LKAB blir ägare till norska Reetec – för att förädla kritiska metaller

2022-11-08 15:39  

Den svenska gruvjätten LKAB blir huvudägare i det norska bolaget Reetec, som ska separera sällsynta jordartsmetaller ur gruvbolagets avfall. I första skedet går produktionen av kritiska metaller till elbilsmotorer.

Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, bland annat till elbilar och vindkraftverk, förväntas öka framöver. Enligt LKAB pekar prognoser på en femfaldig ökning till 2030. Än så länge är Europa starkt importberoende av dessa kritiska mineral och Kina dominerar dagens produktion.

Men det finns en del sällsynta jordartsmetaller i LKAB:s gruvavfall. Sedan några år tillbaka skissar gruvjätten på en plan för att ta tillvara mer av avfallet.

Råmalmen som tas upp ur gruvorna i Kiruna och Malmberget innehåller dels magnetit, som blir järnmalmspellets, dels apatit. Mineralet apatit är rikt på fosfor och innehåller även låga halter av sällsynta jordartsmetaller.

I dag pumpas apatitsand, som både innehåller fosfor och sällsynta jordartsmetaller, ut i enorma dammar. Foto: LKAB

I dag mals råmalmen till finkornig sand och magnetiten separeras med hjälp av magneter. Apatitsanden pumpas till enorma avfallsdammar, som fylls på med några miljoner ton varje år.

”Svåra att separera med hög renhetsgrad”

Men nu arbetar gruvjätten med att utvinna apatitkoncentrat ur avfallssanden, och har testat processen i en mobil pilotanläggning. Målet är att etablera en industripark 2027 i Luleå där apatitkoncentratet ska lösas upp så att fosfor, jordartsmetaller och fluor kan separeras.

I en mobil pilotanläggning testar LKAB att utvinna apatit från avfallssand vid gruvorna. Foto: Fredric Alm

För att lägga grunden för en nordisk värdekedja för sällsynta jordartsmetaller meddelar LKAB nu att bolaget går in som delägare i det norska bolaget Reetec, som har tagit fram en egen process för att separera de kritiska metallerna.

– De sällsynta jordartsmetallerna sitter tätt intill varandra i det periodiska systemet. Detta är komponenter som är svåra att separera med hög renhetsgrad, säger John Andersen, styrelseordförande för Reetec.

Enligt Reetec har bolagets process 90 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med konkurrenternas metoder.

– Det är särskilt två saker som skiljer vår process från den traditionella som redan finns på marknaden. Det ena är att vi har en stängd process där vi i hög grad kan återanvända insatsvarorna, och det andra är att processen är väldigt energieffektiv genom att vi har utvecklat ett värmepumpskoncept, säger John Andersen.

80 procent av produktionen redan såld

Reetec har genomfört en nyemission för att finansiera sin första fabrik, som ska ligga i Herøya, söder om Oslo. Nyemissionen gav 1,2 miljarder norska kronor och LKAB investerar 400 miljoner norska kronor, vilket motsvarar drygt 420 miljoner svenska kronor. Därmed blir den svenska gruvjätten Reetecs största ägare.

Den första fabriken ska dra i gång 2024 och kommer till en början att använda råmaterial från Vital Metals i Kanada. En andra fabrik planeras till 2026 för att ta emot jordartskoncentrat från LKAB:s industripark från 2027.

Reetec kommer i första hand att fokusera på att separera och sälja de två sällsynta jordartsmetallerna neodym och praseodym, som används i permanentmagneter och behövs bland annat i elmotorer och vindkraftverk.

Den första fabriken i Herøya kommer att ha en produktion om 720 ton av neodym och praseodym per år. Det motsvarar enligt Reetec fem procent av Europas behov.

80 procent av den planerade produktionen har redan sålts, bland annat genom ett femårskontrakt med tyska Schaeffler Group som är en global leverantör till bilindustrin. Förra året meddelade Schaeffler sina planer på att börja masstillverka elmotorer.

”Vi får användning för alla dessa produkter”

I LKAB:s gruvavfall finns 15 av 17 sällsynta jordartsmetaller. Reetecs fokus på neodym och praseodym beror på att det är i de två metallerna som det stora ekonomiska värdet ligger.

– Vi kan i princip separera alla element, men vi fokuserar på neodym och praseodym, för där ligger 80–90 procent av värdet i dag. Vi vill intressera oss för att öka värdeskapandet i de övriga elementen, men det är något som kommer över tid, säger John Andersen.

Vad händer med de övriga 13 på kort sikt, kommer de att gå till spillo?

– Några av de andra tar vi också ut, men då rör det sig om så små volymer i praktiken. Det utgör inte så stora andelar i ekonomiska termer. Vi får användning för alla dessa produkter på ett eller annat sätt men kommer inte nödvändigtvis att förädla dem till högvärdiga produkter. Vi får väldigt lite avfall från vår process, säger John Andersen.

Omfattar löpande avfall från gruvbrytning

Hur stora volymer av sällsynta jordartsmetaller som finns i LKAB:s avfall kan vd och koncernchef Jan Moström inte svara på i dag.

– Det får vi återkomma till. Hela expansionen kommer att vara avhängig att ha tillgång till gruvmaterial. Vi får återkomma i takt med att vi utvärderar hur vi kan öka produktionen av apatit och vilka innehåll vi har av sällsynta jordartsmetaller, säger Jan Moström till Ny Teknik.

Den planerade nya industriparken i Luleå beräknas kosta upp till tio miljarder kronor. Men ännu har gruvjätten inte fattat investeringsbeslut för satsningen. Bolagets förstudie har blivit försenad men väntas bli klar under första kvartalet nästa år.

I industriparken är planen att LKAB ska förädla fosfor från avfallet till mineralgödsel med hjälp av egentillverkad ammoniak. Jordartskoncentratet säljs till Reetec, medan gips och fluor ska säljas till andra kunder.

Än så länge omfattar planerna endast det löpande avfallet från gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget. Det avfall som redan ligger i sanddammarna ingår inte, även om LKAB har antytt att det kan inkluderas i ett senare steg.

Reetec

Förutom LKAB tillkommer det statliga norska investeringsbolaget Nysnø Klimainvesteringer, Mercuria och Techmet som nya aktieägare i Reetec. Sedan tidigare är Scatec Innovation ägare.

Separationstekniken har utvecklats i flera steg från labbskala till pilot och demonstrationsanläggning sedan 2008.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt