Lantmäteriets Mats Snäll: Så blev 1600-talsmyndigheten först med blockkedjan

2018-06-28 06:00  

Om vi säger blockkedjan, artificiell intelligens och augmented reality, vad tänker du på då? Rätt svar är – trumvirvel – Lantmäteriet.

För bara några veckor sedan genomförde Lantmäteriet en fastighetsöverlåtelse med hjälp av blockkedjan. Är det ett tecken på att den nya teknik vi har skrivit och talat om så mycket de senaste åren mognat till den grad att en av Sveriges äldsta myndigheter nu börjat testa den?

Eller är Lantmäteriet bara vara väldigt piggt på det här med digitalisering?

Faktum är att en av Sveriges äldsta myndighet (1628) också är först ut att hitta en praktisk tillämpning av blockkedjan.

– Skulle vi vänta på att någon annan gör det, ja, då kommer inte myndigheter ha de här lösningarna på plats förrän tio år efter att de har varit aktuella, säger Mats Snäll, juristen som blev digitaliseringschef på Lantmäteriet.

– Alla borde ha en möjlighet att få vara innovativa i dag. Jag tror att det är enda sättet att lära sig någonting. För erfarenhetsmässigt kan vi ju inte dra några lärdomar. Det är ingen som har testat lösningar med artificiell intelligens eller blockkedjeteknik tidigare. Det är bara här och nu vi kan titta på de här möjligheterna, säger Mats Snäll.

Läs mer: Blockkedjan förstärker internet

Bildning av och inskrivning i fastigheter är en av myndighetens uppgifter. Det betyder bland annat att Lantmäteriet inte tänker på fastigheterna utifrån funktion utan som ett bestånd som, med tanke på deras samlade värde, är av största vikt för Sveriges ekonomiska stabilitet.

– Sett som sådana objekt i samhället är de oerhört viktiga för att bygga välfärd, förmögenhet eller ekonomisk stabilitet på. Därför behövs det ganska tydliga och exakta och säkra processer för att både säkra överlåtelse och säkra själva beståndet i sig, säger Mats Snäll.

Från fysiska papper till digital kedja

Tydliga och säkra processer har inneburit papper, fysiska papper. Lagfarter och servitut med underskrifter i bläck.

”Traditionella informationsbärare”, som Mats Snäll kallar dem. På så vis blir sanningen om en fastighets ursprung och historia, dess ägare och vilka regler som gäller, enkla att följa, men svåra att förvanska.

Det är en beprövad överlåtelseprocess, men den tar tid och kostar pengar.

Blockkedjan är den teknik som kryptovalutan bitcoin bygger på. Blockkedjans kryptografiska konstruktion gör det möjligt att ge digitala objekt – som ett digitalt mynt, exempelvis – delar av de egenskaper som ett fysiskt objekt har.

Läs mer: Hashvärde, proof-of-work och blockkedja – så fungerar bitcoin
tekniken bakom bitcoin

Om jag ger en fysisk krona till en vän så kan jag och min vän vara säkra på att det är min vän som har kronan. Om jag däremot skickar en bild på en krona till samma kompis så är det inget som hindrar att jag sparat en exakt kopia av den bilden på min hårddisk. Såvida inte bilden i fråga ligger på en blockkedja.

Detta blir dock intressant först när vi säger att den myntbild jag skickade har ett värde, till exempel motsvarande en fysisk krona.

Det vore lönlöst med en valuta om alla hade en egen sedelpress. Blockkedjan är lösningen på det problem som vanligen kallas "dubbel spendering". Bitcoin är beviset för att det fungerar.

Genomförde digital överlåtelse av fastighet

Och nu har Lantmäteriet – tillsammans med SBAB, Landshypotek Bank, Telia, Chromaway, Evry, Skatteverket, Svensk Fastighetsförmedling och Kairos Future – med framgång genomfört en så traditionstyngd process som en fastighetsöverlåtelse på en blockkedja.

Det kallades ”livetest”, men rörde sig om en verklig överlåtelse av en fastighet på Gotland. Köparen Niclas Vikström ”var mycket nöjd med tjänsten, även om användargränssnittet gärna fick förbättras”, skriver Lantmäteriet på sin hemsida.

– Blockkedjelösningen är i dag den säkraste vägen att hantera information som inte ska kunna förvanskas, säger Mats Snäll.

Läs mer: Svensk blockkedja säkrar bevis på krigsbrott

Lantmäteriet tror att en fullskalig lösning skulle kunna leda till besparingar och värdeskapande på mellan tre och fem miljarder kronor per år. Inte konstigt att Åsa Zetterberg, Sveriges digitaliseringschef, jublar:

– Det är fantastiskt att vi har modiga myndigheter som Lantmäteriet och samverkansprojekt som detta, som vågar gå ut i det okända, driver innovation med ny teknik och bidrar till att Sverige kan bibehålla sin position som en ledande digital nation. Vi behöver mer av detta, kommenterar Åsa Zetterberg testet.

Precis som alla andra myndigheter måste Lantmäteriet följa lagen om offentlig upphandling och alla andra reglement som kan göra det svårt att hålla samma rasande takt som teknikutvecklingen. Men till skillnad från en hel del andra myndigheter så har Mats Snäll och hans kolleger skapat utrymme för innovation inom de ramarna.

Mats Snäll är digitaliseringschef på Lantmäteriet. Foto: Jörgen Appelgren

Man kan pröva, testa, demonstrera att tekniken håller vad den lovar, innan man lägger tid och pengar på en stor beställning.

Dessutom vill inte Mats Snäll veta av att man talar om några it-avdelningar, utan menar att digitaliseringen är en angelägenhet för hela myndigheten. Verksamhetsdriven innovation är ledorden. En del organisationer slänger sig med det uttrycket, men Lantmäteriet har en del goda och närliggande exempel att anföra som bevis.

Lantmäteriet testar artificiell intelligens

Som när de bad Watson, IBM:s artificiella intelligens, att spana efter underskrifter.

– Ett avtal ska innehålla underskrift av säljare, köpare och vittnen. Är det inte vittnen med, ja, då kan det riskera att bli ett vilande beslut och inte ett fullödigt beslut. Så Watson räknar antalet underskrifter och kan kolla om det är rätt antal. Sedan skulle Watson kunna ge oss svaret eller kanske till och med skicka tillbaka till kunden på en gång.

I dag sitter ni själva och granskar avtalen, manuellt?

– Ja, precis.

Det gäller att veta att ai:n räknar rätt.

– Och det var det vi såg. Att ai:n kunde lära sig det här.

Lantmäteriet lät också testa om Watson kunde svara på kundernas vanligaste frågor, även det med uppmuntrande resultat.

Ett annat projekt går ut på att pröva om augmented reality, förstärkt verklighet, kan göra kartinformationen bättre.

– I dag har vi information lagrad om var fastigheterna finns. Det är kartinformation som ska spegla de uppgifter som finns i skrivna akter. De ska representera den verkliga världen, men så är det sällan. Det är väldigt komplicerat att få ihop karta och text och annan information. Tanken är att vi då med augmented reality ska kunna fastställa eller jämföra värden som finns i våra register med verkligheten.

Lantmäteriet

Grundades 1628 och är därmed en av Sveriges äldsta myndigheter. Har ansvar för kartläggning och fastighetsreglering, det vill säga att registrera och reglera ägande av fastigheter och gränser för fastigheter.

Huvudkontoret ligger i Gävle. Lantmäteriet är verksamt på 50 orter och har 2 000 anställda.

Mats Snäll

Arbete: Digitaliseringschef på Lantmäteriet

Ålder: 55 år

Bor: Gävle

Bakgrund: Jurist. Har arbetat på Lantmäteriet sedan 1997, blev digitaliseringschef 2017.

Aktuell: Genomförde den första fastighetsöverlåtelsen med blockkedjetekniken i juni 2018. Var nominerad till Årets digitaliseringsledare 2018.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt