Kan HVO ersätta diesel i försvaret? – ”Svårt att se poängen”

2022-05-23 06:00  

Sverige ska bli fossilfritt och detsamma gäller försvaret. Men hur ska det gå till? Biobränslen, batterier, vätgas eller ammoniak?

Det svenska försvaret rustar upp rejält. Hundratals nya lastbilar, pansarterrängbilar, snöskotrar och fartyg är beställda. Men de har alla en sak gemensamt: de drivs av bensin och diesel.

Många av försvarets fordon används dessutom under mycket lång tid innan de pensioneras. Vissa av dem är så gamla som 50 år.

Hur går detta ihop med Sveriges mål om att bli klimatneutralt till 2045? 

Läs mer: Fartyg och pansarbilar – så rustar svenska försvaret

FOI: Flygvapnet kan genomföra bränslebyte

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade i höstas en rapport med förslag på åtgärder för att uppnå en klimatneutral försvarsmakt. Rapporten fokuserade på vad som kan göras på kort sikt.

Jas 39 Gripen E flyger över Gotland, maj 2022. Foto: Henrik Montgomery/TT

Flygvapnet utgör den lägst hängande frukten, enligt rapportförfattarna. Det står för 70 procent av försvarets totala utsläpp och biojet har dessutom redan testats i Jas 39 Gripen med gott resultat. Att byta ut det fossila jetbränslet mot biobaserat skulle alltså vara en framkomlig väg. Den tekniska osäkerheten är dessutom minst för flyget. Flygvapnets krav på uthållighet och prestanda gör det svårt att ersätta det flytande kolvätebaserade bränslet.

För de andra båda grenarna, armén och flottan, är utmaningen mer varierande. Den tekniska utvecklingen är också svårare att förutspå, enligt rapporten. Batterier och elektrobränslen kan komma att få en betydande roll i framtiden men på kort sikt är det ändå den förnybara dieseln HVO som ligger närmast till hands som lösning.

Försvarsmakten: Utmaningar med biodrivmedel

Gustav Krantz vid Försvarsmaktens försörjningssektion betonar att biodrivmedel funkar utmärkt i de flesta delar av försvarets verksamheter. Men det finns också utmaningar. 

– Lagringsbarheten är en av utmaningarna. Alla produkter som inte är raffinerade och därmed destillerade riskerar att innehålla spår av mikroorganismer som kan börja växa till sig, säger han till Ny Teknik. 

Det är en av anledningarna till att försvaret är undantaget från reduktionsplikten, som kräver att den förnybara andelen i vanlig bensin och diesel ska öka över tid. HVO är en raffinerad och destillerad produkt och har därmed goda lagringsegenskaper. Det gäller däremot inte för biodieseln FAME som blands in med upp till sju volymprocent i reduktionspliktig diesel. Försvaret är även undantaget från reduktionsplikten för flygbränsle, eftersom det använder en särskild form av jetbränsle med högre krav på lagringsstabilitet.

Läs mer: Reduktionsplikten i politisk skottlinje – nu ses den över 

Hela andra amfibiebataljon framrycker i formation med cirka 70 fartyg över Mysingen i Stockholms södra skärgård under övning Aurora 2017. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

I en intervju med Gustav Krantz publicerad på Försvarsmaktens hemsida kritiserar han även den rent klimat- och miljömässiga nyttan med biobränslen, främst baserat på det stora behovet av mark för att odla grödorna. På fritiden doktorerar han inom drivmedel och har även arbetat med frågan innan han började jobba på Försvarsmakten i höstas. 

– Ofta är det endast en liten del av växten som driver efterfrågan. Resterande växtdelar är bi- eller restprodukter. Tidigare har vi odlat växten för att äta den högvärdiga delen. Om vi istället vill nyttja  denna råvara för biodrivmedelsproduktion återstår att tillfredsställa efterfrågan på livsmedel. Detta leder i efterföljande led till ökad efterfrågan på mark. När ny mark kultiveras för odling frigörs koldioxid, särskilt om det tidigare varit regnskog. Detta har varit en stor fråga inom EU under 15–20 års tid, säger han.

”Lokal produktion är intressant”

Bortsett från detta, och att vissa packningar i motorer potentiellt kan ta skada, påpekar han att det är fullt möjligt att ersätta fossil diesel med HVO redan idag. 

– Men man måste fråga sig vad poängen är. Och det vet jag faktiskt inte. I Sverige som helhet blandas det redan in över 30 procent HVO i dieseln och det kommer att öka. Men att en aktör som Försvarsmakten ska göra det är inte effektivt. Det skulle kosta mycket men inte smaka så bra, säger han. 

Det Gustav Krantz syftar på är att Försvarsmakten ändå står för en ganska liten del av Sveriges totala utsläpp, omkring en tredjedel av utsläppen från inrikesflyget.  

– Det spelar ingen roll var det förnybara drivmedlet används så länge den totala andelen är densamma. När Sverige är uppe i 95 procent förnybart bränsle i det civila kan det spela roll var vi använder de sista dropparna, men dit kommer vi inte under överskådlig tid, menar han.

Gustaf Krantz, Försvarsmaktens försörjningssektion. Foto: Henrik Lundqvist Rådmark/Försvarsmakten

Ur perspektivet försörjningstrygghet skulle man kunna argumentera för att det är riskfyllt att några få raffinaderier förser er med fossilt bränsle från andra länder. Är det inte säkrare om ett antal mindre svenska biodrivmedelsproducenter förser er med det bränsle ni behöver? 

– Lokal produktion av biodrivmedel är intressant. Sen är det ändå så att de råvaror som används för att göra HVO i huvudsak är palmolja. Vi har visserligen lite råtallolja i Sverige. Men råvaruflödena som de ser ut i dag är nästan parodiska. Sverige och Finlands raffinaderier dammsuger hela världen på råvaror. Vi skulle jättegärna se att drivmedel tillverkas lokalt, men i så fall med lokala råvaror. Råvarukedjorna för HVO är i dagsläget långt mycket känsligare än vad de är för råolja, säger han.

Kan inte svara på om rysk olja köps

När försvaret köper in bränsle som ska lagras köper de alltså helt fossila produkter.Försvaret har avtal med drivmedelsleverantörer för inköp av drivmedel. Det sker, som Gustav Krantz uttrycker det, på ett ganska vanligt sätt.

Stridsbåt 90 på Mysingen i Stockholms södra skärgård. Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Kan ni i dag veta att ni inte köper drivmedel med ryskt ursprung? 

– Jag vet inte och måste i så fall kolla upp det. I princip köper vi vårt drivmedel från de svenska raffinaderierna och det finska. Före kriget var det normala att råoljan flödade västerut från Ryssland. Så raffinaderier längs denna rutt har haft ekonomiska fördelar av att använda rysk produkt, säger han.

”Barriär för att försvara demokratin”

Batterier, vätgas, elektrobränslen eller ammoniak kan vara en väg framåt i vissa nischade applikationer, menar han. Men det viktigaste är att fordonen fungerar när de behöver fungera. 

– De måste funka som barriär för att försvara vår demokrati.  

Den riktiga utmaningen, enligt Gustav Krantz, handlar i stället om att bli effektivare i drivmedelsanvändningen. 

– Oavsett vilket bränsle vi använder ska vi vara sparsamma och hela tiden bli bättre. För mig är det fullständigt klart att det inte finns tillräckligt av de råvaror man idag använder för att göra HVO. I framtiden hoppas jag att man kan göra HVO av de delar av växten som vi inte äter. Detta är samma linje som framförts inom europeiska kommissionen samt av ett flertal medlemsländer i förhandlingarna om ett uppdaterat förnybarhetsdirektiv. Drivmedel baserade på socker, stärkelse eller fetter har där visats ha för låg prestanda avseende växthusgasreduktion. Först när tillverkning kan ske från den lågvärdiga växtdelen kan vi prata om hållbart producerade biodrivmedel. Men det är inte Försvarsmaktens sak att sköta, säger han. 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt