Junkers – plåtplanet blev först som svenskt trafikflyg

2021-05-29 08:00  

TEKNIKHISTORIA. Sverige första stora flygbolag satsade på ett flygplan helt i metall, vilket gjorde det särskilt bra lämpat för kargt klimat. Fyra passagerare fick plats i Junkers F13.

Frånsett några mindre taxiflygbolag, var Aktiebolaget Aerotransport (ABA) det första stora flygbolaget i Sverige. Det bildades 1924 av bröderna Carl och Adrian Florman, båda med förflutet inom dåvarande Arméns flygväsende. De första flygplanen som anskaffades var av typen Junkers F 13, konstruerade och tillverkade av tyska Junkers i Dessau i det som dag är delstaten Sachsen-Anhalt. Med Junkers knöt ABA starka affärsmässiga förbindelser.

Junkersfabriken hade grundats av Hugo Junkers 1895, från början för tillverkning av gasapparater. Flygplanstillverkningen inleddes 1915. Hans flygplan utmärktes av robusta konstruktioner av korrugerad plåt, en konstruktionsmetod som bidrog till mycket god hållfasthet.

Det första trafikflygplanet F 13 hade plats för fyra passagerare i en täckt kabin, medan piloten och färdmekanikern satt i en öppen sittbrunn. Den första F 13 kom till Sverige redan 1923 och levererades till Svensk Lufttrafik Aktiebolaget (SLA) medan ABA:s första F 13 levererades året därpå.

Passade svenska klimatet

Sammanlagt kom ett tiotal flygplan av typen att användas i Sverige, förutom av ABA även av flygpionjären Albin Ahrenberg och det nybildade Flygvapnet. Genom att Junkers flygplan var tillverkade helt i metall var de särskilt lämpade för det kärva svenska klimatet. De kunde också förses med skidor eller flottörer.

Den sista F 13 togs ur tjänst så sent som 1946. Inte många original finns sparade för eftervärlden. Ett exemplar har hängt i taket på Tekniska museet i Stockholm.

Läs mer: Det olyckliga slutet för svenska flygplansfabriken

Hugo Junkers tvingades bort från sitt livsverk av nazistledaren Hermann Göring och dog i bitterhet 1935. Fabriken togs över av nazisterna med tillverkning av bland annat störtbombaren Junker Ju 87 Stuka och bombflygplanet Junkers Ju 88.

Fabriken utsattes för oupphörliga bombangrepp av de allierade under andra världskriget. Av det en gång jättelika fabrikskomplexet i Dessau, vilket efter 1945 hamnade i dåvarande Östtyskland, återstår i dag bara en liten del.

En av ABA:s verkstäder låg på Bulltofta i Malmö. Här görs underhåll på en delvis demonterad Junkers F 13. Här syns tydligt vinginfästningen och den tjocka vingprofilen samt byggnadssättet i korrugerad aluminiumplåt. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV

Här inryms nu Teknikmuseum Hugo Junkers, vilket dels innehåller historiska återblickar i form av utställningsskärmar och modeller, dels också Hugo Junkers konstruktioner, bland annat monteringsfärdiga hus. Av svensk flyghistoriskt intresse är den replik som byggts av en Junkers F 13.

Förutom museets Junkers F 13-replika finns här även ett exemplar av den i stort antal tillverkade Junkers Ju 52/3m som flög första gången 1932. Den användes också av ABA och av svenska Flygvapnet. Typen tillverkades också i stort antal som transportflygplan för tyska Luftwaffe.

Museet i Dessau invigdes i maj 2001 i delar av den gamla fabriken. Inne i och utanför museet står ett antal sovjetiska flygplan, erinrande om den östtyska tiden. Ett besök på museet kan lämpligen kombineras med ett besök på arkitektskolan Bauhaus från mellankrigstiden, idégivare till bland annat funkisstilen.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Lennart Berns

Mer om: Flygplan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt