Kapacitet för ny Gotlandskabel kan öka – ”300 MW får vi glömma”

2021-03-02 06:00  

Om ungefär tio år behövs en ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Men arbetet med nätutredningen drar inte igång förrän i höst.

En ny elkabel till Gotland har varit en het fråga under många år. De två befintliga likströmskablarna har inte bedömts räcka för den framtida vindkraftsutbyggnaden på ön.

Under flera år planerade stamnätsägaren Svenska kraftnät därför att en ny elförbindelse skulle byggas till ön. Kostnaden beräknades till två miljarder kronor.

Men våren 2017 avbröts planerna plötsligt. Svenska kraftnät meddelade att det inte var samhällsekonomiskt motiverat att bygga en ny kabel.

Hösten 2020 bytte Svenska kraftnät fot igen. Nu är den nya bedömningen att det behövs en ny elförbindelse till Gotland omkring år 2030.

Orsaken till den senaste omsvängningen är dels att den nuvarande likströmsförbindelsen väntas falla för åldersstrecket 2035, dels ett kraftigt ökat elbehov på Gotland. Främst handlar det om Cementas planer på att bli koldioxidneutrala.

Cementas anläggning i Slite på Gotland. Foto: Magnus Martinsson / Naturfotograferna / IBL

Cementas fabrik i Slite står redan för omkring 30 procent av elanvändningen på Gotland. Men till år 2030 hoppas bolaget ha koldioxidavskiljning på plats i anläggningen, vilket bedöms femfaldiga elbehovet. Fabriken väntas då dra hela 1,5 TWh per år.

I höstas uppgav Svenska kraftnät att en dialog skulle inledas med Vattenfall Eldistribution, som äger de nuvarande likströmskablarna, och Geab, som äger lokalnätet på Gotland, om vem som skulle ta ansvar för den nya länken.

Men nu meddelar stamnätsägaren att en nätutredning ska dra igång i höst, under kvartal tre, tillsammans med Vattenfall och Geab.

Varför har ni inte kommit längre?

– Det beror på två faktorer. En faktor är att det är relativt lång tid kvar tills vi behöver ha en ny anslutning på plats, en annan är resursprioriteringar. Till hösten kan Vattenfall, Geab och vi förbereda oss för en gemensam utredning, säger Daniel Gustafsson, chef för avdelningen kraftsystem på Svenska kraftnät.

Varför måste ni vänta tills i höst, kan ni inte dra igång utredningen nu?

– Haha, det vore skönt om vi satt och väntade… Dels har vi Nordsydprogrammet som pågår för fullt, dels har vi väldigt mycket förfrågningar om att ansluta till transmissionsnätet, det är sådant vi behöver hantera löpande. Sedan håller vi också på att titta på en förnyelse av Kontiskan, utlandsförbindelsen till Danmark, och analyserar hela det området, säger Daniel Gustafsson.

Gotlandslänken var den första kommersiella förbindelsen med högspänd likström. Foto: Vattenfall

I september förra året sa ni att ni skulle inleda en dialog med Vattenfall och Geab om ansvarsfördelningen för den nya kabeln, har det varit någon sådan dialog?

– Vi pratar med dem kontinuerligt, men ganska lite kring just ansvarsfördelningen om jag ska vara ärlig. Vår approach är att innan vi börjar prata ansvarsfördelning så måste vi sätta en gemensam nätstruktur. Vi vill ta det från det tekniska perspektivet, ska det vara växelström eller likström, hur många kablar ska det vara, vilken effekt ska kunna föras över. När vi vet det kan vi ta en diskussion kring ansvar och kostnad, säger Daniel Gustafsson.

Så i nätutredningen ska det avgöras vilken teknisk lösning som är bäst?

– Ja precis. Och vi ska verkligen titta på behoven för 2040 och 2050 och se vad som är samhällsekonomiskt mest lönsamt. Vi kommer inte att damma av den gamla utredningen från 2016 utan utgå från de nya förutsättningarna. Det görs mycket förändringar nu, med utlandsförbindelser, havsbaserad vindkraft och Cementas planer, säger Daniel Gustafsson.

Tidigare har ni pratat om 300 MW som lämplig överföringskapacitet på den nya elkabeln, men det är kanske inte säkert att det räcker nu?

– Nej precis. 300 MW får vi glömma bort tills vidare och arbeta från ett tomt blad. Vi kommer även att ta med aspekter om totalförsvar och redundans, för att avgöra frågan om hur många kablar vi ska ha, säger Daniel Gustafsson.

Likströmsförbindelsen till Gotland byggdes på 1950-talet. Här pågår kabelläggning. Foto: Vattenfall

Kommer ansvarsfrågan och vem som ska betala för den nya förbindelsen att avgöras i nätutredningen?

– Det är jag relativt övertygad om. Just nu börjar utredningen i ett tekniskt perspektiv för att de andra frågorna inte ska sinka arbetet. Så fort någon anar vartåt det barkar kommer den dialogen vara tvungen att tas, säger Daniel Gustafsson.

När ska nätutredningen vara klar?

– Om vi kan manna upp från alla håll, alltså Vattenfall, Geab och vi, skulle jag säga att vi vet vilken typ av förbindelse vi ska ha till årsskiftet. Då kan vi rita ett nät på en övergripande nivå och sätta effekten. Vid årsskiftet är vi nog redo att börja prata ansvar, säger Daniel Gustafsson.

När är ni färdiga med alla detaljer?

– Ansvarsdelarna kan ta lång tid om vi inte är överens. En normal utredning av den här storleken tar oss 1–1,5 år.

Daniel Gustafsson. Foto: Svenska kraftnät

Finns det något som talar för att det kan bli billigare än två miljarder att bygga den nya elförbindelsen?

– Nej jag har svårt att se det.

Även det lokala elnätet på Gotland kommer att behöva förstärkas om och när den nya elförbindelsen till ön blir verklighet.

– Det är inte så lätt att ta in de här effekterna och fördela dem vidare. Förstärkningar och spänningshöjningar i det lokala nätet kan bli nödvändiga. Men sådant brukar gå fortare, säger Daniel Gustafsson.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elkabel Gotland

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt