Lista: Här är 5 svenska meteoritnedslag

TEKNIKHISTORIA. Sjöar, kratrar eller stenar. Det finns bara ett fåtal konstaterade meteoritnedslag i Sverige. Här är fem av dem.

Hessle gård (vykortsbild från 1916). Foto: WIKIMEDIA

 

Hesslemeteoriterna regnade ned på snön

Sveriges första dokumenterat observerade meteoritnedslag skedde i Hässle i Enköpings kommun i Uppland på nyårsdagen 1869. Det beskrivs som ett meteoritregn ”där svarta stenar mitt på dagen föll ner i den vita snön”.

Hesslemeteoriterna fick sitt namn av det närliggande Hessle gård (vykortsbild från 1916), och som utgjorde centrum av det över 50 kvadratkilometer stora området.

Cirka 700 stenar föll ned, ett hundratal samlades in varav den största vägde 1,76 kg. Meteoriten är en stenmeteorit som bildades när vårt solsystem var ungt och är sammansatt av material som är 4,6 miljarder år gamla.

 

Geologerna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist hittade en meteorit på 14 kilo nära Ådalen. Foto: ANDREAS FORSBERG/ANDERS ZETTERQVIST

Senaste i Sverige: Ådalenmeteoriten/Refvelstameteoriten

Sent på kvällen 7 november 2020 blev många i Sverige vittnen till en bolid, en extra ljusstark meteor, som passerade genom jordens atmosfär. Den uppskattas ha varit rejält stor: mellan 8 och 9 ton.

En sten på 14 kilo hittades några veckor senare vid Refvelsta gård i närheten av byn Ådalen, norr om Enköping, av två privatpersoner, geologerna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist. Meteoriten är cirka 30 centimeter lång och har små gropar som orsakats av smältning under inträdet i atmosfären.

Meteoriten konstaterades vara en järnmeteorit. Den lämnades in till Naturhistoriska riksmuseet. ”Det var jätteroligt. Det är ju längesedan det hittades någon meteorit i Sverige. Speciellt också eftersom det är en järnmeteorit. Bara några få procent av de som faller är järnmeteoriter. Så det var spännande”, sa Andreas Zetterqvist till TT.

Efter fyndet har en ägartvist uppstått med markägaren.

 

Sjön Mien bildades av ett meteoritnedslag för 120 miljoner år sedan. Foto: JOSEFIN MARTELL

Småländska sjön Mien är inte en vulkan

Sjön Mien i Tingsryds kommun skiljer sig från många andra sjöar i området på grund av sitt stora djup – 43 meter. Sedan 1960-talet har det varit klarlagt att sjön bildades av ett meteoritnedslag för 120 miljoner år sedan. Kratern blev nio kilometer i diameter.

Men en folklig förklaring har varit en annan: att den bildades vid ett vulkanutbrott för länge sedan. Med en ny metod kunde forskare 2021 visa att det verkligen är en meteoritsjö.

”Vi har hittat spår av ett mycket ovanligt högtrycksmineral som är unikt för meteoritkratrar. Det bildas vid cirka 30 gigapascal, ett extremt högt tryck som inte uppstår vid ett vulkanutbrott. Jag hoppas att detta därmed ska sätta punkt för diskussionen”, sa Josefin Martell, doktorand vid Geologiska institutionen vid Lunds universitet och medförfattare till studien, då till Ny Teknik.

 

Stenmetoriten som slog ned i Brunflo bedöms har klassats som en av de äldsta meteoriter som har hittats på jorden. Foto: JAN NORRMAN/RIKSANTIKVARIEÄMBETET

En av de äldsta slog ned i Brunflo

Brunflometeoriten i Jämtland hittades och uppmärksammades 1952 men det var först 1979 som det konstaterades att det rörde sig om en meteorit.

Stenmetoriten bedöms vara cirka 460 miljoner år gammal och har klassats som en av de äldsta meteoriter som har hittats på jorden. Den kallas för en fossil meteorit, eftersom den slog ned före Den kallas för en fossil meteorit, eftersom den slog ned före kvartärperioden, vilket innebär att den hamnade på jorden för mer än 2,6 miljoner år sedan. Meteoriten är liten, 11 gånger 9,5 cm.

 

Det finns ett hundratal stenar som kommer från Muonionalustameteoriten. Foto: R TANAKA/WIKIMEDIA

Meteoriterna i Muonionalusta – många och stora

Den första upptäcktes 1906 i Muonionalusta, vid finska gränsen norr om Pajala (7,5 kg), den andra 1946 (15 kg) och den tredje 1963 (6,2 kg).

Flera har upptäckts därefter, enligt Naturhistoriska riksmuseet finns ett hundratal stenar som kommer från Muonionalustameteoriten. Museet har också larmat om att stenfynd inte rapporteras utan förs ut ur Sverige utan att ha dokumenterats.

2008 hittades den största rymdstenen hittills i Sverige i samma område, 1,2 ton tung med en diameter på cirka en meter.

Stenarna bedöms vara 4,5 miljarder år gamla och ha slagit ned på jorden för 800 000 år sedan. De består av järn, nickel och låga halter av bland annat det ovanliga mineralet stishovit. Enligt museet kommer meteoriten från en småplanet som har slitits i bitar.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett litet urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: nyt.se/prenumeration-teknikhistoria

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Angelica Söderberg

Anna Orring

Elisabet Wallin

Mer om: Meteorit Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt