Hur ligger det till med elbristen, egentligen?

2021-02-05 11:01  

Vinterkylan har slagit till och Twitter kokar av energidebattörer. Elbrist och importerad kolkraft ställs mot svenskt elöverskott. Hur är det egentligen?

Kölden har slagit till i stora delar av Sverige. Under torsdagen noterade fler orter kring 20 minusgrader. Kallast under dagen, minus 29,9 grader, var det i Ljusnedal i södra Norrland.

Det har också fått konsekvenser för elsystemet. Importen av el från andra länder har tidvis ökat och oljeeldade Karlshamnsverket, som utgör effektreserv, beordrades att starta i torsdags morse.

– Kontrollrummet beordrade att de skulle lägga sig på den minsta produktion de kan hålla, 40 MW, för att ännu snabbare kunna gå upp om det skulle behövas, säger Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Läs mer: Mer förnybar el – då sjunker stamnätets kapacitet

Som mest kan Karlshamnsverket bidra med 562 MW som effektreserv. Nu kommer kraftverket att ligga kvar på 40 MW-produktion tills nya bud ges från Svenska kraftnät.

– Jag gissar att de går ner under natten men kanske startar upp i morgon (fredag) igen, för det ska bli kallt imorgon, säger Erik Böhlmark.

Även elpriset har stigit, vilket fick till följd av Holmen minskade sin produktion på två pappersbruk i början av veckan. Företagets vd Henrik Sjölund gick ut på Dagens industri debattsida och krävde kraftfulla åtgärder för att konkurrenskraftig el ska säkras.

I takt med den sjunkande temperaturen ute har diskussionerna på Twitter börjat koka. Många passar på att använda sig av elsystemet som slagträ i debatten. Daniel Westlén från Liberalerna påpekade att importen av dansk kolkraft den 14 januari motsvarade produktionen från Ringhals 1. Susanna Silfverskiöld, ledarskribent på SvD, undrade om inte Miljöpartet skulle byta namn till Kolkraftspartiet.

Beroende på politisk hemvist pekar en del debattörer på att det råder elbrist, medan andra hävdar att Sverige har elöverskott.

Vilka har rätt?

– Om man ser på årsbasis har vi generellt sett ett överskott. Det är sant. Å andra sidan kan vi ha ett underskott vissa timmar när det är kallt och blåser lite. Så båda har rätt, säger Erik Böhlmark.

Under 2020 var Sverige en nettoexportör av el. 12 TWh importerades och 37 TWh exporterades (se faktaruta).

Sverige brukar väl vara nettoexportör av el de flesta år?

– Ja, så har det sett ut. Det har gått mer och mer åt exporthållet ju mer vindkraft som har byggts ut. Sedan har vi haft hack i kurvan när en del kärnkraft har fasats ut. Vår bedömning är att överskottet kommer att fortsätta att växa ett tag till, säger Erik Böhlmark.

Men varför hör man då så ofta att det råder elbrist?

– Marginalerna minskar när planerbar produktion som kärnkraft fasas ut. Och vi vill ju kunna tillgodose efterfrågan under årets alla timmar, inte bara när det blåser. Ingen vill ju bli bortkopplad från elnätet bara för att det är kallt och vindstilla. Det är en ganska livlig debatt om hur stor risken för frånkoppling faktiskt är, säger Erik Böhlmark.

Hur stor är den risken?

– Det är svårt att ge en bra uppskattning på det. Det enda man kan säga att risken har ökat, framför allt i södra Sverige, där större delen av förbrukningen finns.

Har ni inte kvantifierat den risken alltså?

– Jo, det har gjorts analyser, både hos Svenska kraftnät och den europeiska organisationen ENTSO-E ger ut rapporter om det varje år. I de senaste rapporterna har de pekat ut en liten men ändå mätbar risk, säger Erik Böhlmark.

Snö på ledningar. Foto: Marit Hommedal/TT

I debatten nämns ofta elimport till Sverige som något negativt, varför är det så?

– Jag skulle inte säga att det är något negativt. Import är något vi behöver räkna med om man ska ställa om till ett förnybart kraftsystem. Ett system som till stor del är baserat på väderberoende energikällor bygger på att man kan importera när man har underskott och exportera när man har överskott. Det kommer inte bara att gälla Sverige utan de flesta länder, säger Erik Böhlmark.

Men argumentet emot import är väl att det ofta blir el från klimatbelastande kolkraft som tas in?

– Ja, men om vi inte hade importmöjligheten skulle vi förmodligen vara tvungna att bygga spetskraftverk som skulle vara ännu smutsigare bara för att använda dem några timmar per år.

Läs mer: Billigare ansluta havsvindkraft till elnät: ”Viktigt tillskott”

Går det inte att bygga spetskraftverk som inte har ett dåligt klimatavtryck?

– Jo men det blir så klart dyrare. Det blir en komplex anläggning som också kostar en del koldioxid att bygga. Frågan är om inte ett sådant bygge skulle släppa ut mer.

Holmen minskade sin produktion i veckan på grund av höga elpriser, är det ett tecken på att något är galet?

– Man får nog vänja sig med att priserna blir mer volatila, att de blir både låga och höga vid olika tillfällen. Men om det är bra att bygga mer vindkraft är en politisk fråga. Vår uppgift är att rätta oss efter de förutsättningar vi får, säger Erik Böhlmark.

Foto: Alamy

På Twitter har det framförts uppgifter om att Ringhals 1 vid några tillfällen i januari ersätts av danskt kol, när importen från Danmark motsvarade Ringhals 1:s 881 MW. Är det korrekt?

– Nej det kan man nog inte säga. Vi kan importera ganska mycket från Danmark, ibland lika mycket som Ringhals 1 producerade, men vi vet inte vad som skulle hända om vi antar att Ringhals 1 var igång igen. Vi kanske fortfarande skulle ha importerat vid vissa tillfällen.

Varför skulle vi ha gjort det?

– Vi har tidigare haft import från Danmark även när alla Ringhalsreaktorerna var igång, framför allt nattetid. Det generella fallet var att vi exporterade till Danmark dagtid och importerade nattetid, säger Erik Böhlmark.

Men är det korrekt att det är el från dansk kolkraft vi importerar när vi importerar därifrån?

– Nej man kan inte säga att det bara är dansk kolkraft. Vi vet inte vilken produktion som genererade kraften. Danmark sitter ihop med Tyskland, som i sin tur är kopplat till Frankrike, så det kan vara fransk kärnkraft också. Eller dansk vindkraft.

Chefen för Karlshamnsverket säger i en intervju att han anser att de krympande marginalerna i elsystemet främst beror på att det har saknats en övergripande plan för omställningen av kraftsystemet. Håller du med om den kritiken?

– Det är en politisk fråga om vi ska bygga ut vindkraften och om vi ska subventionera den. Om man bygger ut väderberoende produktion och fasar ut planerbar produktion då krymper marginalerna, men om det är acceptabelt eller inte är en politisk fråga. Vi får hantera den situation vi har hamnat i, säger Erik Böhlmark.

Energiutbyte med utlandet 2020 (GWh)

Land                      Import                  Export

Danmark              1 648                     5 431

Finland                 1                              18 370

Norge                   10 266                   2 466

Polen                    12                           3 789

Tyskland              385                         2 550

Litauen                 95                           4 588

Totalt                    12 408                   37 194

Källa: Svenska kraftnät

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt