Klor låter drönare landa på skyskrapornas balkongräcken

2019-05-08 06:00  

Med gripdon kan en drönare landa på allt från vägskyltar till trädgrenar. Bakom innovationen står svenska forskare, som har hämtat inspiration från fågelklor.

Det började med en diskussion kring hur man skulle kunna lyfta brandsläckningsutrustning eller leverera paket till 70:e våningen i ett av Hong Kongs bostadshus.

Var det möjligt få en drönare att landa på fönsterblecket eller balkongräcket?

För ett år sedan inleddes projektet kring en klohand som låter drönare gripa sig fast i olika ytor, och nu har forskargruppen vid Örebro universitet presenterat resultatet.

Kontaktmodulen på drönaren 3d-skrivs

De har tagit fram tre landningsmoduler som efterliknar klorna hos fåglar eller fladdermöss. Klorna har två fingrar åt ett håll samt en tumme. Längst ut på fingrarna sitter en anpassningsbar kontaktmodul.

Klon skärs ut maskinellt ur ett kolfiberark, och själva kontaktmodulen kan skrivas ut med en 3d-printer.

– Då kan man avgöra om den ska kunna greppa en tunn skiva, en stolpe eller hörnet på en byggnad. Den kan också anpassas för runda former som ett stuprör, eller mer oregelbundna underlag. Om du exempelvis har ett skrovligt träd som du vill att drönaren ska greppa så kan man anpassa kontaktmodulen efter barkens exakta form, säger Johannes Stork, forskare i robotik vid Örebro universitet och författare till studien.

Läs mer: Nu blir drönarna självstyrande

Klon ska också fungera som ett vanligt landningsställ, och den ska kunnas fästas på alla typer av drönare utan att man ska behöva bygga om dem. Det ska vara enkelt att byta kontaktmodulerna och genom att man tillverkar dem själv blir uppfinningen väldigt tillgänglig.

Johannes Stork berättar att de blev överraskade när de insåg hur många som faktiskt har tillgång till 3d-skrivare. Forskarna ser många användningsområden, exempelvis att övervaka naturen.

– Det kan handla om att räkna skadade träd efter en storm. Genom att drönaren kan sitta stationärt och vila på hög höjd så får du en mycket längre operationstid. Det kan också handla om säkerhet, som att vakta en byggarbetsplats, säger han.

Drönare kan ”vila” och spara energi

Genom att vila på en gren kan drönaren använda 70 procent mindre energi. Ett annat alternativ är att hänga på en kant och stänga av två propellrar – då används upp till 45 procent mindre energi.

Uppfinningen har mottagits väl. Forskarna blev kontaktade av en fotograf som ville ha möjlighet att flyga ut drönare till en båt. I vanliga fall skulle man försöka fånga in dem med ett nät, men med klohanden kan drönaren i stället landa och sätta fast sig vid en struktur på båten.

Nu tittar forskarna på ett samarbete med ett gruvföretag. I företagets gruva finns en återkommande metallstruktur, och enligt Johannes skulle man kunna anpassa kontaktmodulerna efter de hål som finns i metallen.

Han berättar att kollegor också tittar på en patentansökan. Nästa steg i projektet är att försöka automatisera landningen.

– Den mjukvara vi använder i dag duger bara för våra specifika experiment i laboratoriet. Att automatisera processen är svårt i och med att flygförmågan påverkas av att man är så nära objektet som man landar på. Därför kommer vi lägga in maskininlärning, säger Johannes Stork, som också är biträdande lektor i maskininlärning.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt