Litiumpris slår nytt rekord – så påverkar det priset på elbilar

2021-10-12 14:37  

På ett par veckor ökade priset på kinesiskt litiumkarbonat med mer än en fjärdedel, vilket innebar nytt rekord. Vilka effekter kan prisrallyt på litium få för elbilsbranschen? 

Priset på litium fortsätter att stiga, vilket det har gjort hela året. Analysfirman Benchmark Mineral Intelligence noterade i förra veckan nytt rekord för litiumkarbonat från Kina (EXW Battery grade). Ett ton kostar 24 800 dollar, motsvarande knappt 217 000 kronor. Det är 50 dollar mer än under den förra maxnoteringen från början av 2018. 

Ökningen förklaras av begränsad tillgång men bibehållen efterfrågan på litiumjonbatterier i Kina.  

Benchmark Minerals Intelligence noterar under september prisökningar för samtliga elva litiummineral det bevakar. Spodumen från Australien ökade till exempel med 86 procent.

Nyckelingrediens i litiumjonbatterier

Litium är en förstås en nyckelingrediens i litiumjonbatterier, men andelen utgör ändå bara några få procent. Prispåverkan på till exempel en elbil blir därför i princip försumbar, enligt Anton Löf, mineralanalytiker på konsultfirman RNG Consulting. 

Prisuppgångar kan däremot ge andra följdeffekter, påpekar han. 

– Batteritekniken utvecklas hela tiden. Även om litiumjontekniken är bra kanske biltillverkarna börjar se sig om efter andra, sämre tekniker, om det inte finns tillräckligt av råvarab. En rejäl prisuppgång signalerar ju brist, säger han till Ny Teknik. 

Australien är det land det utvinns mest litium i, följt av Chile och Kina.

Läs mer: Här finns litium till 500 000 elbilar per år

Elbilarna driver efterfrågan

Alkalimetallen används till mycket utöver batterier, bland annat medicin och smörjmedel. Men det är elbilsutvecklingen som driver den ökade efterfrågan just nu. 

Benchmark Mineral Intelligence spår att behovet (mätt i branschstandarden litiumkarbonatekvivalenter) under 2021 uppgår till 450 000 ton, vilket är 100 000 ton mer än i fjol. Tillgången räcker därmed inte till. Ett underskott på 10 000 ton förutspås. Till 2024 kan det ha ökat till 150 000 ton. 

– Saker börjar hetta till och det finns en stor oro kring varifrån litiumet ska komma ifrån under den nära framtiden, säger analytikern George Miller till Reuters.

Läs mer: Expert: Brist på batterimineraler inom tio år

Biltillverkare investerar i litiumutvinning

En effekt kan bli att bil- och batteritillverkarna söker sig längre ner i värdekedjan för att säkra tillgången, menar Anton Löf.  

BMW investerade till exempel nyligen i en ny process för litiumutvinning och Tesla har ansökt om patent för en metod där metallen ska utvinnas ur lera.  

– Man kan blicka bakåt i tiden och se hur man gjort med andra metaller förr. Den japanska stålindustrin investerade till exempel i australiska och brasilianska järnmalmsgruvor för att säkra tillgången. Investeringarna var inte sådana att de prompt köpte allt järn som producerades – de såg bara till att det fanns fler gruvor. Man kan tänka sig att något liknande kommer att hända med litium, säger han. 

Ny Teknik har ställt frågan till batteritillverkaren Northvolt hur det höjda priset påverkar dem, samt om de påverkas av stigande spotpriser eller har långa kontrakt. Bolaget vill dock inte lämna några kommentarer med hänvisning till att råvaruavtal klassas som affärshemligheter. 

Fakta: Litiumsalter och spodumen 

Litium utvinns från ett dussintal olika litiummalmer samt från saltlösningar innehållande olika litiumsalter, till exempel litiumklorid.

Lösta litiumsalter hittas främst i underjordiska vätskedepåer i Sydamerika. Produkten som tillverkas är vanligen litiumkarbonat (Li2CO3), genom att vätskan som litiumsalterna är lösta i först avdunstas i stora dammar.

Bland malmerna är spodumen/litiumaluminiuminosilikat (LiAl(SiO3)2) vanligast. Den bryts i gruvor i bland annat Australien. Spodumen förädlas därefter till litiumkarbonat.

Litiumkarbonat kan användas direkt i celltillverkning, alternativt först omvandlas till litiumhydroxidmonohydrat (LiOH•H2O), vilket är att föredra för celler med högt nickelinnehåll.

Källor: Savannah Resources, BNP Paribas 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt