Internationell granskning: Så måste Sverige minska utsläppen från transporter

2019-04-10 12:10  

Mer än hälften av Sveriges energirelaterade koldioxidutsläpp kommer från transporter. Internationella energirådet ifrågasätter om bonus malus och kvotplikt räcker för att få ner utsläppen.

Internationella energirådet, IEA, har gjort en granskning av den svenska energipolitiken. Resultatet är överlag positivt. Sverige har den lägsta andelen fossila bränslen i hela IEA, näst lägst kolanvändning och en effektiv energianvändning.

Men det finns problem. Till exempel har minskningen av de totala koldioxidutsläppen stannat av. Sedan 2013 har utsläppskurvan varit plan.

I rapporten fokuserar IEA särskilt på utsläppen från transportsektorn. Över hälften av Sveriges energirelaterade koldioxidutsläpp kommer från transporter.

Rekommendationen från IEA är att Sverige ska fortsätta att använda skatter som ett styrmedel för att få ner utsläppen. Men energirådet uppmanar också regeringen att se över undantag i skattesystemet som kan leda till fortsatta utsläpp.

Paul Simons, vice vd på IEA, noterar dock att regeringen redan har meddelat att den vill slopa nedsättningen på skatt för diesel som används av arbetsfordon i gruvindustrin.

Osäkerhet kring utfasningen av kärnkraft

IEA konstaterar att Sverige har infört ett bonus malus-system för personbilar, vilket innebär att köpare av fordon med låga utsläpp får en bonus medan ägare av fordon med stora utsläpp får högre fordonskatt, samt kvotpliktsystem som ställer krav på inblandning av biobränsle i bensin och diesel.

– IEA stöder dessa åtgärder, men frågan är om de är tillräckligt vassa för att Sverige ska bli fossilfritt. Vi tar inte tydlig ställning i rapporten men rekommenderar Sverige att följa utvecklingen noga och skärpa åtgärderna om det är nödvändigt, säger Paul Simons.

Sverige har satt som mål att sänka utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. Än så länge ser det inte ut som om målet kommer att nås, konstaterar IEA i sitt pressmeddelande.

Läs mer: De släppte ut mest i svensk industri 2018

När Paul Simons presenterade IEA-rapporten på ett seminarium i Eskilstuna under tisdagen lyfte han även upp Sveriges försök med elvägar.

– De kan bli en viktig del i pusslet framöver, säger han.

När det gäller kärnkraften konstaterar IEA att det finns en osäkerhet kring hur elsystemet ska fungera när kärnkraften fasas ut. De sex reaktorer som finns kvar i drift när Ringhals 1 och 2 har stängts i slutet av 2020 förväntas drivas vidare i decennier.

Men om Sverige ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion kommer även dessa att fasas ut. Rekommendationen från IEA är att Sverige noggrant analyserar vad det framtida beroendet av förnybara energikällor, med sin ojämna elproduktion, kommer att innebära för nätstabilitet och leveranssäkerhet.

– Det behövs förbättrad flexibilitet i systemet, ökad marknadsintegration och teknik för smarta nät, säger Paul Simons.

Oro över tillgången på biobränsle

Sverige ligger dock ganska bra till eftersom ungefär 40 procent av elproduktionen kommer från vattenkraft, som ger stabil och reglerbar elproduktion.

– Vi anser att andra investeringar behöver göras så att förnybara energikällor kan passa i systemet. Men om något land kan klara det så är det ni, säger Paul Simons.

IEA noterar också att Sveriges användning av biobränsle växer snabbt. Energirådet oroar sig över den långsiktiga tillgången och rekommenderar att regeringen stödjer inhemsk biobränsleproduktion i stor skala.

Paul Simons lyfte också fram industrins utsläpp och påtalade att regeringen måste fokusera på dessa om målet om nollutsläpp till atmosfären ska nås till 2045.

– Jag vet att svensk industri gör intressanta forsknings- och utvecklingsansträngningar i stålindustrins projekt Hybrit och att det även har tagits initiativ i cementindustrin, säger han.

Här kan du ladda ner rapporten.

IEA:s rekommendationer

• Få ner utsläppen.

Fokusera särskilt på utsläpp från transporter.

Övervaka noggrant resultatet av nya styrmedel och justera vid behov.

Prioritera teknikneutrala styrmedel och marknadsmekanismer.

• Förbered elsystemet för 100 procent förnybar produktion.

Klargör hur 2040-målet ska nås.

Fortsätt förbättra regional samverkan.

• Använd energi smartare.

Sätt relevanta mål som driver energieffektivitet tvärs över sektorer.

Använd smarta elmätare för att förbättra effektivitet och användarflexibilitet.

Öka kopplingarna mellan sektorerna el, värme, transport och industri.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt