Hur blir vårt nya vaccinliv – får vi vaccin i tablettform?

2022-02-03 06:00  

För lite över ett år sedan började svenskar vaccineras mot den nya sjukdomen covid-19. Pandemin är ännu inte över, men är vi nära att se början på slutet och hur blir vaccinlivet i så fall sen? 

(Uppdaterad)

I mars 2020 började covid-19, som orsakas av det nya coronaviruset sars-cov-2, att spridas i Sverige. Redan i december samma år inleddes vaccinationsinsatsen mot sjukdomen, och i januari 2022 hade drygt 82 procent av alla personer i Sverige över 12 år fått minst två doser vaccin. 

Vaccin är det bästa sättet att skydda oss själva och andra mot allvarlig sjukdom och död kopplad till covid-19. En fråga som vi dock ännu inte vet svaret på är om, och i vilken grad, vi kommer att behöva fortsätta vaccinera oss regelbundet mot sjukdomen för att behålla ett skydd. För att ta reda på mer om detta och reda ut hur vårt framtida vaccinliv kan bli har vi pratat med tre experter:

  • Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket.
  • Farshid Jalalvand, molekylärbiolog och forskare vid Lunds universitet.
  • Ali Harandi, docent i vaccinimmunologi vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet samt Vaccine Evaluation Center vid University of British Columbia, Kanada.

Hur många sprutor ska vi behöva ta?

En lärdom vi kan dra av pandemin är att det är svårt att förutse hur viruset ska utvecklas. Men det finns ingen infektion som man vaccinerar hela världens befolkning mot flera gånger per år, varje år. Därför tror Charlotta Bergquist inte heller att det kommer att bli aktuellt att göra så med sars-cov-2.  

– Jag har svårt att se att det skulle finnas ett behov av det, och det skulle nog inte heller gå att genomföra, säger hon.

Läs mer: Kan nästa generations vaccin hejda coronasmittan?

Omikron orsakar mindre allvarlig sjukdom än andra varianter, men den är också mycket mer smittsam vilket kan öka antalet sjukhusinläggningar, säger Ali Harandi.

 – Beroende på hur pandemin utvecklas och om vi får nya varianter kommer vi att se om de kommer att undvika den immunitet vi har byggt upp av vaccin och infektion eller inte. Då måste vi fundera på allvar om vi ska vaccinera med fler doser, med uppdaterade vaccin eller befintliga och så vidare.

Om vi får pandemin under kontroll är det mer sannolikt att bara de som löper högre risk för sjukdom kommer att få fler doser vaccin, tror Ali Harandi.

Inget av de vaccin som används mot covid-19 i Sverige i dag ger ett komplett skydd mot sars-cov-2-infektion och särskilt inte mot omikronvarianten. Men de ger ett mycket bra skydd mot allvarlig covid-19-sjukdom.

 – Det skulle inte nödvändigtvis hjälpa att vaccinera alla med en fjärde eller femte dos efter några månader. Om ett vaccin visar sig ge ett bra långvarigt skydd kommer vi kanske bara att behöva en boosterdos om året, och kanske blir det bara aktuellt för riskgrupper. Det kan också bli så att vi i några år får problem med nya virusvarianter, och att vi därför kommer att behöva en påfyllnadsdos med uppdaterade vaccin, säger Farshid Jalalvand.  

Läs mer: ”Ja, munskydd skyddar mot covid-19 – frågan är hur mycket?”

Man måste komma ihåg att för ungefär två och ett halvt år sedan hade inte en enda person i världshistorien fått sars-cov-2, betonar han. 

–  Covid-19 är en väldigt ny sjukdom och det är därför som kunskapsläget är så flytande. Det är därför som vi inte vet hur viruset kommer att bete sig, hur mycket det kan mutera och variera och ändå orsaka infektion, säger Farshid Jalalvand.

Är vi inte immuna snart mot sars-cov 2?

Det finns flera pusselbitar i detta. Vi behöver bland annat ta reda på hur coronaviruset utvecklar sig, hur framtida virusvågor kan se ut och hur dessa kan skilja sig från tidigare, förklarar Charlotta Bergquist.

– Vi behöver ta reda på om den immunitet som vi bygger upp nu genom vaccination är tillräcklig för att skydda mot nästa våg, och om det uppstår en ny mutation som skiljer sig från denna endast ger upphov till mild sjukdom eller ej.  Vi kan nog inte räkna med att stoppa viruset helt och hållet, men vi får nog leva med att den kan leda till en lättare förkylning, säger hon till Ny Teknik.

Så som läget ser ut i dag säger Ali Harandi att majoriteten av den svenska befolkningen inte har byggt upp en fullständig immunitet mot sars-cov-2.   

– Flera saker pekar på att immuniteten vi får från vaccinet minskar efter 3 till 6 månader och att man behöver vaccinera sig med en tredje dos. Det har bara 43 procent av de som är 18 år och äldre gjort, enligt statistik från januari, säger Ali Harandi.  

Flera länder har börjat släppa på sina restriktioner, och man kommer att behöva göra det i Sverige också, menar han.

–  Sars-cov-2 kommer att ingå i våra mänskliga virussjukdomar, men kanske måste vi redan tidigt under 2022 säga att viruset inte längre ska höra till en av våra livshotande infektioner, och därför lyfta restriktionerna som är kopplade till pandemin, säger Ali Harandi. 

Kommer nya vaccin att fungera på nya och bättre sätt?

Hur långvarigt skydd vi får av ett vaccin kan bero på vilken teknik vaccinet bygger på, men också vilka delar av ett virus ett vaccin är utvecklat att ha som mål.

Läs mer: Efter covid – nu vill Moderna stoppa hiv med mRNA-vaccin

De första vaccinen som godkändes mot covid-19 (från Pfizer-Biontech och Moderna) bygger på mRNA-teknik. De innehåller budbärar-RNA med vars hjälp våra celler börjar producera virusets spiktprotein. Novavax vaccin, som godkändes av EU i december, är ett proteinbaserat vaccin kombinerat med en adjuvans, som förstärker immunsvaret.

Dessa tre vaccin har alla utvecklats för att rikta in sig på det nya coronavirusets spikprotein, som viruset använder sig av för att binda till och ta sig in i våra celler. Samtliga ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom, men baserat på tidigare studier kan det proteinbaserade vaccinet potentiellt ge ett mer långvarigt skydd än mRNA-vaccin. 

 – Något vi inte vet om vaccinen ännu är om varaktigheten beror på tekniken eller på vilken antigen de är inriktade på. Eftersom Novavax vaccin nu är godkänt kommer man att kunna göra en bättre jämförelse mellan de olika vaccinteknikerna, säger Farshid Jalalvand.

Ali Harandi ser Novavax vaccin som lovande sett till att ge en mer långvarig immunitet. Men eftersom vi inte vet vilka eventuella nya varianter av viruset som kan komma och vilket skydd vaccinet ger mot det är det ändå svårt att säga säkert.

På sikt skulle det kunna komma andra slags vaccin, som inte riktar in sig på spikproteinet. Det kan till exempel komma t-cellsvaccin, som kan ge en bredare immunitet mot coronavirus. 

Läs mer: Vaccinrevolutionen – ”Möjligheterna blir i princip helt obegränsade”

Ett möjligt framtida alternativ till dagens skydd är pancoronavaccin, som angriper flera olika delar av coronaviruset och inte bara spikproteinet. Stiftelsen Cepi stöder projekt som försöker utveckla sådana vaccin.

– Vi kan vara hoppfulla om den immunitet vi kan få med nya generationens vaccin, säger Ali Harandi.

Vad är den viktigaste frågan att få svar på om vaccinen just nu?

– Att följa hur långvarigt skydd man får av två respektive tre doser vaccin. Om man skulle få 85 procents skydd efter en tredje dos, och ha kvar sådana höga nivåer av skydd efter två år, då skulle man bara behöva vaccinera riskgrupper och ha en bra grundimmunitet i befolkningen. Efter det skulle det kanske räcka att ge en boosterdos till äldre. Hur länge skyddet räcker är det viktigaste att kolla, säger Farshid Jalalvand.

Kommer vi att kunna ta vaccinen i någon annan form än spruta?

I dag får alla vaccin mot covid-19 via spruta. Det pågår forskning kring andra metoder, men inga har kommit särskilt långt.  

Farshid Jalalvand berättar att det pågår studier som syftar till att vaccinera direkt på kroppens slemhinnor, som magen och i tarmarna. 

Ett sådant här vaccin skulle kunna tas som nässpray, tablett under tungan eller sväljas ner som en kapsel. Men det immunförsvar du har i blodet skiljer sig från det du har i dina slemhinnor.

– Det är inte lika lätt att framkalla ett immunsvar i slemhinnorna som i blodet och forskare har inte hittat ett vaccin som fungerar lika bra där. Skyddet varar inte lika länge. Men det är ett forskningsområde som kan komma starkt i framtiden. Om du kunde administrera ditt vaccin själv skulle det också underlätta vaccinationsprocessen, säger Farshid Jalalvand.

Han ser även en viss möjlighet att en dag kunna använda sig av ”gensaxen” Crispr-Cas9 för att utveckla en bredspektrumbehandling mot sars-cov-2. 

 – Med Crispr skulle man kunna bryta ned virusets arvsmassa, så infektionen dör. Det är lite att likna vid antibiotika. Men det är väldigt experimentellt och inget som kan komma inom 10, 15 år. Det är ingenting man kan räkna med i dagsläget, men det är ett spännande initiativ, säger han.

Läs mer: Biontech ska testa mRNA-behandling mot cancer på människor

På frågan om vi kommer att kunna få vaccin via annat än spruta är Ali Harandi försiktig.  

– Ja, det finns försök där vaccin ges som nässpray och initiativ där man undersöker möjligheten att ge vaccin som tablett. Men de här försöken har inte nått ett skede där vi kan se att det är tillräckligt effektivt mot infektion och sjukdom kopplad till sars-cov-2.

Hur bra förberedda är vi för kommande nya virus?

Forskare är överens om att vi får räkna med att det kommer att komma fler pandemier. Men vid framtida utbrott tror Farshid Jalalvand att vi har en betydligt bättre grund att stå på än tidigare. 

– Jag tror att vi har lärt oss en del saker om smittskydd under den här pandemin. Nu hade vi otur med sars-cov-2, att den är så smittsam och smittar via luften och därför blir svår att stoppa. Men allmänheten har fått en större grundförståelse för smittor och hur man skyddar sig mot dem, säger han.

Om det kommer ett helt nytt slags virus som orsakar en pandemi kommer forskare att behöva ta fram nya vaccin och göra kliniska studier på dem. Det finns i dag ingenting att sätta in som fungerar mot virus generellt. Det är inte så konstigt eftersom virus i stort sett tar hjälp av våra celler, eller ”har outsourcat sitt jobb” till våra celler, som Farshid Jalalvand beskriver det. 

– En sak som många nog glömmer är vilken tur vi hade den här gången. Hade vi märkt att spikproteinet inte var rätt att rikta in sig på, eller hade orsakat autoimmuna sjukdomar, då hade vi behövt gå tillbaka till ritbordet. De första vaccinen gick supersnabbt att ta fram för att vi hade tur, för att många investerade i det och det fanns kliniska studier. Men under tiden som det här pågick hann också många insjukna och dö.  

Läs mer: KI-professor om försök med Crispr och mRNA: Dramatisk effekt

Om vi ska försöka minska risken för pandemier behöver vi sluta inkräkta för mycket på miljön och det vilda. Det betonar både Farshid Jalalvand och Ali Harandi.

– Roten till problemet är vårt förhållande till miljön och naturen. Vi fortsätter att utsätta oss för hög risk för nya infektionssjukdomar orsakade av djurvirus som kan hoppa från människor och anpassar sig, vilket kan orsaka utbrott eller nya pandemier, säger Ali Harandi.

Ali Harandi ser det som centralt att ta fram plattformar för att snabbt utveckla vaccin, att utveckla nya tekniker men också kartlägga virus mer. Han ser det också som nödvändigt att öka vår krisberedskap inför nästa utbrott, för vi kan säkra på att det kommer fler.

–  Här ingår att utveckla mångsidiga vaccin och antivirala tekniker som snabbt kan anpassas för att svara på nya och återkommande infektionssjukdomar. För att ta tag i problemet måste vi också upphöra med de skador som människan ger upphov till i naturen, till exempel genom avskogning och genom att tvinga djur att lämna sina naturliga livsmiljöer. Annars påskyndar vi hastigheten med vilken vi rör oss mot en ny pandemi, säger han.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt