Kärnkraftverket säljer inte bara el – nu också vätgas

2022-01-26 06:00  
Oskarshamn 3. Foto: OKG

Bolaget OKG, som driver kärnkraftverket i Oskarshamn, ska börja sälja vätgas. Det första kontraktet har undertecknats.

Efterfrågan på grön vätgas väntas öka när industrin ska minska sina koldioxidsläpp. Med grön vätgas menas vanligtvis spjälkning av vatten genom elektrolys som drivs av förnybar el.

Om vätgas framställs med hjälp av elektrolysörer som drivs av kärnkraftsel kallas den ibland för gul vätgas. Nu blir OKG först i Sverige med att erbjuda sin kärnkraftsproducerade vätgas till en extern kund.

Bakgrunden är att OKG länge har haft en vätgasanläggning i anslutning till kärnkraftverket. Gasen produceras i en elektrolysör och drivs av kärnkraftsel.

Vätgasen har använts för att kyla generatorerna i kärnkraftverket. Men sedan de två äldsta reaktorerna har stängts är det bara Oskarshamn 3 som behöver vätgasen. Därför finns nu en överkapacitet i vätgasproduktionen.

”Fyller bara på en gång om året”

Enligt Jenny Wirandi, avdelningschef för projekt och installation på OKG, har elektrolysören en kapacitet om 0,7 MW och kan producera 143 normalkubikmeter vätgas i timmen. Men det är alltså betydligt mindre som går åt i kärnkraftsanläggningen.

– Jag brukar säga att vi använder två normalkubikmeter per timme, men det är en sanning med modifikation för vi använder bara vätgas för att kyla generatorn och det är ett slutet system så vi fyller bara på en gång om året. Men ett litet läckage förekommer alltid så i snitt räknar vi med två normalkubikmeter per timme under ett år, säger Jenny Wirandi, till Ny Teknik.

Jenny Wirandi. Foto: OKG

Vätgas är ett vanligt kylmedel i generatorer som roterar snabbt och är avsedda för höga effekter. Framför allt används vätgas för att kyla statorn i generatorn, medan vattenkylning kan förekomma i rotorn. I långsammare generatorer, till exempel i vattenkraftverk, är luft vanligast som kylmedel.

Oskarshamn 3 är ensam kvar sedan O1 och O2 har tagits ur drift. O3 ska förses med oberoende härdkylning inför 2020. Samma beslut har tagits för Forsmark 1–3, medan beslut för Ringhals 3–4 dröjer. Foto: OKG

Kylningen går till så att vätgasen cirkulerar inuti generatorn och leds sedan över till en värmeväxlare för att lämna ifrån sig värmen.

Just vätgas är ett lämpligt kylmedel i generatorer för att den leder värme bra, till exempel bättre än luft. Vätgasen kan också ta emot mycket spillvärme utan att temperaturen i gasen stiger mycket.

– Fördelen med att ha ett kylmedel som kan ta emot mycket förlustenergi från generatorn utan att temperaturen stegras alltför mycket är att man då kan minska på flödet av gasen, säger Urban Lundin, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet, till Ny Teknik.

Urban Lundin. Foto: Jose Perez

Det gäller dock att undvika att vätgasen börjar brinna. Därför är det viktigt att vätgasen har en hög renhetsgrad och att gasen inte kommer i kontakt med luft.

”Ser en mycket god potential”

OKG:s första vätgaskund är Linde Gas, som ska erbjuda gasen till sina kunder. Inledningsvis handlar det om små volymer som kommer att säljas från kärnkraftverket i Oskarshamn.

– Men vi har såväl kompetens som anläggning och infrastruktur, och jag ser en mycket god potential att utvidga den här affären. Behovet av vätgas kommer att öka successivt, och vi har fått ett starkt stöd från våra ägare Uniper och Fortum att utveckla den här affärsmöjligheten, säger Johan Lundberg, vd på OKG, i ett pressmeddelande.

Vätgasanläggningen håller just nu på att moderniseras. Den ska bland annat förses med ett nytt styrsystem för att verksamheten ska kunna expandera.

Enligt OKG är Oskarshamn den första kommunen i Sverige som kan sälja vätgas producerad av kärnkraftsel. Men Jenny Wirandi tror att intresset kommer att öka framöver.

– Jag tror att det är en framtid. Det hela bygger på att vätgasen ska vara fossilfri om den ska nyttjas i den gröna omställningen inom industrin och transportsektorn, säger hon.

Kola kärnkraftverk i nordvästra Ryssland. Foto: Rosatom

Men redan nu märks intresset för att producera vätgas med elektrolys och kärnkraftsel. Till exempel meddelade kärnkraftsbolaget Rosatom förra året en satsning på en pilotanläggning vid Kola kärnkraftverk i nordvästra Ryssland. I första steget handlar det om en elektrolysöranläggning om 1 MW, som sedan ska skalas upp till 10 MW. I ett längre perspektiv planerar Rosatom att bygga upp ett system för att producera, lagra och transportera vätgas i industriell skala.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt