IVA: Effektbrist blir det svåraste

2019-09-26 06:00  

Stora investeringar krävs i elnät och i nya kraftverk om Sverige ska nå sitt klimatmål. Och den svåraste nöten att knäcka blir effektbristen. Det konstaterar IVA i en ny rapport.

– Det går att ställa om energisystemet så att det blir klimatneutralt. Tekniskt sett finns det lösningar, men de är inte utan utmaningar. Framför allt måste vi hantera effektbristen, säger Karin Byman, projektledare på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

I sitt projekt Vägval för klimatet synar IVA i en serie delrapporter vad som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. I dag, torsdag, släpps den fjärde som handlar om energisystemet och Sveriges mål att nå nollutsläpp 2045.

IVA konstaterar att det finns gott om energi i Sverige, men behovet av biobränslen och el kommer att öka. Från 2017 till 2045 bedöms till exempel behovet av el att öka från 126 till uppemot 205 TWh, vilket motsvarar 60 procent.

"Kommer att behöva bygga fler kraftvärmeverk"

Samtidigt beräknas dagens kärnkraftverk ha fasats ut efter 2040 och den nya elproduktionen som byggs består främst av vindkraft. Det ökar behovet av reglerbar elproduktion.

Även efterfrågan på effekt bedöms öka. Från dagens toppeffekt om 26 GW till minst 32 GW, tror IVA, men sannolikt mer. Det gör att det finns risk för effektbrist under vissa tidpunkter.

Läs mer: De bygger 50 nya tankställen för flytande gas

Effektbrist kan uppstå i stunder när det inte produceras tillräckligt med el i systemet eller om det inte finns tillräckligt med överföringskapacitet i elnäten. IVA ser ett behov av stora investeringar i både nya anläggningar för elproduktion och i nya elnät fram till 2045.

– Vi kommer att behöva bygga fler kraftvärmeverk som kan tillhandahålla reglerbar kraft, där produktionen kan dra igång när den behövs, säger Karin Byman.

Smart laddning av elbilar ett sätt att avlasta elnätet

Med en stor andel sol- och vindkraft, som inte är reglerbar, år 2045 kommer inte dagens vattenkraft och kraftvärme att räcka till för att balansera tillgång och efterfråga på el. Det visar flera simuleringar. Det skulle leda till effektbrist om 5-10 GW under vissa timmar per år. Brist på cirka 1 GW skulle uppstå under hundratals timmar varje år.

– Det är jättebra att bygga ut vindkraften men vi måste också investera i reglerbar kraftproduktion och flexibilitet. Om inga åtgärder vidtas kan vi hamna i situationer där man måste tackla bristsituationer genom att koppla bort elanvändare från nätet. Men det vill ingen, säger Karin Byman.

Läs mer: Världens största havsvindpark byggs i Nordsjön

I framtidens energisystem blir det viktigare när el används än hur mycket el som används, konstaterar IVA. Det kommer att bli nödvändigt att elanvändare flyttar sin elkonsumtion till tider när belastningen på nätet är låg, så kallad användarflexibilitet. Det kan till exempel göras genom smart laddning av elbilar eller genom styrning av varmvattenberedare och värmepumpar.

– Men tekniken måste utvecklas så att apparaterna kan ta emot styrsignaler och avtalsformerna måste ändras så att den kund som bidrar med flexibilitet också får en ersättning för det, säger Karin Byman.

Fjärrvärmen kan hjälpa elsystemet

IVA vill med sin delrapport ta ett helhetsgrepp om energisystemet och ge förslag på hur elsystem och värmesystem kan samverka mer. Karin Byman slår till exempel ett slag för att fjärrvärmen utnyttjas mer för att balansera elsystemet.

– När det finns gott om el kan kraftvärmeverket vara avstängt och värme kan produceras till fjärrvärmenätet med hjälp av elpannor och värmepumpar. Den värmen kan sparas i form av varmvatten i ackumulatortankar om det behövs. Sedan när det blir brist på el kan kraftvärmeverket börja elda och då samtidigt producera el, säger hon.

IVA:s slutsatser

• Stora investeringar krävs för att förstärka elnät, bygga nya energianläggningar och skapa energilager.

• En helhetssyn, där el, fjärrvärme och bränslen inkluderas, måste till om energisystemet ska bli tillräckligt flexibelt.

• Regelverket måste ändras så att nya lönsammare affärsmodeller kan tas fram.

• Tillståndsprocessen för nya energianläggningar och elnät måste kortas.

Vägval för klimatet

Målet med IVA:s projekt Vägval för klimatet är att det ska leda till en handlingsplan för hur Sverige ska nå sina klimatmål.

Fem delrapporter tas fram: Industri, transport, samhälle, energi och jordbruk.

Delrapporterna kommer sedan att sammanfattas i en syntesrapport.

IVA:s bedömning av framtida energibehov

Behov              20172045ÖkningProcentuell förändring
Bioenergi146 TWh221 TWh75 TWh50%
El126 TWh180-205 TWh54-79 TWh40-60%
Värme104 TWh105 TWh1 TWh-

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt