars-Olov Nordberg.

Linda Nohrstedt

Mer om: Energilager Salt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt