Kontroversiell teknik kan rädda Stora barriärrevet

2021-08-26 12:00  
Forskare har bråttom att försöka utveckla tekniker som ska förhindra ytterligare skador på Stora barriärrvet. Foto: Chine Nouvelle/Sipa/Shutterstock/TT

Forskare försöker hitta sätt att skydda världens största system av korallrev från de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. En kontroversiell teknik kan bli ett av redskapen.

Mellan åren 1995 och 2017 förlorade Stora barriärrevet, som sträcker sig cirka 2 300 kilometer längs med Australiens nordöstra kust, över hälften av sina koraller. Detta som en följd av varmare vatten, tropiska stormar och rovstjärnor. 

Världens största system av korallrev har även senare drabbats av omfattande blekning och död, som en följd av marina värmeböljor. 

Forskare har nu bråttom att försöka utveckla tekniker som ska förhindra ytterligare skador på korallreven, framför allt i skuggan av klimatförändringarna, berättar Nature.

Läs mer: Forskare: ”Teknik räcker inte för att lösa klimatkrisen”

Utan ingripande väntas omfattningen av koraller i Stora barriärrevet minska med över 60 procent till 2070, jämfört med 2020 års nivåer.

En metod som forskare tittar närmare på är artificiellt förändrade moln. Tekniken ryms inom ramen för det som kallas geoengineering, som innebär en storskalig och avsiktlig manipulation av en planets klimat. Det är inte helt oproblematiskt, och hett omdebatterat.

Ljusar upp molnen

I det här specifika fallet handlar det om att använda sig av en ”dimmaskin” med salta droppar som sprids ovanför vattnet. Det här ska ljusa upp molnen ovanför och blockera solljus, för att ge korallreven skugga och därmed bidra till en nedkylning av reven. 

De preliminära resultaten från det som ska vara världens första fältförsök av metoden, visar att tekniken till och med kan funka bättre än datamodellerna kunde räkna ut, berättar Daniel Harrison, oceanograf och ingenjör vid australiska Southern Cross University för Nature. 

– Vi är nu väldigt säkra på att vi kan få upp partiklarna i molnen. Men vi behöver fortfarande ta reda på hur molnen kommer att svara på det, säger han till tidskriften.

Läs mer: Manipulation av klimatet med geoengineering – är det på väg att slå igenom?

Forskarna räknar med att kunna minska de inkommande solstrålarna på revet med drygt 6,5 procent om de lyckas ljusa upp molnen lokalt med drygt 30 procent. Men det står inte klart att forskarna kan nå dit, ens om de får klartecken att tillämpa sin metod mer brett. Fler mätningar och modelleringar återstår för att ta reda på om det är möjligt.

Forskarna uppger att metoden bara ska innebära lokala anpassningar till klimatförändringarna, och att de alltså ska vara begränsade i både tid och rum. Tanken är att detta ska köpa staterna mer tid, så att de hinner eliminera utsläppen av växthusgaser. Kritikerna menar dock att även den här typen av avsiktlig manipulation kan få en större påverkan, och efterfrågar mer konsultation från utomstående.

Värmetåliga koraller

Ett annat sätt som forskare undersöker för att rädda Stora barriärrevet är att plantera värmetåliga koraller, något som dock också kan ses som ett stort ingrepp i det naturliga systemet.

Geoengineering har tagit allt större plats i debatten och i forskningen de senaste åren. Till exempel undersöker forskare vid Harvard möjligheten att injicera aerosoler i stratosfären för att blockera solljus. Planen var att i somras skicka upp en testballong från den svenska rymdbasen Esrange. Men i mars i år stod det klart att uppskjutningen skulle ställas in. Svenska Rymdaktiebolaget SSC bedömde att frågan behövde diskuteras mer, och ansåg det inte lämpligt att genomföra en flygning.

Christer Fuglesang, professor i rymdfysik och föreståndare för KTH Rymdcenter, undersöker också möjligheterna med geoengineering. Hans utgångspunkt är möjligheten att minska värmeinflödet till jorden med hjälp av miljontals mikrometertunna, stora segel i rymden. Läs mer om dessa båda projekt här.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt