Jakten på coronavaccin: De har nyckelroll i unika kraftsamlingen

2020-04-30 06:00  

Den internationella organisationen Cepi har en nyckelroll i jakten på vaccin mot covid-19. För första gången testas ambitionerna mitt under en pågående pandemi: att rekordsnabbt få fram hundratals miljoner doser vaccin mot en smitta.

Flera år innan ebolautbrottet startade i sydöstra Guinea i slutet av 2013 fanns det lovande vaccinkandidater mot viruset. Men när det stod klart att smittan börjat få spridning fanns det inte en enda som var godkänt. Vaccin fick testas mitt under pågående epidemi.

Det skulle dröja ända till 2019, tre år efter att epidemin var över och hade krävt 11 323 människoliv i Guinea, Liberia och Sierra Leone, innan det fanns ett bevisat säkert, effektivt och godkänt vaccin.

Det är sådant här som den internationella samarbetsorganisationen för vaccinutveckling Cepi, Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, vill förhindra. Hjälpen ska inte komma försent.

Läs mer: Det här vet vi om coronaviruset

Vi lever mitt i en pandemi och saknar ett vaccin mot det nya coronaviruset, sars-cov-2. Cepi har som mål att det ska finnas hundratals miljoner doser vaccin mot smittan tillgängligt rekordsnabbt: inom 12 till 18 månader. Det här ska bli möjligt genom att organisationen koordinerar och finansierar flera potentiella vaccinkandidater runt om i världen.

I februari 2015, mitt under ebola-epidemin, pågår kliniska studier av två potentiella vaccin mot smittan. Här injicerar en hälsovårdare vid sjukhuset Redemption i Monrovia, Liberia, en kvinna med ett av vaccinen. Foto: AP Photo/ Abbas Dulleh

Ambitionerna är höga och ingen kan ännu säga hur långt de kommer att räcka. Men den internationella kraftsamling vi ser i dag och där Cepi har en nyckelroll tycks vara något unikt. Det kan underlätta vägen mot ett godkänt vaccin.

– Jag tror att vi ser ett stort paradigmskifte, bland annat för att det pågår ett så brett samarbete världen över där forskare delar data med varandra i större omfattning än någonsin tidigare. Man är öppen för det, och för att hitta nya samarbetskanaler eftersom man ser att vi trots allt lever i en värld. Och i dag finns en central koordinering av arbetet, säger Stig Tollefsen, chef för strategisk forskning på Cepi, till Ny Teknik.

Ska säkra utvecklingen av nya vaccin

Idén till Cepi väcktes sommaren 2015, som ett svar på att det har tagit för lång tid och varit för osäkert att utveckla vaccin. Det är ett komplext arbete som kostar mycket pengar. Bara en liten del av alla vaccinprojekt som påbörjas når hela vägen fram.

Stig Tollefsen är chef för strategisk forskning på Cepi. Foto: Privat

Att lägga så mycket ansvar för människoliv på läkemedelsbolag var inte hållbart. För att säkra utvecklingen av nya vaccin behövdes en samordnad, internationell plan och stabil, extern finansiering.

Läs mer: Så slår coronakrisen mot svensk industri

Två år efter att idén först kläcktes lanserades Cepi officiellt under Världsekonomiskt forum i Davos. Det uttalade målet var att stimulera och påskynda utvecklingen av vaccin mot framväxande infektionssjukdomar, och att göra vaccin tillgängligt under utbrott, för alla som behöver det.

Bakom satsningen stod Bill and Melinda Gates Foundation, The Wellcome Trust, Norge, Japan och Tyskland. Startkapitalet låg på 460 miljoner amerikanska dollar, drygt 4,6 miljarder svenska kronor.

”Det här är överlägset det största initiativet någonsin för vaccinutveckling mot virus som är potentiella epidemiska hot” kommenterade den vetenskapliga tidskriften Nature satsningen 2017.

Till en början valde Cepi, med huvudkontor i Oslo, att fokusera på utveckling av vaccin mot mers, lassafeber och nipah. De är alla ovanliga smittor, men ett utbrott skulle få allvarliga konsekvenser. Framför allt om de drabbade fattiga länder med bristande hälso- och sjukvård.

Ett av huvudspåren för Cepi är att vaccin redan innan ett utbrott inträffar ska testas så långt det är möjligt och tillverkas i stora kvantiteter så miljontals doser finns lagrade. När epidemin slår till ska det därmed finnas minimalt med farthinder på vägen mot ett säkert, effektivt och godkänt vaccin som kan rädda många människoliv.

Över 39 miljoner dollar till nio projekt

Efter en utlysning i februari i år har organisationen beviljat strax över 39 miljoner amerikanska dollar, motsvarande drygt 390 miljoner svenska kronor, till nio aktörer som Cepi bedömer har lovande vaccinkandidater mot det nya coronaviruset.

Här finns bland annat tyska Curvac och amerikanska Moderna, som båda utvecklar rna-vaccin. De använder sig alltså av en del av den genetiska koden för det nya coronaviruset för att trigga igång kroppens immunsvar.

Läs mer: Kartläggning: Fem vägar till ett vaccin mot det nya coronaviruset

Fördelen med rna-vaccin, som hör till de senaste teknikerna på vaccinområdet, är att det inte behöver frysas ned för lagring och har en viss livslängd "på hyllan". Men det finns vissa svårigheter med tekniken.

– Rna-vaccin är en väldigt lovande och spännande kandidat som vi ser att flera satsar på nu. Det är mer instabilt än dna-vaccin och behöver stabiliseras så att det tål lagring och inte bryts ned i kroppen förrän det kommer in i cellerna. Men om allt går bra får man enkelt proteinliknande, egentligen virusliknande, partiklar som immunsystemet känner igen, förklarar Stig Tollefsen.

Rna-vaccin har aldrig tidigare testats i stor skala, och har inte heller godkänts för användning på människor. Men Cepi betonar att man inte har kompromissat på säkerheten i valet av kandidater.

– Det är väldigt viktigt att kunna visa att vaccinet är tryggt och säkert. Det är vad som ligger till grund för våra beslut och vi har data från andra försök med samma teknik som visar att det är säkert. Moderna till exempel har legat långt fram vad gäller utveckling av rna-vaccin och har gjort så många försök med den tekniken att det finns goda skäl att tro att de kan klara det här, säger Stig Tollefsen.

Kruxet med dna-vaccin, som bland annat forskare vid Karolinska Institutet utvecklar och i likhet med rna-vaccin utgår från virusets genetiska kod, är framför allt hur det ska administreras.

Det räcker inte att ta en spruta och injicera vaccinet utan det krävs ett till steg, som en elektrisk stöt, mikronålar eller nässpray. Det behövs också större mängder dna-vaccin än rna-vaccin för att få en tillräcklig produktion av antigener.

Cepi har beviljat amerikanska Inovio anslag att jobba vidare med ett dna-vaccin mot sars-cov-2.

– Vi har valt ut dem som en av kandidaterna för att de har tidigare erfarenhet av att jobba med coronavirus, för att de kan biologin och vet vad som krävs för att få ett verksamt vaccin, säger Stig Tollefsen.

Queensland University och Novavax har också fått anslag från Cepi. De utvecklar båda proteinbaserade vaccin, där man framställer virusliknande partiklar som liknar det aktuella virusets protein och kombinerar det med ett tillsatsmedel som ökar vår förmåga att bilda antikroppar. Vaccinet triggar igång ett immunsvar som leder till bildandet av antikroppar.

– De proteinbaserade vaccin vi har satsat på har ett skelett där man lätt kan byta ut och sätta på andra virusproteinbitar. Strukturen liknar ett virus och känns lätt igen av immunsystemet, sammanfattar Stig Tollefsen.

Osäkerheter kring försvagade virus

Cepi samarbetar även med Institut Pasteur och Artemis, som utgår från mässlingvaccin för att tillverka en variant mot sars-cov-2. Fördelen är att man har ett vaccin som redan är godkänt, bevisat effektivt och tryggt. Man kan också enkelt ta med sars-cov-2 antigen för att stimulera immunsystemet att känna igen det nya coronaviruset, enligt Stig Tollefsen.

Något Cepi har valt bort är projekt som bygger på attenuerade, alltså försvagade, virus.

– Vi har valt att inte satsa på den tekniken eftersom det finns flera osäkerheter, kring möjligheten att producera det i stor skala och kring säkerheten vid användning, säger Stig Tollefsen.

Alla projekt som får anslag från Cepi utvecklar vaccin som har testats eller åtminstone godkänts för kliniska studier i fas 1, det vill säga för försök på frivilliga, friska människor.

Men Cepi har också tittat på om de potentiella vaccinen kan produceras snabbt, i stora kvantiteter och distribueras världen över så att alla som behöver det ska ha tillgång till ett vaccin.

Forskare vid universitetet i Oxford, som också utvecklar att vaccin mot det nya coronaviruset med stöd från Cepi, har nyligen sagt att de kan ha flera miljoner doser av ett vaccin tillgängligt redan september. Det är dock inte en tidslinje som Cepi står bakom.

Vaccin kommer inte att lösa allt

Många hoppas att ett vaccin mot sars-cov-2 när det väl finns tillgängligt ska lösa alla våra coronarelaterade problem. Riktigt så enkelt är det inte, förklarar Stig Tollefsen. Det är mycket annat som behöver komma på plats, till exempel säkra diagnostiska tester som kan visa om någon faktiskt bär på coronaviruset eller inte.

– Du behöver ha diagnostiska tester som ligger till grund för vaccinarbetet, och även kontroller som visar om det finns antikroppar mot viruset i kroppen eller inte. Allt detta tar tid att tillverka, etablera och förstå, säger han.

Vi vet heller inte i vilken grad vi kan bli immuna mot den nya smittan, och hur länge en sådan immunitet i så fall varar.

När det väl finns vaccin mot det nya coronaviruset behöver vi också kunna skilja på om någon är sjuk i det nya coronaviruset eller är vaccinerad. Det är inte alltid lätt att ta reda på. Stig Tollefsen nämner det klassiska tuberkulosvaccinet, BCG-vaccinet, där den som har fått det också kan få positiva utslag vid ett tuberkulostest.

Det största hindret i arbetet för att få fram vaccin mot den nya smittan är dock att vi inte vet vilka nya tillvägagångssätt som kommer att ha effekt, enligt Stig Tollefsen. Allt är avhängigt resultaten från försöken.

– Vi måste se att försöken är bra nog, och att man får fram data som visar att vaccinen är så pass säkra att vi kan enas om vilka vi ska satsa på och rulla ut globalt. Det är där det kan uppstå hinder, när man inte får den data man förväntat sig eller om det visar sig att det finns oväntade säkerhetsaspekter med vaccinet, säger han.

Stig Tollefsen är inte orolig för risken att ett färdigt vaccin inte skulle nå alla som behöver det. Han tror att världens politiska ledare förstår vikten av samarbete.

– Jag vet att det pågår diskussioner i globala forum i den här frågan. Man förstår nog att det inte är den bästa strategin att bara tänka på sig själv och sitt när det rör sig om ett globalt problem, säger han.

Experter på området är övertygade om att det här inte är sista gången som vi drabbas av en pandemi. Det kan låta väldigt oroväckande, men tack vare alla lärdomar vi drar nu kommer vi också att stå betydligt bättre rustade vid nästa utbrott, tror Stig Tollefsen.

– För att förhindra smittspridning behöver vi samarbeta, tvärs över landsgränser och oavsett politisk ståndpunkt. Det är jätteviktigt. Allt det här faller på plats nu och kommer vara en bra utgångspunkt vid nästa pandemi.

Stöttar utveckling av vaccin och vaccinplattformar

Cepi, Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, är en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling. Den lanserades under Världsekonomiskt Forum i Davos 2017, av norska och indiska regeringen, Bill & Melinda Gates Foundation, Wellome Trust och Världsekonomiskt forum.

Cepi stöttar utöver arbetet för vaccin mot specifika framväxande infektionssjukdomar också utveckling av vaccinplattformar, alltså tekniker som kan användas för att framställa vaccin på flera olika sjukdomar.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt