Kamp om utbyggnad – Preem startar infångning av koldioxid

2020-06-15 06:00  

I dag måndag kom besked från Mark- och milljööverdomstolen om Preems utbyggnadsplaner i Lysekil. Samtidigt har företaget dragit igång Sveriges största testanläggning för infångning av koldioxid vid raffinaderiet.

Uppdatering: På måndagen kom beslutet från Mark- och miljööverdomstolen att Preems utökade verksamhet bör tillåts. Det är nu upp till regeringen att ta beslut i frågan.

Pilotprojektet kallas Preem CCS (Carbon Capture and Storage). Det går ut på att fånga in koldioxid från rökgaser i en så kallad amin-absorber, en sorts tvättorn för industriella gaser. Tekniken – som levereras av den norska industrikoncernen Aker Solutions – kallas post combustion CCS, och har använts i Norge sedan 1990-talet.

– Så vi vet att den fungerar. Nu ska vi testa och optimera den för Preems behov, och få den att fungera på ett bra sätt med våra rökgaser, säger Karin Lundqvist, utvecklingsingenjör på Preem.

Fram till oktober ska testanläggningen fånga in koldioxid från Preems vätgasanläggning vid raffinaderiet i Lysekil. Målet är att testerna ska ligga till grund för en fullskalig CCS-anläggning, som kan vara i drift senast 2025, och årligen fånga in upp till en halv miljon ton.

Koldioxid lagras 3 000 meter under havsbotten

Enligt planen ska koldioxiden sedan lagras utanför Norges kust. I december börjar det norska energibolaget Equinor borra ett 3 000 meter djupt hål i havsbotten för att bekräfta att förutsättningarna för lagring är så bra som man räknar med, vilket Ny Teknik tidigare har berättat om.

– Preem ska vara ett helt klimatneutralt bolag till 2040, och infångning är en viktig del av det. Så det är kul att vi har något konkret igång nu, säger Karin Lundqvist.

Preem ser den planerade utbyggnaden i Lysekil som en miljösatsning, där man bland annat minskar de globala utsläppen av koldioxid. Företaget vill exempelvis få använda förnybara råvaror i produktionen av drivmedel. Det har man i dag inget tillstånd för.

Dessutom ska tjockolja, som är en restprodukt vid raffineringen, tas om hand för att bli bensin eller diesel. Nu eldas tjockoljan upp som svavelhaltigt fartygsbränsle, med svåra miljökonsekvenser.

Utsläppen ökar med en miljon ton efter utbyggnad

Men processen där tjockoljan förfinas, så kallad ”crackning”, leder till stora utsläpp av koldioxid från raffinaderiet. Totalt räknar Preem med att det lokala utsläppet av koldioxid kan öka med en miljon ton per år efter utbyggnaden.

Under fjolåret satsade Preem på en omfattande annonskampanj, där bland annat det planerade CCS-projektet framhölls som ett exempel på bolagets klimatambitioner. Nyligen anmälde Greenpeace kampanjen till Konsumentombudsmannen, med argumentet att den bryter mot god marknadsföringssed.

”Mitt i en skenande klimatkris har Preem använt fula knep och lagt miljontals kronor på att försöka få sin fossilverksamhet att framstå som en miljö- och klimatgärning”, skriver Greenpeaces Sverigechef Isadora Wronski på organisationens hemsida.

IPCC: Koldioxidlagring nödvändig

Samtidigt har FN:s klimatpanel IPCC framhållit storskalig koldioxidinfångning som en av de nödvändiga åtgärderna, om världen ska kunna uppnå 1,5-gradersmålet (att bromsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå).

När resultaten från Preems CCS-projekt sammanställts ska de göras publika, för att fler företag ska kunna använda tekniken och sänka sina koldioxidutsläpp.

– Hela värdekedjan ska utvärderas och analyseras. Inte bara de rent tekniska bitarna, utan vi tar ett helhetsgrepp. Det är en helt ny affärsmodell som måste byggas upp för att detta ska kunna realiseras i full skala. Och vi vill visa vägen, säger Karin Lundqvist.

Domstolen yttrar sig – regeringen beslutar

På måndagen, tre och ett halvt år efter Preems ansökan, gav Mark- och miljööverdomstolen sitt yttrande. Sedan kommer regeringen att pröva frågan och ta ett beslut, har man deklarerat.

– Sannolikt har regeringen redan nu en uppfattning. Men det är troligen en stridsfråga, där partierna i regeringen kan tycka olika, säger Simon Matti, professor i statsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

Prövningsprocessen har utgått från miljöbalken, som inte säger så mycket om klimatfrågor. Det kan bli så att Mark- och miljööverdomstolen yttrar sig om de mer lokala miljöaspekterna, precis som en lägre domstol redan gjort, medan regeringen tittar på konsekvenserna för klimatet.

– Det vore fullt rimligt, eftersom vi nu har utsläppsmål och ett klimatpolitiskt ramverk, säger Simon Matti.

Ett dilemma i beslutsprocessen är att högre koldioxidutsläpp lokalt kan tänkas leda till minskade utsläpp globalt.

– Preem i Lysekil skulle göra detta mindre klimatfarligt än om motsvarande produktion skulle göras någon annanstans i världen. Men samtidigt är det ju Sveriges koldioxidbudget som vår regering ansvarar för, säger Sverker C Jagers, miljöinriktad professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Preems CCS-projekt

Preem CCS är ett samarbete mellan Preem, Aker Solutions, Chalmers tekniska högskola, Equinor och norska forskningsinstitutet Sintef.

Energimyndigheten och norska forsknings- och utvecklingsprogrammet Climit bidrar med finansiering.

Testanläggningen fångar in cirka 3 600 kilo koldioxid per dag. Hela värdekedjan ska utvärderas: infångning vid raffinaderiet, lokal lagring, transport till den planerade lagringsplatsen utanför norska västkusten, och själva lagringen.

Målet är att en fullskalig anläggning ska vara igång till år 2025. Den beräknas inledningsvis minska koldioxidutsläppen med upp till en halv miljon ton per år med potential att skalas upp ytterligare, vilket är nästan en fjärdedel av Lysekilsraffinaderiets totala utsläpp av koldioxid.

Enligt plan ska koldioxiden lagras utanför Norges kust. Preem skrev i höstas under en avsiktsförklaring att samarbeta med projektet Northern Lights, där energibolagen Equinor, Shell och Total ingår, och som utvecklar teknologin och transportkedjan för att lagra koldioxid i berggrunden under Nordsjön.

Northern Lights planerar att starta sin del av kedjan under 2024.

Utbyggnad av Preemraff

Ligger vid Brofjordens djupa yttre del, norr om Lysekil i Bohuslän. Togs i drift 1975 med namnet Scanraff.

Skandinaviens största oljeraffinaderi. Ungefär hälften av alla raffinaderiprodukter som säljs i Sverige kommer härifrån. Ungefär halva produktionen går på export.

Preem vill bygga ut i Lysekil bland annat för att kunna omvandla tjockolja, en restprodukt från bensin- och oljeproduktionen, till bensin och diesel med mindre miljöpåverkan. Preem behöver också ett nytt miljötillstånd för att få använda förnybara råvaror i produktionen.

Enligt Preem kommer utbyggnaden att leda till ökade koldioxidutsläpp på omkring en miljon ton per år.

Preem har också ett raffinaderi på Hisingen i Göteborg.

(TT)

Tommy Harnesk

Mer om: Preem CCS

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt