Industrin om elsystemet: ”Får se om det ens behövs ny kärnkraft”

2022-04-21 06:00  

Tio stora svenska industriföretag, som tillsammans använder drygt 9 TWh el, vill att elproduktion och elnät byggs ut snabbt. Och skogsbolaget SCA menar att vindkraft som ger 65 TWh el ryms på deras mark. Det framkommer i Ny Tekniks enkät.

En ny grön våg sveper över Sveriges industri. Många företag strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp och flera gröna satsningar har aviserats både i norr och söder. Några exempel är fossilfri ståltillverkning i Hybritprojektet och av uppstickaren H2 Green Steel, samt Cementas planer på koldioxidavskiljning på Gotland.

Fossilfritt stål. Foto: SSAB

Gemensamt för dessa satsningar är att de förutsätter att det finns mer fossilfri el än i dag. Enligt Energiföretagens prognos kommer elbehovet att fördubblas fram till 2045. Jämfört med dagens 140 TWh per år kan 310 TWh behövas från 2045.

Så vad ser industriföretagen som viktigast i Sveriges framtida elsystem? Ny Teknik ställde flera frågor om elsystemet till 20 elslukande företag med verksamhet i Sverige. Tio företag svarade. Tillsammans står de tio företagen för nästan sju procent av Sveriges totala elanvändning (se faktaruta).

Samma tio företag har tidigare svarat på Ny Tekniks frågor om att minska elanvändningen för elsystemets skull, och visat sig vara ganska kallsinniga.

”Massiv utbyggnad av förnybar energi”

Den här gången lyfter nästan samtliga tio industriföretag upp stabilitet och förutsägbarhet i sina svar. Pappersföretaget Rottneros vill inte bara ha förutsägbarhet i elleveransen utan också i prisnivåerna:

– Vi producerar 24/7 året runt, med en jämn last. Så vi behöver ett tillförlitligt system med stabila och förutsägbara priser. Detta för att kunna driva våra anläggningar, som är kapitalintensiva, så effektivt som möjligt, säger Lennart Eberleh, vd på Rottneros.

Ståljätten SSAB, som satsar på att lansera fossilfritt stål 2026, pekar på att mer elproduktion behövs från 2030.

– Vi behöver utbyggnad av stamnät och regionnät framför allt till våra produktionsorter, men också förstärkningar i stamnät för att klara att fler stora användare ansluter sig, säger Hanna Hoikkala, presstalesperson på SSAB.

Batterifabriken Northvolt Ett utanför Skellefteå. Foto: Jonas Westling

Även batteritillverkaren Northvolt efterfrågar en ”massiv utbyggnad av förnybar energi” samt ”snabb möjlighet för nya industrietableringar att säkra kapacitet.”

”Utrymme för 65 TWh på SCA-mark”

Men utbyggnaden går för långsamt, anser skogsindustriföretaget SCA, som önskar en tydlig agenda för att öka både produktionen av förnybar el och överföringsförmågan i elnäten.

– Elektrifieringen av Sverige går i allt snabbare takt och vi ser med oro att otillräckliga investeringar görs i elproduktion och i elnätet för att klara en stabil elförsörjning av till exempel batteritillverkare och tillverkare av fossilfritt stål, säger Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA.

Vindkraftverk i Värmland. Foto: Jonathan Hjorth

SCA är en stor skogsägare och har börjat arrendera ut mark till vindkraftsparker. Enligt Anders Edholm står 20 procent av Sveriges installerade vindkraft på SCA-mark.

Bolaget är också självt berett att investera i vindkraft.

– SCA äger 2,6 miljoner hektar skogsmark i de fyra Norrlandslänen, varför vi beräknar att det finns utrymme för 65 TWh att genereras på SCA-mark. Men dessvärre hindras utbyggnadsplaner ofta av långa tillståndsprocesser och kommunala veton, säger Anders Edholm.

Cementa vill se ett klimatneutralt, kostnadseffektivt och robust elsystem med konkurrensmässiga elpriser. Men bolaget, som har sin tillverkning i elområde 3, där det generellt sett råder underskott på el, trycker också på att industriproduktion måste vara möjlig i hela landet:

– Elsystemet ska vara uppbyggt för att möjliggöra en stark industriproduktion i Sveriges alla delar för att på så sätt lägga grund för en stark välfärdsutveckling i Sverige, säger Katarina Roslund, kommunikationschef på Cementa.

”Öppna för kärnkraft”

Frågan om ny kärnkraft ska tillåtas i Sverige eller inte har hettat till i svensk politik på senare tid. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick i februari ut gemensamt och sa att nästa regering måste skapa förutsättningar för nya kärnreaktorer.

Ny Teknik frågade industriföretagen om de har någon åsikt om ifall Sverige bör underlätta för ny kärnkraft att byggas.

Gruvjätten LKAB svarar att det är vindkraften som behöver byggas ut för att möta det ökade elbehovet under de närmaste 10–15 åren, men avfärdar inte kärnkraften helt:

– På lång sikt är vi öppna för att alternativa kraftproduktionstekniker såsom kärnkraft kan vara aktuella. Vi har dock ingen uppfattning om var och hur utan anser att det är viktigt att Sverige underlättar generellt för utbyggnaden av fossilfri kraftproduktion, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB.

Interiör från LKAB:s gruva i Malmberget. Foto: Carl-Johan Utsi / TT

Bolagets Hybritkollega SSAB har ingen synpunkt på kraftslag så länge den är fossilfri.

”Ställa kraftslag mot varandra är kontraproduktivt”

Lennart Eberleh på Rottneros trycker på behovet av att säkra den befintliga elproduktionen, både kärnkraft och vatten, innan man bygger nytt.

– Vi behöver också underlätta för att möjliggöra en snabbare utbyggnation av förnyelsebara energikällor såsom vind och solkraft och jobba mycket hårdare med energieffektiviseringar. När allt detta är gjort får man se om det ens behövs ny kärnkraft, säger han.

Brytning i Kylylahti. Foto: Boliden Kylylahti

Gruvföretaget Boliden är positivt inställd till samtliga energislag, understryker bolagets energidirektör Mats Gustavsson.

– Kärnkraften är viktig i dag och kommer enligt många bedömare att vara viktig framöver. Vår uppfattning är därför att politiken behöver hitta sätt som gör att olika energislag fungerar väl tillsammans långsiktigt, inte minst för att säkerställa energiproduktion i anslutning till konsumtionen, säger han.

SCA anser att Sverige kommer att behöva både mer kärnkraft och mer vindkraft för att klara elektrifieringen av samhället.

– Att ställa de båda kraftslagen mot varandra i debatten är kontraproduktivt, säger Anders Edholm.

”Ersätta svensk kärnkraft med kolkraft är katastrofalt”

Men vad är det då som saknas i dag för att möjliggöra det allra bästa elsystemet i Sverige? Ny Teknik frågade företagen vilka politiska beslut de tycker måste fattas framöver.

SSAB anser att det behövs ett snabbspår för samhällsekonomiskt viktiga projekt:

– Det inbegriper förtur och prioriterad handläggning hos myndigheter, parallell myndighetshantering samt klargörande i lagstiftning om frågan när luftledning och markkabel ska användas, säger Hanna Hoikkala.

LKAB efterfrågar politisk samling runt elektrifieringsstrategin. SCA vill framför allt att politikerna ser över tillståndsprocesserna och underlättar för utbyggnad av elproduktion och överföringskapacitet.

Rottneros vd listar hela sex politiska beslut han vill ha på plats: Samma elpris i hela landet, ett robust och rätt dimensionerat kraftnät, snabb utbyggnation av förnybara kraftkällor, utbyggnad av vattenkraft (eller i alla fall att befintlig vattenkraft inte stängs), först fossilfri sedan förnybar el (om det inte går samtidigt), samt att säkerställa att befintlig kärnkraft är kvar tills ett hållbart elsystem har kommit på plats.

– Att ersätta svensk kärnkraft med kolkraft från Tyskland, Danmark och Polen eller gasbaserad är katastrofalt ur ett klimatperspektiv, säger Lennart Eberleh.

Cementa vill se utjämning av elpriserna mellan norr och söder

Mats Gustavsson på Boliden önskar sig ett annat system för prissättning av el än det som finns i dag. I Europa bestäms priset utifrån så kallad marginalprissättning, vilket innebär att den kWh som för tillfället är dyrast är den som bestämmer priset för all el som säljs den timmen.

– En av konsekvenserna är att elpriset kommer att styras av kostnaden för fossilbaserad energiproduktion någon annanstans i Europa, vilket är ogynnsamt för Sverige. Både för små och stora energikonsumenter vore det mycket bättre att betala för den energi som faktiskt förbrukas, det vill säga den som i huvudsak produceras i anslutning till där den konsumeras, säger han.

Northvolt vill se politiska beslut som underlättar för bygget av havsbaserad vindkraft, men vill också att Sverige slutar subventionera datacenter och bitcoin-gruvor.

Cementas cementfabrik och kalkbrott i Slite på Gotland. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Cementa, vars planer på koldioxidavskiljning på Gotland kräver en ny elkabel mellan fastlandet och ön, vill att elnätuppgraderingen till och på Gotland ska prioriteras högre.

– 2030 behöver ett förstärkt elnät vara driftsatt för att möta upp cementindustris klimatomställning, säger Katarina Roslund.

Dessutom vill bolaget se mer havsbaserad vindkraft runt ön och en utjämning av elpriserna i norra och södra Sverige.

Så mycket el använder företagen i dag

De företag som har medverkat i Ny Tekniks enkät uppger följande elanvändning för sin verksamhet i Sverige på årsbasis:

ABB: 30 GWh.

Boliden: 2 TWh.

Cementa: 340 GWh.

Kubikenborg Aluminium (Kubal): 1,9 TWh.

LKAB: 2,3 TWh.

Northvolt: ”Fortfarande väldigt lite”.

Rottneros: 300 GWh.

Saab Group: 162 GWh.

SCA: 705 GWh.

SSAB: 1,6 TWh.

Totalt: 9,3 TWh, vilket motsvarar nära 7 procent av Sveriges totala elanvändning.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt