Lertavlan från Babylon visade vägen till världens kartor

2018-12-31 06:00  

Det tog ett par tusen år från de första lerkartorna i Mellanöstern tills att svenska kartografer med sina konstfärdiga verk fick koll på landskap och gränser.

Kartan är tillverkad av lera. Söder är placerat längst upp. I mitten ligger staden Babylon och runt om har tre hav namngivits. Svarta havet, Röda havet och så det mer okända Österhavet. Kartan ritades 2300-2400 år före Kristus och anses vara världens äldsta ännu bevarade karta.

Helt oomstritt är det dock inte. Människor har i tusentals år ritat av sina omgivningar på olika sätt. Kartliknande avbildningar har till exempel hittats inristade i klippblock i Mellanöstern och uppskattas vara mellan 10 000 och 30 000 år gamla. Frågan är dock huruvida dessa avbildningar har använts som just kartor.

Klart är i alla fall att de antika grekerna har varit viktiga för kartografin. Inte minst när det kommer till att skapa världskartor. Herodotos, som kallats historiens fader, åkte tidigt på upptäcktsfärder till bland annat Babylon och Egypten. På hans karta från 450 före Kristus ritades Medelhavsländernas kuststräckor med imponerande exakthet.

Italien var, precis som på nutida kartor, format som en sko. Städer var utmärkta som prickar och floder fick varsitt streck. Av Norden visste man dock inte mycket. Vi var inte med på kartan. En och annan hade hört talas om ett land av is och snö längst upp i norr, men i många år tecknades norden bara som en oansenlig liten ö. Området kallades för Thule men fick så småningom det nya namnet Skandia.

Länge var kartografin ett uttryck för filosofi. På kinesiska kartor tecknades världen som fyrkantig. I nordisk mytologi såg jorden i stället ut som ett träd. De antika grekerna var först med att tänka i runda banor. Redan på 400-talet före Kristus kunde Pythagoras på ett vetenskapligt plan konstatera att jorden var klotformad. Han noterade att stjärnorna rörde sig över himlen och såg det som ett bevis på att jorden roterade runt en axel.

Läs mer: Passagerarjätten som blev kabelutläggare

Något vidare genomslag blev det dock inte för hans idéer. Först hundra år senare återupptogs tankarna av en annan grek, Aristoteles. Han hittade ännu fler bevis på att jorden var rund. Han noterade till exempel att ett fartyg som befann sig långt ut till havs inte låg i horisontlinjen.

Ytterligare en grek, Ptolemaios, skulle också komma att bli betydelsefull. Han skapade en världskarta och presenterade gradnätsindelningen. Långt senare skulle hans kartor spridas över stora delar av världen.

Romarna var inte lika vetenskapligt inriktade som grekerna. De var praktiker och upprättade stadskartor och vägkartor. Avstånden angavs i romerska mil. Alla viktiga orter var noggrant utplacerade. Romarna må ha varit ganska ointresserade av teorierna rörande jordens sfäriska form, men de var proffs på att mäta. Långt senare har man kunnat konstatera att den romerska mättekniken var så utvecklad att man på sin höjd hade räknat fel på en meter eller två.

Medeltiden blev ett stort bakslag för kartografin. Mycket av det man nu redan visste, som att jorden var rund, fick stå tillbaka till förmån för religionen. Endast det som stod i bibeln gällde. Så förblev det ända till renässansen på 1300-talet.

I arabvärlden var det dock en annan femma. Här månade man om såväl vetenskap som konst från 600-talet och framåt. Ptolemaios grekiska kartverk översattes till arabiska och man började skapa sjökort. Araberna såg också till att ta kompassen till Europa. Den uppfanns i Kina och fick nu en allt viktigare roll. Till slut kunde man till och med segla från Kina till Skandinavien med hjälp av sjökorten.

Hur kartorna har tillverkats har varierat kraftigt genom historien. I början rörde det sig ofta om lertavlor, precis som babyloniernas allra första karta. Många av romartidens kartor skapades i marmor. I Oceanien har en bädd av vass fungerat som kartmaterial. Snäckskal har sedan markerat öars position i relation till havsströmmarna. Hos inuiterna har man hittat kustkartor i trä. Även järn och sten har förekommit.

Under renässansen började människor på nytt åka på upptäcktsresor och religionens järngrepp luckrades upp. Det var dock inte förrän boktryckarkonsten slog igenom som kartor blev vida spridda. Tidigare tvingades man lägga hundratals timmar på att skriva av dem för hand, men 1475 kunde Ptolemaios kartor tryckas i större upplaga. Man gav också ut en världsatlas med inte mindre än 150 blad.

Läs mer: Så distades musikhistorien – pedalerna som förändrade gitarren

På 1500-talet avbildades Sverige i någorlunda igenkännlig form för första gången. 1600-talet skulle sedan bli ett avgörande århundrade. Nu skulle hela landet mätas och karteras. Gårdar och dess tillhörande åkrar, skogar och tomtmark skulle sättas på pränt. Det hade Gustav II Adolf bestämt.

Uppdraget gick till generalmatematikern Anders Bure 1628. Han hade precis presenterat en karta över Norden som var så omfattande att kungen blivit alldeles lyrisk och Anders Bure fick genast i uppdrag att starta och leda ett lantmäteriverk.

Syftet med kartorna är dock fortfarande omtvistat. Kronan hade redan jordeböcker som underlag för skattläggning. Kanske ville man komplettera den skriftliga informationen med kartor. Andra tror i stället att det handlade om en slags inventering av landets resurser.

Arbetet skedde hur som helst med stor precision. Ingen annanstans i Europa upprättades kartor i samma utsträckning och med samma noggrannhet. Varenda gård i varenda by skulle med. Alla kartor ritades givetvis för hand.

Under 1700- och 1800-talet fick lantmätarna ytterligare en viktig uppgift. I olika delar av landet infördes olika skiftesreformer som alla syftade till samma sak. Jordbruket skulle effektiviseras för att mätta en ökande befolkning. Detta förutsatte att man kom till rätta med den ägosplittringen och omfördelade markerna till större brukningsenheter. I samma veva blev det allt viktigare med arkivering så att de nya kartorna verkligen fanns bevarade för kommande generationer. Faktum är att många av de kartor och beslut kring fastighetsindelningar fortfarande är juridiskt bindande i dag.

Parallellt med den civila kartläggningen växte ett militärt kartväsen fram under 1600-talets förra hälft. 1805 bildades Fältmätningskåren och tanken var att göra en vetenskapligt grundad topografisk kartläggning av landet. Den första tryckta topografiska kartan kallades för generalstabskartan och ansågs vara av yttersta vikt för rikets säkerhet. Fältmätningskåren fick också ansvaret för det nyinrättade Krigsarkivet där man även sammanställde och samlade in kartor över andra länder.

Med åren förbättrades och förfinades mätmetoderna. 1926 blev Sverige det första landet i världen att ge ut kartor baserade på flygfoton. 1937 beslutades det om en total flygfotokartläggning av landet och många andra europeiska länder gick senare i Sveriges fotspår. De svenska flygfotokartorna anses vara bland de bästa kartverken i världen. De senaste åren har också satellitteknik och datorprogram revolutionerat kartkonsten i grunden.

Underkänd karta

Ibland blev det fel. 1874 tvistade Jonas och Hans Eriksson om hemmanet Fagernäs i Vännäs socken i Västerbotten. Den vackra ursprungliga kartan från 1820 "förevisades och såsom alldeles oduglig förklarad af såväl hemmans- som af krono-ombud". Under sommaren gjordes en ny och förhandlingen kunde fortsätta.

Svenska kartskatten klarade slottsbranden

Riksarkivets kartsamling är unik, med dokument som klarade sig undan branden i slottet Tre Kronor på 1600-talet. Men det finns också gamla kartor som fortfarande används.

I dag sitter Sverige på en av världens allra största kartskatter. Hos Riksarkivet finns över en miljon historiska kartor och de täcker stora delar av både Sverige och världen. Roger Munck är arkivarie på Riksarkivet med särskilt ansvar för historiska kartor:

- Det mest anmärkningsvärda är den stora bredden kartor. Det är världsunikt att man redan vid 1600-talets förra hälft beslutade om en så systematisk kartläggning av landet. Det finns kartor från övriga Europa från den här tiden, men den här systematiken har man inte sett någon annanstans, säger han.

Många av kartorna är handritade, men några är också tryckta. Gemensamt för kartorna är att de ofta är detaljerade. De förekommer också i olika skalor. Från enstaka gårdar och byar upp till socknar, härader, landskap, delar av Sverige och så hela Sverige.

- Kartorna berättar mycket om livet förr. Om levnadsvillkoren, till exempel. Även om allt inte finns redovisat. En karta är alltid upprättad med ett visst syfte och det är alltid ett urval av information som finns med. För att få djupare förståelse för kartorna det viktigt att ta del av tillhörande kartbeskrivningar och annan text. Vissa av texterna har transkriberats för att kunna användas inom historisk forskning. Flera avhandlingar har faktiskt kommit fram tack vare kartorna, säger Roger Munck.

De senaste 20 åren har kartorna blivit digitaliserade och sökbara. Dels av tillgänglighetsskäl, men inte minst för att minska slitaget. Fortfarande används många historiska kartor som referens vid tvister och fastighetsindelningsfrågor. De används också för stadsplanering.

- Förr var det fritt fram för besökare att titta på originalkartorna. Numera tar vi bara fram dem om det finns särskilda skäl, som att någon behöver se detaljer som inte framgår av den digitaliserade kartan på grund av dålig upplösning.

Sverige må ha varit långsamma med att ge sig in i kartografin, men både kartor och tillhörande handlingar som lantmätarna upprättade för många hundra år sedan finns alltså bevarade. Även Lantmäteriet och Krigsarkivet har sökbara kartsystem. Roger Munck konstaterar att det är ett resultat av hårt och systematiskt arbete – men också av lite tur.

- Kartorna har varit förskonade från krig och från arkivförstörelse. 1697 brann slottet Tre Kronor där Riksarkivet var inrymt och många handlingar gick upp i rök. Som tur var hade kartorna redan flyttats till en byggnad vid Kungsträdgården. Annars hade det kunnat gå illa. Väldigt illa.

***

Riksarkivet har över en miljon kartor från 1500-talet och framåt. Via deras webbsida går det att söka efter just din stad eller hemby. En särskild databas finns för de äldsta storskaliga kartorna. Även Lantmäteriet och Krigsarkivet har öppna kartdatabaser.

Riksarkivet: Kartsamlingar

Lanmäteriets samlingar

 

Reportaget publicerades i Teknikhistoria nr 9 2018.

Vill du prenumerera på Teknikhistoria? Läs mer här.

Följ Teknikhistoria och Ny Teknik på Facebook.

Anna Liljemalm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt