Jordbävning på rekordstort djup i jordens inre – ”Verkligen ovanligt”

2021-11-17 11:04  

De registrerade en jordbävning på det största djupet hittills – ett överraskande fynd för forskarna.

Uppdaterad

En jordbävning vid Ogasawaraöarna (också kallade Boninöarna) i Stilla havet 2015 mätte 7,9 på Richterskalan. Ursprunget fastställdes till det imponerande djupet av 680 km, men det djupet överträffades av ett efterskalv som överraskade forskarna, rapporterar National Geographic.

Ögruppen ligger långt ute i Stilla havet och tillhör Japan. University of Arizona använde data från landets nätverk av seismologiska stationer för att lokalisera skalvet, bland dem japanska Hi-Net array, som är det mest kraftfulla systemet för ändamålet i världen.

En absolut majoritet av alla jordbävningar har sitt ursprung i jordskorpan samt den övre delen av manteln, ner till 100 km djup. Men det visade sig att ett av skalven vid Ogasawaraöarna inträffade 751 km under jordytan – det största djup för en jordbävning som hittills har registrerats, skriver Live Science. Studien har publicerats i Geophysical Research Letters.

Man vet sedan tidigare att jordbävningar i sällsynta fall kan inträffa även ner till 400 kilometers djup. Men vid större djup gör trycket, temperaturen och den geologiska sammansättningen att jordbävningar inte är något forskare förväntar sig.

Läs mer: Astronomerna om ovanliga radiovågorna: ”Vi har aldrig sett något liknande”

KTH-professorn: ”Verkligen ovanligt”

Enligt University of Arizona är det den första jordbävning som har uppmätts på 751 km djup, i den undre delen av manteln.

Ny Teknik frågade KTH-professorn Anatoly Belonoshko: Vad kan vara en tänkbar förklaring?  

– Det här är verkligen ovanligt. Material vid det djupet är hett och borde vara ganska plastiskt, vilket torde motverka några plötsliga rörelser. Den enda möjligheten är ett kallt flak har sjunkit där, säger Anatoly Belonoshko i ett skriftligt svar till Ny Teknik.

Han arbetar vid avdelningen Kondenserade materiens teori på KTH. Enligt professorn kan ett flak från jordskorpan som har tryckts ner under en kontinentalplatta med sin enorma massa hinna nå ett djup på 3 000 kilometer innan all materia har nått en temperatur på tusen grader. Flaket kan förbli tämligen kallt i miljoner år, vilket bromsar materialens fasövergång – och mineral kan ha en struktur som liknar den som rådde närmare ytan.

John Edgren

Mer om: Jordbävning KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt