Intresset för vindkraft till havs på väg explodera

2021-09-13 07:03  
Vattenfalls jätteprojekt vid Kriegers Flak i Östersjön invigdes härom veckan. Foto: Olafur Steinar Gestsson/Ritzau Scanpix/TT

Ansökningarna om att bygga vindkraft till havs har fullkomligen exploderat. Om alla byggplaner går i mål får Sverige ett gigantiskt överskott av el. Investeringskostnaderna i nya havssnurror ligger grovt räknat på 400 miljarder kronor och utmaningarna är stora.

Sverige tycks vara lite sen på bollen när det gäller havsbaserad vindkraft, framför allt har danskarna kommit betydligt längre. Häromdagen invigde Vattenfall en jätteanläggning i södra Östersjön som ska kunna förse 600 000 danska villahushåll med el. Men det senaste året har även ansökningarna i Sverige om att bygga vindkraft till havs stormat in.

För ett knappt år sedan hade Svenska Kraftnät fått in ansökningar motsvarande runt 40 gigawatt i effekt. Den siffran har nu fram till i dag stigit till 135 gigawatt i 70 olika unika ansökningar. Det kan översättas till ungefär 500 terrawattimmar (TWh) i årlig elproduktion, att jämföras med cirka 140 TWh som Sverige förbrukar under ett år.

Långt kvar

Det skulle göra Sverige till elektrisk stormakt som skulle kunna attrahera en typ av näringsliv som vill ha grön el i mängder.

Men alla dessa vindplaner lär knappast bli av, sannolikt långt därifrån. Det finns bland annat en viss överlappning i ansökningarna, ungefär fem procent. Många är dessutom på ett väldigt tidigt stadium, där företag i princip bara har mutat in en del på en karta. Svenska Kraftnät tänker sig en översyn av hur turordningsreglerna ska se ut, vem som får bygga om det finns en kö till samma plats.

Läs mer: Högre priser lockar vindkraftsbyggare – här är det hetast att bygga

Försvaret lär också ha invändningar. Militären har makten att stoppa vindkraftverk och utnyttjar den också tämligen ofta.

Det är heller inte direkt gratis att bygga vindkraftverk till havs, betydligt dyrare än på land. En tumregel anger tre miljarder per gigawatt. 135 gigawatt skulle därmed kosta runt 400 miljarder kronor.

Slopad avgift

I Svenska Kraftnäts senaste scenario räknar myndigheten med 25 gigawatt havsvindkraft till 2045, alltså bara en liten del av det som nu har ramlat in i ansökningar.

– Det speglar inte bara vad vi tror på, utan också vad som finns behov av, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Läs mer: 50 000 MW vindkraft är på gång i svenska vatten

Intresset att bygga även till havs, som hittills inte har lockat med samma lönsamhetskalkyler som landbaserad vindkraft, fick en ordentlig extra fart när det stod klart att regeringen är villig att kraftigt sänka anslutningsavgiften för kablarna till de havsbaserade snurrorna.

– Det har absolut fått en effekt, säger Daniel Gustafsson.

Den frågan är inte helt i hamn ännu, utan fortfarande under beredning hos regeringen. Bland annat har det rests frågetecken kring rättvisan jämfört med andra kraftslag.

Alla får inte

Men Daniel Gustafsson gör klart att alla företag som vill bygga vindsnurror till havs inte kan räkna med att få en kabel dragen ända fram, det kommer bli en fråga för myndigheten att bestämma var och till vilka.

Av alla ansökningar ligger ungefär hälften i de södra farvattnen, med närhet till elområde Skåne med omnejd där elbehovet är stort.

Läs mer: Ny Teknik Insight: Vindkraftens framtid – och historia

Men havskablar är inte enda problemet. Det landbaserade systemet måste också byggas ut för att ta hand om strömmen från havssnurrorna.

– I dag finns en möjlighet att plocka in ungefär 5–6 gigawatt, efter det måste vi bygga ut ordentligt på land, säger Daniel Gustafsson.

Krävs mycket kabel

Som om inte det är nog har det väl knappast undgått någon att det finns stora överföringsproblem av el mellan norr och söder. Svenska Kraftnät har därför en investeringsbudget på nya kablar på uppemot 100 miljarder kronor de närmaste tio åren.

Ovanpå det kommer utmaningen att skapa balans i hela elsystemet när så mycket väderberoende nyckfull ström ska till. När blåsten lägger av måste det finnas stabilitetsinslag i systemet som håller spänning och frekvens i balans – annars slås elsystemet ut. Historiskt har det inte varit något jätteproblem, det har den styrbara vattenkraften och kärnkraften fixat.

Men snart har vinden vida blåst om kärnkraften, om planerna håller.

– Då får vi problem med spänningsnivåer och stabiliteten i systemet, säger Daniel Gustafsson.

Fakta: Produktion och användning

Sveriges samlade elproduktion 2020 uppgick till 158,8 TWh (jämfört med 164,4 TWh 2019), fördelat på:

Vattenkraft: 71,2 (64,6)

Kärnkraft: 47,3 (64,3)

Vindkraft: 27,6 (19,9)

Värmekraft: 12,7 (15,6)

Elanvändningen inom landet 2020 landade på 133,8 TWh, jämfört med 138,3 TWh året före.

Nettoexporten blev därmed 25,0 TWh (26,2)

Källa: Energimyndigheten

Olle Lindström/TT

Mer om: Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt