Lista: 7 svenska snöskotrar vi minns

2021-12-18 08:00  

TEKNIKHISTORIA. I mitten av 1960-talet slog snöskotern igenom i Sverige och svenska tillverkare var snabba att haka på trenden. Konkurrensen kom främst från Nordamerika. Här är sju svenska snöskotrar värda att uppmärksamma lite extra, framtagna i samarbete med Eliza Snöskotermuseum i Umeå.

Ockelbo (1963–1989). Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Ockelbo (1963–1989)

Motorprofilen Erik ”Ockelbo” Lundgren och före detta speedwayesset Eskil Carlsson var två av fyra personer som startade upp Ockelbo Industri AB och snöskotertillverkning i det gamla mejeriet i Ockelbo hösten 1963. Den första modellen Turist hade en karaktäristisk pakethylla fram på huven och den finessen hängde med ända till 1975. Ockelbo Industri AB hade en testanläggning i Härjedalsfjällen där mycket av utvecklingen skedde. I juletid 1975 köpte Karolin Invest företaget och behöll det till 1982 då det såldes till finska Valmet. Ockelbo försvann som eget snöskotermärke efter 1989 års säsong. Tv-serien Pistvakt fick svenska folket att upptäcka den numera kultförklarade orange snöskotern.

 

Rajd 1966. Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Rajd (1965–1978)

Ingemar Johansson och Bengt Larsson på Söderhamns Konstruktionsbyrå tog under vintern 1963–1964 fram ritningar på en snöskoter som Valler & Ullberg Mekaniska Verkstad, Söderala, fick i uppdrag att tillverka. Den första modellen, Rajd Turist, var en midjestyrd snöskoter med motorn baktill. Flera ägarbyten följde, och några år såldes skotrarna under namnet Fram King Rajd. Men till säsongen 1972 bildades bolaget Rajd Industri AB, som i februari 1976 köptes upp av Karolin Invest. Karolin Invest ägde då även Ockelbo Industri AB, tillverkaren av Ockelbo snöskotrar. 1977 flyttades tillverkningen av Rajd snöskotrar från Söderhamn till Ockelbo Industri. Den sista Rajden tillverkades 1978.

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria, prenumerera på den här!

 

Rusch R1 1968. Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Rusch (1967–1974)

Hösten 1966 startade fyra dalmasar Ovanmyra Mekaniska Verkstad i en liten by utanför Rättvik i hjärtat av Dalarna och tog året därefter upp snöskotertillverkning. De helgröna snöskotrarna utprovades mestadels i Härjedalsfjällen och första säsongen tillverkades sju exemplar av Rusch R1. 1969 kom smalbandaren R11 in bilden, därefter lanserades en bredbandare och en dubbelbandare. Men när en distributör som hade anlitats, NMC i Boden, gick i konkurs 1972 med stora obetalda fordringar tvingades även dalaföretaget i konkurs. Dalkarlarna startade dock om under namnet Rusch Mekaniska Verkstad i nya lokaler i Vikarbyn och lanserade två helt nya modeller, R16 och R26, som hade röda huvar och gröna chassin. Tillverkningen upphörde i början av 1975.

 

Sno-Tric (1965–1976). Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Sno-Tric (1965–1976)

AB Westeråsmaskiner i Morgongåva gav sig in i snöskoterbranschen hösten 1965 med sina Sno-Tric snöskotrar som från början var en oblyg kopia av den kanadensiska snöskotern Ski-Doo. Försäljningen sköttes av före detta Ski-Doo-importören Hans Schröder Delta AB, Lidingö. Från början fanns två modeller, SC-1 och SC-2, där siffran angav antalet drivband. 1970 bytte företaget namn till Aktiv Fischer AB och fabriken tillverkade nu i stort sett alla ingående komponenter själv i Morgongåva, om man bortser från motor och drivband. 1972 kom ett nytt modellprogram med de färgglada modellnamnen Gul, Röd och Blå. Sista året som snöskotrarna från Morgongåva bar namnet Sno-Tric var 1976, därefter fortsatte de att tillverkas men då under namnet Aktiv ända fram till 1990.

 

Linson. Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Linson (1965–1970)

Bertil Ragnarsson hade sålt Polaris snöskotrar i Sverige och 1965 var han beredd att starta egen snöskotertillverkning, Linson Fabriks AB, Stockholm. Snöskotern var tänkt att bli den nya folksnöskotern och var helt tillverkad i aluminium och hade en 6 hästkrafter stark gräsklipparmotor. Maskinvikten var imponerade låg, 85 kilo. Toppfarten var 40 kilometer i timmen och broms var extra utrustning. De 20 första maskinerna såldes som byggsats. Man kunde enligt reklamen bygga ihop den på 2–3 kvällar. Tyvärr fick folk inte ihop byggsatsen på rätt sätt, trots utförliga instruktioner, så maskinerna såldes i fortsättningen fabriksmonterade. Aluminiumchassiet sprack sönder redan efter sex månaders användning och fick bytas på garanti. Tillverkningen flyttades till Göteborg men försäljningen avtog och osålda snöskotrar och lager såldes till Firma Uno Bogg i Hammerdal som sålde ut dessa fram till 1970.

 

Crescent. Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Crescent (1968–1970)

Cykel- och mopedtillverkaren Monark-Crescent Bolagen i Varberg insåg snabbt att snöskotern var ett fordon som skulle slå igenom ordentligt. Efter tre års intensiva vintertester presenterade man sin första modell till 1968 års säsong. Modell 380 var en konventionell snöskoter som tekniskt sett var i paritet med konkurrenternas. En kul finess som fanns på de senare årsmodellerna var dubbla gasreglage, ett på varje sida av styret. Bra att ha vid skråkörning. Modell 380 hängde med till 1972 då hela MCB:s snöskoterprogram lades ner.

 

Larven. Foto: ELIZA SNÖSKOTERMUSEUM

Larven (1966–1991)

Fabrikör Lennart Nilsson från Östersund var en duktig utförsåkare men önskade ett enkelt sätt ta sig till fjällstugan vintertid. 1965 hade han en prototyp till maskin klar som bestod av lättmetall, nylon och glasfiber förutom en 75 kubiks Husqvarna-motorsågsmotor. Maskinen döptes till Larven och kom att tillverkas i hans eget företag Lenko. För att hålla nere maskinvikten fick föraren bära skidor på fötterna och dessutom styra maskinen med dessa. Efter att ha lånat ut hela 1966 års produktion, 14 Larven, kom försäljningen i gång 1967 med 60 sålda skotrar. Larven kom att bli världsberömd när man medverkade i äventyrsfilmen Björnön. Totalt kom det att tillverkas cirka 4 500 Larven innan tillverkningen avslutades 1991.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria 

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram

Stefan Frisk

Mer om: Snöskoter

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt