”Hemliga ingrediensen” från Sundsvall – nu siktar tillverkaren mot biomaterial

2020-11-17 06:00  

De finns i dina skor, i din bil, i färgen på dina väggar, i paketet du beställde på nätet och i korken till din vinflaska. De pyttesmå, gasfyllda plastbubblorna har tillverkats i Sundsvall i 40 år. Nu går tillverkarna vidare med satsningar på biomaterial.

Formellt heter produkten Expancel Mikrosfärer, men ägarbolaget Nouryon kallar den ”the world´s favorite secret ingredient”. Tillverkningen startade i Sundsvall för jämnt 40 år sedan.

- Patentet utvecklades av Dow Chemical i USA på 70-talet. Men de övergav det och därmed kunde det vidareutvecklas av Nobel Industrier, som det hette då. Deras forskningsgrupp kunde ganska snabbt få fram en färdig produkt, eftersom det redan fanns lämplig produktionsutrustning på Stockviksverken i Sundsvall, berättar Sylvia Winkel Pettersson, Nouryons affärsområdeschef för Expancel.

Leveranserna kom igång 1980. Bland de första kunderna fanns skotillverkare, som behövde fyllnadsmaterial för en lättare och studsigare skosula. Expancel är i grund och botten en enkel idé, som visade sig passa bra för detta: mikrosfärerna är små ihåliga, gasfyllda plastbollar, fem till 40 mikrometer i diameter.

- Det finurliga är att skalet mjuknar vid upphettning, samtidigt som gasen expanderar, förklarar Jennie Malker, produktionschef för Expancel i Sundsvall.

”Har multipla funktioner”

Mikrosfärerna utvidgas till mellan 60 och 80 gånger ursprungsvolymen, och behåller sin nya volym efter nedkylning. Detta ger ett material med mycket låg densitet: mellan 15 och 70 kilo per kubikmeter uppblåst Expancel.

- Man får ett regelbundet skummat material med hög elasticitet. Det har multipla funktioner i ett, säger Sylvia Winkel Pettersson.

Läs mer: Fossilfria hörlurarna är gjorda av svamp och jäst

Omkring 98 procent av produktionen i Sundsvall går på export, och de främsta användningsområdena är fortfarande inom kläd- och skoindustrin. Mikrosfärerna används för att spara plast och göra skosulor lättare och bekvämare, de appliceras på naturskinn för att jämna ut yta och tjocklek, och blandas i tryckfärg för textilier för att åstadkomma olika yteffekter.

Sedan ungefär 15 år tillbaka är även byggindustrin en viktig målgrupp. Mikrosfärerna blandas i målarfärg, ytbehandlingsmaterial och spackel, för minskad vikt och lägre transportkostnader samt bättre fuktgenomsläpplighet.

FoU är en prioriterad verksamhet. Just nu jobbar man med prototyper av cellulosabaserade mikrosfärer. Foto: Olle Melkerhed

De används också i fogmassa, som tack vare mikrosfärerna inte krymper lika mycket när den torkar. Därmed ökar livslängden hos bland annat fönstertätningar.

- Det är framförallt populärt i länder där man bygger väldigt höga hus. På fyrtionde våningen vill man inte behöva byta fönsterkitt oftare än nödvändigt. I varma länder används Expancel också i solljusreflekterande ytskikt på hustak, för att minska behovet av luftkonditionering, säger Sylvia Winkel Pettersson.

Fordonsindustrin är en annan målgrupp, som blivit viktigare på senare år.

- Där är man också mycket intresserad av att åstadkomma så lätta produkter som möjligt, särskilt nu med den växande elbilsindustrin. Våra mikrosfärer används i alltifrån underredsmassa till innertak, där man vill ha ett lätt material med bra akustisk isolering, säger Sylvia Winkel Pettersson.

”Komplex process”

Tack vare den ökande e-handeln har mikrosfärerna blivit en allt vanligare ingrediens i förpackningsmaterial, där man vill ha mekaniskt skydd med låg vikt.

De används också inom livsmedelsindustrin, framförallt i olika typer av förslutningar och locktätningar, inte minst korkar för vinflaskor. Genom att blanda mikrosfärer med mald naturkork får man en förslutning som både är tätare och enklare att få på plats än vanliga korkar.

Expancel-korkar uppges även eliminera problemet med vad vinkännare kallar korkdefekt: när svampangrepp i naturkorken bildar klorföreningar, som ger vinet en dålig bismak. En viktig kund är franska Diam, en av världens största tillverkare av vinkorkar.

Läs mer: Deras ”gröna” grafen löser supermaterialets problem

Produktionsvolymerna varierar en del från år till år, men i genomsnitt tillverkas ungefär 10 000 ton per år. All grundproduktion sker i Sundsvall, men Nouryon har efterbehandlingsanläggningar i Kina, Brasilien och USA.

Första steget är en polymerisationsprocess i vattenemulsion.

- Det är en komplex process, och våra kunder har både tydliga och sinsemellan olika specifikationer. Sfärerna ska till exempel ha exakt rätt storlek och expandera vid rätt temperatur. Vi använder olika polymerer och olika gaser beroende på applikation, säger Jennie Malker.

Årligen tillverkas ungefär 10 000 ton mikrosfärer i Sundsvall. Foto: Nouryon

Därefter avvattnas materialet så man får ett torrt pulver, som kan levereras i expanderat eller oexpanderat skick, till efterbehandlingsanläggningar eller direkt till kunderna.

- Vi har specialutrusning som kunder kan installera på sina egna anläggningar, så att de kan expandera mikrosfärerna själva. Det ger både logistiska fördelar, och fördelar ur kostnads- och hållbarhetsperspektiv, säger Sylvia Winkel Pettersson.

Verksamheten har byggts ut successivt under de 40 år som gått sedan starten. Senast i fjol då man invigde en expansion av Stockviksanläggningen som gått lös på 200 miljoner kronor i investeringskostnader.

Man satsar också mycket på forskning och produktutveckling.

- Sedan en tid tillbaka forskar vi på grönare sfärer i biobaserade material. Vi har tagit fram prototyper av cellulosabaserade mikrosfärer, som vi tror kommer att bli ett viktigt komplement, säger Jennie Malker.

Att börja använda nya råvaror innebär förstås nya utmaningar.

- Innan man kan ta det till industriell produktion behövs ny utrustning, och tillgång till råvara i samma fas som tillverkningen. Men vi ligger långt framme, och förhandlar med intresserade kunder i både bygg- och förpackningsbranscherna, säger Sylvia Winkel Pettersson.

Startades av Nobel Industrier

1980: Tillverkningen startas i Sundsvall av Nobel Industrier.

1988: Efterbehandlingsanläggning startas i USA.

1994: Nobel Industrier går samman med holländska Akzo och bildar AkzoNobel.

2009: Efterbehandlingsanläggning startas i Kina.

2015: Efterbehandlingsanläggning startas i Brasilien.

2018: AkzoNobel Specialty Chemicals, där Expancel ingår, köps upp av investeringsbolagen Carlyle Group och GIC och återlanseras som Nouryon.

Nouryon i Sverige är landets största kemiföretag med 1 500 anställda på sju orter, exporterar 85 procent av sin produktion, och har en omsättning runt tio miljarder kronor (ungefär 20 procent av Nouryons omsättning globalt).

Tommy Harnesk

Mer om: Biomaterial

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt