Jennifer Doudna om gensaxen: ”I framtiden kan vi crispra allt”

2019-08-28 06:00  

Gensaxen Crispr kan ge oss kryddigare tomater, grönare bränslen och metoder för att bota sjukdomar. Men ett vanskligt experiment riskerar att överskugga allt. ”Min oro är en generell backlash” säger Crispr-upptäckaren Jennifer Doudna.

Kanske har du hört talas om forskaren He Jiankui. I november 2018 berättade han på sin Youtube-kanal att han hade använt Crispr-Cas9 för att göra två tvillingflickor resistenta mot hiv. Det blev årets mest uppmärksammade nyhet om den revolutionerande gensaxen.

För Crisprs medgrundare Jennifer Doudna kom det här som en stor överraskning. Inte för att hon inte trodde att detta var praktiskt möjligt. Hon kunde bara inte förstå varför någon skulle vilja genomföra ett så riskfyllt experiment.

Crispr må vara en banbrytande teknik för att programmera om dna. Men den är långt ifrån mogen för tillämpning på mänskliga embryon som senare kan utvecklas till barn. He Jiankuis försök kan ha fått helt oanade konsekvenser.

Läs mer: Crispr-experiment kan ha ökat risken för tvillingflicka att dö i förtid

– Vi kan inte kontrollera detaljerna i redigeringen ännu, vi vet inte riktigt vilka gener vi ska redigera och i en människa är det väldigt svårt att förutse hur en redigering i deras dna i embryostadiet påverkar dem över en livstid. Vi har ingen aning. Av alla de här skälen är det fullständigt oansvarigt att göra ett sådant här försök, men det verkar som att det ändå har skett, sa Jennifer Doudna till Ny Teknik under sitt Sverigebesök nyligen.

För precisa snitt i dna

Att förändra den genetiska koden är inget nytt. Det har människor gjort sedan 1970-talet. Men med Crispr-Cas9, ofta bara kallat Crispr, har vi fått ett sätt att redigera gener hos bakterier, växter, djur och människor på ett aldrig tidigare skådat noga och effektivt sätt.

– Så som Crispr-tekniken fungerar i dag kan vi göra ett precist snitt i dna, som sedan repareras av cellernas egna reparationsenzymer. Crispr är alltså inte redigeraren, utan det som markerar var redigeringen ska ske. Sedan finns det olika sätt för cellerna att utföra reparationen, och detta kan inte forskare kontrollera perfekt ännu, förklarar Jennifer Doudna.

Läs mer: Gensaxen kan förändra livets kod: ”Det här är en teknik med två sidor”

Förespråkarna hoppas att vi i framtiden och med gensaxens hjälp ska kunna göra grödor smakrikare och nyttigare, bränslen grönare samt redigera bort allvarliga genetiska sjukdomar. Men det har också höjts ett varnande finger för riskerna, som för framväxten av ”Crispr-bebisar”, där gensaxen används för att förhöja friska människors egenskaper i stället för att bota dem som bär på allvarliga sjukdomar.

Crispr kan funka för allt

Jennifer Doudna, professor i kemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, är en huvudorsak till att de här frågorna ens diskuteras i dag. För sju år sedan publicerades hennes banbrytande studie i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Science.

Där beskriver hon och forskarkollegorna Emmanuelle Charpentier och Martin Jinek att det går att använda Crispr, ett molekylärt maskineri bestående av en samling dna-fragment, och enzymet Cas9 för att klippa i dna, precis där man vill.

– Jag tror att vi i framtiden kan crispra allt, det är så det verkar just nu. Tekniken verkar fungera bra i praktiskt taget alla celltyper och organismer där människor har testat det och även in vitro. Och i allt högre utsträckning listar människor ut hur man kan kontrollera den dna-redigering som sker med hjälp av Crispr. Den här utvecklingen kommer bara att fortsätta, säger Jennifer Doudna.

Kritik mot EU:s syn på crisprgrödor

I dag används Crispr framföra allt inom forskning, inom en rad olika områden. I USA är det också tillåtet att använda tekniken på grödor, så länge man inte introducerar något främmande dna. EU-domstolen har en annan hållning.

Läs mer: Forskare: EU-beslutet hotar växtforskning

Förra sommaren beslutade EU-domstolen att Crispr-grödor ska klassas som genmodifierade. Använder du gensaxen på en växt räknas den som gmo, oavsett hur växtens dna-uppsättning i slutändan ser ut. Det här har inte bara forskare i Sverige ställt sig kritiska till. Även Jennifer Doudna har svårt att förstå beslutet.

– Med Crispr kan vi till skillnad från traditionella metoder för växtförädling göra precisa förändringar i en eller ett fåtal gener, utan att påverka något annat i växtens dna. Jag tror att Crispr är att föredra framför andra metoder som finns inom växtförädling och jag själv skulle föredra att använda eller äta grödor som har förändrats på ett exakt sätt, snarare än ett slumpmässigt, säger hon.

Vid det egna Doudna Lab i kaliforniska Berkeley arbetar Jennifer Doudna primärt mot biomedicinska mål och för möjligheten att korrigera genetiska mutationer. Tillsammans med sina forskarkollegor försöker hon förstå hur man kan få genredigerarna till rätt celler, och göra rätt redigering av dna. Det pågår också grundläggande forskning i labbet av Crispr-systemen, som är en del av ett bakteriellt immunsystem.

– Vi är nyfikna på hur dessa fungerar i mikrober, för vi tror att de gör något utöver immuniteten. Det finns mycket bevis för att organismer som lever tillsammans använder Crispr för att kontrollera varandras genom, berättar Jennifer Doudna.

Studien förändrade forskarnas liv för alltid

Upptäckten av Crispr-Cas9 har kallats en av de viktigaste i biologins historia.

Jennifer Doudna, professor i kemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, har efter genombrottet med studien i Science fått åtskilliga priser, utnämnts till en av Times 100 mest inflytelserika personer och tippas tillsammans med forskarkollegan Emmanuelle Charpentiers en dag få Nobelpris för sitt arbete.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt