I Sverige stoppas teknik som styr störande vindkraftsbelysning

2021-11-03 15:39  

Höga vindkraftverk måste ha ett intensivt blinkande ljus i toppen för att synas tydligt av piloter. Men det gör också att närboende blir störda. En lösning är att bara tända ljusen när flygplan passerar. Tekniken finns – men är inte tillåten i Sverige.

Enligt det svenska regelverket ska vindkraftverk som är högre än 150 meter markeras med ett högintensivt vitt blinkande ljus i toppen av tornet. I en sammanhängande vindpark räcker det att bara de yttre vindkraftverken förses med sådana ljus.

Syftet är att vindkraftverken ska synas tydligt av piloter, särskilt i dåligt väder eller mörker, så att flygplan kan undvika kollisioner.

Men enligt både branschorganisationen Svensk vindenergi och Transportstyrelsen blir närboende störda av det intensiva ljuset. Det är också vanligt att kommuner säger nej till vindkraft som är högre än 150 meter just för att det intensiva ljuset befaras bli störande.

Fyra tekniker för att behovsstyra ljusen

Svensk vindenergi har därför försökt driva på för en förändring av regelverket. I dag har den internationella civila luftfartsorganisationen Icao andra riktlinjer, som säger att det räcker med ett medelintensivt rött blinkande ljus på vindkraftverk högre än 150 meter.

– Dagens vindkraftverk kan ha rotorblad som är över 100 meter långa, men dagens teknik medger inte att hinderljus monteras på rotorbladen. Det innebär att objektet som utgör en fara för luftfarten fortsätter 100 meter ovanför hinderljuset. Därför tycker vi att det är försvarbart att ha ett högre markeringskrav än Icaos standard, säger Jörgen Andersson, Transportstyrelsens sektionschef för luftrum och flygplatser.

Parasols system har installerats i Tyskland. Här är en vindpark nära danska gränsen. Foto: Parasol

Det finns dock flera tekniker för att behovsstyra ljusen, så att de tänds eller ökar i intensitet när ett flygplan är i närheten:

  1. Siktanpassning: Sensorer på vindkraftverken och eventuellt på mätstationer i närheten känner av sikt och molnhöjd.
  2. Primärradar/Aktiv radar: Vindkraftsparken skickar ut radiovågor och upptäcker föremål som radiovågorna studsar emot.
  3. Transponderbaserat system: Mottagare på vindkraftsparken detekterar signaler från flygplanens transpondrar.
  4. Passiv radar: Radiovågor från befintliga tv-, radio- och mobiltelefonmaster fångas upp och mäts av mottagare på vindkraftsparken. När ett flygplan närmar sig detekteras det genom att radiovågorna studsar emot flygplanskroppen.

I dag medger inte Transportstyrelsens föreskrifter att sådana system används, men undantag kan ges i särskilda fall. Sedan 2015 har myndigheten emellertid inte gett något sådant undantag.

Längre tillbaka har dock undantag utfärdats. Tre vindkraftsparker i Sverige har utrustats med behovsstyrd hinderbelysning baserad på primärradar. Det är Näsudden på Gotland, Jädraås som finns väster om Gävle och Villköl som ligger väster om Kalmar.

– Dessa ger den önskade funktionen att endast tända hinderljusen då flygplan finns i närheten, men är dyra och komplexa. En annan nackdel är att belysningen kan tändas av ovidkommande orsaker, som fåglar och bilar, säger vindkraftskonsulten Staffan Engström, som på eget initiativ har skrivit en rapport om behovsstyrd hinderbelysning.

”Två vindparker är intresserade av att testa”

Ett transponderbaserat system som testades 2016 väster om Nässjö gav enligt honom goda resultat.

– Det visade att man genom styrning av hinderljusen kan hålla dessa släckta under 99 procent av tiden under typiska svenska förhållanden, säger han.

Tidigare i år fick Transportstyrelsen in en ansökan från Skellefteå Kraft som ville använda ett transponderbaserat system i Uljabuouda vindkraftpark i Arjeplog kommun för att begränsa störningarna för närboende. Men Försvarsmakten, som fick ärendet på remiss, sa nej med motiveringen att de behöver kunna öva utan transponder, och Transportstyrelsen sa nej.

Nu är Staffan Engström hoppfull om att den fjärde tekniken, passiv radar, ska falla Försvarsmakten på läppen, få ett undantag och testas i Sverige. Men då krävs att någon vindparksägare ansöker om dispens hos Transportstyrelsen.

– Jag vet att det finns två vindparker som är intresserade av att testa, säger han.

Enligt Parasol kan vindkraftverkens ljus hållas släckta mer än 98 procent av tiden tack vare behovssstyrningen. Foto: Parasol

Systemet säljs av det tyska företaget Parasol och finns i drift i Tyskland där det styr 274 vindkraftverk. Det kostar 3,5 miljoner kronor för att täcka ett område om 450 kvadratkilometer, alltså ungefär en cirkel med knappt tolv kilometers radie.

Tekniken har utvecklats i samarbete med Fraunhoferinstitutet och är enligt Staffan Engström mycket träffsäkert.

– Systemet kan skilja ett lågt flygande flygplan från en lastbil och kan även särskilja fågelflockar, säger han.

”Försvarsmakten inte intresserad av att information kommer till annan stats kännedom”

Anledningen till att Transportstyrelsen har sagt nej till behovsstyrd belysning på senare tid är främst att Försvarsmakten har haft invändningar.

– De skäl vi har angivit är flygsäkerhetsmässiga och flygoperativa skäl, risk för spridning av information rörande Sveriges säkerhet samt potentiell påverkan på riksintressen för totalförsvarets militära del, säger Jörgen Andersson på Transportstyrelsen.

Parasols teknik använder radiosignaler från radio-, tv- eller mobiltelefonmaster för att detektera flygplan och tända hinderbelysningen när flygplan är i närheten. Foto: Parasol

Hur kan information om Sveriges säkerhet spridas vidare när vindkraftsljus styrs efter behov?

– De här systemen kan kontrolleras och administreras från andra länder. Försvarsmakten flyger ju och övar och är inte intresserad av att information om deras uppträdande kommer till annan stats kännedom, säger Jörgen Andersson.

Han känner dock inte till systemet med passiv radar och kan inte uttala sig om Transportstyrelsens inställning till en sådan ansökan. Men Staffan Engström bedömer att det passiva systemet borde vara acceptabelt för Försvarsmakten.

– Med det systemet är det inte möjligt att spåra några militära eller andra flygplan, säger han.

Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att senast den 6 december i år redovisa möjligheterna för att bevilja undantag för behovsstyrd hinderbelysning på vindkraftverk.

Behovsstyrd hinderbelysning i andra länder

System med primärradar används i Danmark, Kanada, Tyskland och USA.

System med passiv radar och transponderbaserat system används i Tyskland.

Siktanpassad styrning är tillåtet i Finland och Tyskland.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI: ”Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmakten och utbyggd vindkraft – en delrapport”, 2021.

Linda Nohrstedt

Mer om: Vindkraft Radar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt