Individanpassad teknik mot depression: ”Ett konceptuellt nytt sätt att tänka” 

2021-10-22 12:58  

En patient med behandlingsresistent depression fick ett individanpassat implantat inopererat i hjärnan, med goda resultat. Kan metoden bli en väg framåt när inget annat funkar?

I den senaste upplagan av den Nationella folkhälsoenkäten uppgav var femte svensk att de någon gång hade fått diagnosen depression.

Den hjälp som finns i dag är råd och stöd för sunda vanor, psykoterapi, läkemedel och elbehandling. Men det händer att patienter inte svarar på något av dessa alternativ. 

– Ett problem vi har är att vi säger ”depression” som om att det vore en sjukdom, men det är så brett definierat att det är kanske 100 sjukdomar eller fler. Hjärnan är så komplex och det man behöver göra med hjärnan vid en depression kan se väldigt olika ut. Det gör att vi har så olika behandlingar, och så olika effekt av behandlingar hos olika patienter, säger Robert Bodén, läkare inom akut- och konsultpsykiatri på Akademiska sjukhuset och lektor vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet.

När inget annat hjälpte testade de djup hjärnstimulering

Den 36-åriga amerikanska patienten Sarah svarade inte på någon tillgänglig behandling. I fem års tid hade hon lidit av en svår och närmast förlamande depression. Det tycktes inte finnas något som kunde mildra hennes symptom. Forskare vid University of California San Francisco ville därför göra ett första koncepttest av en individanpassad teknik på Sarah. 

Läs mer: Modern teknik öppnar vägen in till hjärnan 

Den aktuella metoden utgår från något som kallas djup hjärnstimulering (DBS). Forskarna ville se om de med hjälp av den här tekniken kunde avbryta hjärnaktivitet som var kopplad till Sarahs specifika depression. Och se här långt verkar det ha gett önskad effekt. 

Sarah berättar i en intervju i The Guardian att behandlingen har gjort att livet känns värt att leva, och att hon för första gången på fem år har börjat le och skratta spontant igen.

Elektrisk impuls i sex sekunder

Enkelt beskrivet har gruppen opererat in en enhet för djup hjärnstimulering i Sarahs högra hjärnhalva. En elektrisk tråd har kopplats från denna till hennes amygdala, som detekterar hjärnaktivitet kopplad till depression.

När sådan aktivitet detekteras skickas en varning till enheten, som via en annan tråd skickar en elektrisk impuls på 1mA i sex sekunder till en del av storhjärnan som kallas ventrala striatum. Detta förändrar hjärnaktiviteten så känslan av nedstämdhet minskar. 

– Det är ett konceptuellt nytt sätt att tänka och angripa den här typen av sjukdomar. Här har forskarna individualiserat var stimuleringen sker och när genom att hitta biomarkörer som är knutna till specifikt den här patienten. När hjärnan är i ett tillstånd som ska påverkas, då startar stimuleringen för att puffa hjärnaktiviteten i en gynnsam riktning, förklarar Robert Bodén.

Han jämför det med att en diabetespatient skulle ha en apparat som kontinuerligt mäter blodsockret och själv bestämmer när patienten ska ha sitt insulin. 

DBS-tekniken har funnits ett ”relativt bra tag”, och har framför allt använts för behandling av neurologiska tillstånd där annat inte har hjälpt, som vid svår parkinson, berättar Robert Bodén.  

Läs mer: Så kunde forskare vända tillbaka alzheimersymptom i möss

Den har även använts vid depression. Men i tidigare, liknande försök har man placerat elektroder i områden i hjärnan som är kända för att ha med depression att göra på gruppnivå, inte områden som är kopplade till just en individs specifika depression. 

Forskarna bakom den aktuella studien har alltså identifierat symptom-specifika biomarkörer och behandlingsområden i hjärnan knutna till specifikt Sarah. En annan skillnad jämfört med tidigare försök är att stimuleringen bara sker när symptomen dyker upp och i max 30 minuter per dag. I tidigare försök har stimuleringen skett i förutbestämda intervall, och kontinuerligt.

Implantat kopplat till risker

Den positiva effekten av Sarahs implantat uppges kvarstå även 15 månader efter att hon fick det inopererat. Studien tar inte upp några biverkningar av försöket. Men att operera in ett implantat i hjärnan är alltid kopplat till risker, säger Robert Bodén.

Det finns inga bra behandlingar utan biverkningar. Annars skulle de heller inte ha haft någon effekt, sammanfattar han. 

– Det finns en risk för infektion. Det finns också en risk för att man skär av nervtrådar på vägen ner vid operation, nervtrådar som om de skadas kan leda till biverkningar som är kvar för evigt. Sen kan även stimuleringen få oönskade effekter, som att man kan få svårt att sova. Därför har man i den här studien undvikit stimulering under natten, säger Robert Bodén. 

Forskarna bakom studien tror att deras metod kan vara mer effektiv, fungera längre och ha mindre biverkningar än alternativen som är tillgängliga i dag. Men eftersom de bara har testat sin teknik på en enda individ är det för tidigt att slå fast att så är fallet.  

Gruppen planerar för försök på ytterligare 11 patienter, vilket kan ge en bättre bild av hur brett tillämpbar metoden egentligen skulle kunna bli. 

– Det är jättesvårt att uttala sig om tillämpning av den här metoden utifrån ett försök på bara en person. Det finns också extrema placeboeffekter kopplade till operation och till apparater. Det finns också en positiv effekt kopplad bara till det faktum att patienter får komma till vården, att de kan bli piggare bara av det faktum att de går från att vara isolerade till att träffa folk varje dag, säger Robert Bodén. 

Han tror inte att just den här tekniken kommer att skalas upp för bred tillämpning. Däremot tror han att tänkesättet att mäta hjärnans tillstånd så som det är och identifiera patienters individuella mönster som återkommer när de mår som sämst psykiskt, och då ge en individanpassad behandling kan få desto större genomslag. 

– Depression är en väldigt vanlig sjukdom, och vi kan inte operera alla på det här sättet. Men om vi skulle kunna överföra det här sättet att tänka och till exempel mäta individers hjärnaktivitet ovanpå skalpen, då kan vi ta psykiatrisk behandling otroligt många steg framåt, säger Robert Bodén.

Icke-invasiva tekniker på frammarsch

På senare år har det skett en exponentiell utveckling av det som kallas icke-invasiva tekniker för behandling av depression, som alltså inte kräver operation.  Det som har fått störst genomslag är transkraniell magnetstimulering, TMS. 

– Där försöker man elektriskt påverka områden i hjärnan som är kopplade till depressionsnätverket med hjälp av elektromagneter utanpå huvudet, berättar Robert Bodén. 

Läs mer: De utforskar psykedelika (som inte orsakar hallucinationer)

Fördelen med den här metoden är att patienten inte behöver en operation. Nackdelen är att man med de elektriska impulser som skapas når ner bara några centimeter ner i hjärnan. Med DBS-teknik kan du nå ner riktigt djupt. 

– Det är fortfarande samma områden i hjärnan som man vill stimulera med TMS som med DBS, men med TMS kommer man inte lika nära, utan måste förlita sig på att effekten sprids inom ett nätverk i hjärnan som är påverkat vid depression, förklarar Robert Bodén. 

En annan icke-invasiv metod som bland annat Malmöbolaget Flow Neuroscience fokuserar på är transkraniell elektrisk stimulering, tDCS. De har utvecklat ett headset som ska öka aktiviteten i delar av hjärnans prefrontala kortex, som hos personer med depression kan ha lägre aktivitet. 

Utvecklingen av behandlingsmetoder mot depression går långsamt framåt, och är framför allt kopplad till en ökad förståelse av depressionsnätverket. Till exempel har forskare tidigare sett att friska individer kan få en skada i ett specifikt område i hjärnan och sedan bli deprimerade. Då har man förstått att samma område i hjärnan kan vara kopplad till depression.  

Studien av Sarahs individanpassade behandling kan leda till nya lärdomar om depression. Den kan betraktas som banbrytande och värd att lyfta fram även om metoden i sig inte kommer att få en bredare tillämpning, menar Robert Bodén. 

– En studie som den här kommer att vara intressant i flera år, säger Robert Bodén. 

 

Mer om depression och studien

När Folkhälsomyndigheten genomförde Nationella folkhälsoenkäten förra året uppgav var femte att de någon gång hade fått diagnosen depression. Totalt 40 000 ingick i det slumpmässiga urvalet och totalt 16 947 personer, motsvarande 42,3 procent, svarade på undersökningen. 

Depression kan ha olika symtom, däribland låg självkänsla, hopplöshet, koncentrationssvårigheter, ångest och självmordstankar. De behandlingsformer som är tillgängliga vid depression i dag är råd och stöd för sunda vanor, psykoterapi, läkemedel och elbehandling. 

Studien “Closed-loop neuromodulation in an individual with treatment-resistant depression” har publicerats i Nature Medicine

Källa: Folkhälsomyndigheten, 1177.se  

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt