Kinas nya kärnreaktorer väcker oro för kärnvapen

2021-06-08 06:00  

Två nya snabbreaktorer håller på att byggas på den kinesiska östkusten. Med det plutonium som bildas i reaktorerna kan landet ha 1 270 kärnvapenstridsspetsar år 2030, varnar en ny rapport.

Det är två natriumkylda snabbreaktorer som byggs i Xiapu på Kinas östra kust. De får en kapacitet om 1 500 MW värme och 600 MW elektrisk effekt. Planen är att de ska tas i drift 2023 respektive 2026.

Reaktorerna är snabba bridreaktorer vilket innebär att de kan producera minst lika mycket klyvbart material som de förbränner. Det görs genom att icke-klyvbara isotoper omvandlas till klyvbara inuti reaktorn.

Parallellt i Kina byggs också en anläggning för upparbetning och återvinning av använt kärnbränsle.

Arbetet har väckt oro hos forskare för att det plutonium som skapas i reaktorerna ska gå till tillverkning av kärnvapen. Den amerikanska organisationen Nonprolifration Policy Education Center, NPEC, som arbetar för en bättre förståelse om frågor som rör vapenspridning, lyfter saken i en ny rapport.

Enligt rapportförfattarna kan Kina ha en arsenal om 1 270 kärnstridsspetsar år 2030 om reaktorernas plutonium räknas in. Det motsvarar ungefär lika många som USA för närvarande har monterade på sina interkontinentala robotar.

”Den minst arbetskrävande metoden”

Och beräkningen är konservativ, påtalar författarna. Beroende på tillverkningsmetod, genom att till exempel välja höganrikat uran eller kompositer av uran och plutonium, skulle siffran kunna öka med en faktor två eller mer.

Hur stor kärnvapenarsenal som Kina har i dag är osäkert, men den tros vara en bråkdel av kapaciteten hos USA eller Ryssland.

Läs mer: Spår efter kalla krigets kärnvapentester hittad i honung

I höstas bedömde det amerikanska försvarsdepartementet att Kina hade drygt 200 kärnstridsspetsar. Organisationen The Federation of American Scientists la sig högre i sin uppskattning i slutet av 2020 och fick det till 350 stridsspetsar.

Men Kina håller på att bygga upp sin militära styrka. Det amerikanska försvarsdepartementet bedömer att landet planerar att fördubbla sin kärnvapenkapacitet under det närmaste årtiondet. Och enligt NPEC är den minst arbetskrävande metoden för Kina att använda vapenplutonium från snabbreaktorerna.

Inga rapporter till IAEA sedan 2017

Jens Wirstam, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tycker att rapporten målar upp ett värstascenario.

– Det finns väl inget som säger att de två snabbreaktorerna måste användas i Kinas kärnvapenprogram egentligen. Jag utesluter det inte, det är teoretiskt möjligt, men det är inte så att Kina har brist på fissilt material i dag, säger han.

I dag finns fem officiella kärnvapenstater i världen: USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Men även Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea har tillgång till kärnvapen.

De fem officiella kärnvapenstaterna fick rätt att behålla sina kärnvapen i samband med att Icke-spridningsavtalet NPT trädde i kraft 1968, men de lovade också i avtalet att nedrusta över tid.

Enligt NPEC har Kina gått med på att rapportera sina civila plutoniumlager och produktionsaktiviteter till atomenergiorganet IAEA. Men efter 2017 kom inte informationen längre, vilket NPEC-författarna lyfter som en källa till bekymmer.

”Kina har redan ett stort lager plutonium”

Rapporterna till IAEA är viktiga för att de skapar förtroende, säger Nickolas Roth på den amerikanska tankesmedjan Stimson Center till tidningen Al Jazeera:

– När länder inte lämnar in dessa rapporter, särskilt om de samtidigt satsar på att producera mer material, är det ett legitimt skäl för oro.

Just Kinas brist på öppenhet lyfter Jens Wirstam på FOI som ett stort problem med landet som kärnvapenstat.

– Av de fem kärnvapenstaterna är Kina det land som är absolut minst transparent. Den ligan leder de klart. Det skapar en grogrund för oro, säger han.

Men den oron som uttrycks i NPEC-rapporten, att just plutonium från de två nya snabbreaktorerna ska gå till kärnvapen, delar han inte.

– Det beror på att Kina redan har ett stort lager plutonium och att det krävs mycket mer än plutonium för att utöka kärnvapenarsenalen. Det behövs robotar för att bära stridsspetsar, militära förband och infrastruktur för underhåll.

”Det pågår en markant militär ökning totalt i Kina”

Däremot tycker han att den militära upprustningen i Kina är oroväckande.

– Det är en supermaktskonflikt mellan Kina och USA och vi ser en utveckling i Kina av nya moderna kärnvapen. Det pågår en markant militär ökning totalt i Kina. Det finns en risk att konflikterna mellan USA och Kina blir fler och fler, säger han.

Författarna till NPEC-rapporten uppmanar USA att agera för att förmå Kina men även Sydkorea och Japan att vara öppna med information om sina lager och sin produktionskapacitet för civilt plutonium och anrikat uran. Dessutom vill författarna att USA undersöker möjligheten att pausa sin egen plutoniumproduktion. ”Japan, Sydkorea och USA bör erbjuda att senarelägga sina snabbreaktorer och kommersiella plutoniumprogram om Kina gör samma sak”, skriver de.

NPEC

The Nonproliferation Policy Education Center är en ideell organisation baserad i Washington DC. Den grundades 1994 för att främja en bättre förståelse för strategiska icke-spridningsfrågor. Chef för organisationen är Henry Sokolski, som också var redaktör för rapporten ”China’s Civil Nuclear Sector: Plowshares to Swords?” som publicerades i mars 2021.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt