Här startade svenska atomåldern – nu vill myndighet ta över R1

Försvarshögskolan och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vill rekvirera bergrummet under KTH där en gång Sveriges första kärnreaktor R1 stod.

En dag i slutet av maj 2017 dök en delegation från Försvarshögskolan upp på KTH. Syftet med besöket (vilket för övrigt skulle hållas hemligt, det handlade om rikets säkerhet) var att företa en inspektion av R1:an.

25 meter under Drottning Kristinas väg ligger nämligen det bergrum som byggdes i början av 1950-talet för Sveriges första kärnreaktor, R1.

Det visade sig, enligt uppgifter till Ny Teknik, att Försvarshögskolan och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hade planer på att ta över lokalen för egen utbildningsverksamhet och konferenser som kräver en avlyssningsfri miljö. Detta eftersom bergrummet är till hundra procent oavlyssningsbart.

Läs mer: I kärnreaktorns ungdomsdagar

Nu används bergrummet sedan många år av KTH som kreativ mötesplats och experimentscen för konstnärlig verksamhet i samarbete med bland annat Dramaten och Musikhögskolan.

I bergrummet intill reaktorhallen finns också KTH:s senaste arkiv, som rymmer dokument från KTH:s skolor och nobelpristagaren Hannes Alfvéns efterlämnade material.

Rektor: ”R1 är av stort värde för KTH”

Sedan förra året ha förhandlingar pågått mellan parterna. I början av 2018 hade rykten om myndigheternas planer sipprat ut. KTH:s rektor Sigbritt Karlsson ville först varken bekräfta eller dementera att någon myndighet skulle ta över lokalerna.

– Ingenting är bestämt. Vi ska göra ett omtag för att försöka behålla lokalen, som är av stort värde för KTH, sade hon till personaltidningen Campi i början av mars.

Läs mer: Dolda kärnkraftverket som gömdes under ett berg

Senare samma månad berättade hon för tidningen Östermalmsnytt att det finns krav från en myndighet (hon nämnde dock inte vilken) att få överta R1:an.

– Tyvärr kan jag inte utveckla detta vidare här och nu eftersom ärendet är omgärdat av sekretess. Diskussioner pågår och därför finns inte mycket att säga om detta just nu, säger hon till Ny Teknik.

MSB bekräftar i ett mejlsvar till Ny Teknik att myndigheten sedan en tid tillbaka för en dialog med Försvarshögskolan "om vissa lokaler som också berör KTH", men kan "i övrigt inte kommentera vad dialogen omfattar".

Försvarshögskolans presstjänst känner inte till att myndigheten ska vara inblandad i förhandlingar med KTH om några lokaler, men uppger att en del av deras medarbetare ska flytta in i ett hus som KTH tidigare hade verksamhet i. Det handlar om kontorslokaler som Försvarshögskolan ska hyra av Akademiska hus.

Bergrummet ägs av Akademiska hus, men KTH är hyresgäst sedan 2007 med besittningsskydd. Fastighetsägaren Akademiska hus är informerad, men har i övrigt ingen talan i processen.

Starka reaktioner mot att R1 kan stängas

I forskarvärlden har det kommit reaktioner mot att R1:an kan stängas.

– Jag hör med bestörtning att det finns planer för att använda det historiska bergrummet där Sveriges första reaktor R1 fanns, vaggan för Sveriges intåg i atomåldern, till någon annan verksamhet. Jag hoppas att de ansvariga förstår vilket symboliskt värde R1-reaktorn hade för Sveriges forskning och teknikutveckling, vilket värdefullt roll platsen har för att hålla konferenser, utställningar med mera och vilken internationellt prestigeförlust det skulle vara att förlora hallen, säger Imre Pazsit, professor i reaktorfysik vid Chalmers.

R1 var en tungvattenmodererad reaktor med naturligt, oanrikat, uran som bränsle. På kvällen den 13 juli 1954 uppnådde den för första gången kriticitet och Sverige trädde in i atomåldern.

Syftet med R1 var dels att göra experiment och få erfarenhet inför byggen av framtida kärnkraft, men också att kunna producera plutonium för eventuella framtida svenska kärnvapen.

Läs mer: Den digitala tvillingen avslöjade läckaget i kärnkraftverket

Kärnvapenaspirationerna övergavs dock i och med att Sverige år 1968 skrev under NPT - icke spridningsavtalet. R1-reaktorn stängdes 1970, och monterades sedan ner under 1980-talet varvid bergrummet sanerades.

Sedan stod lokalen länge tom innan KTH insåg att den hade ett stort musealt och teknikhistoriskt värde. Kvarvarande instrument i kontrollrummen ägs formellt av Tekniska museet.

Svante Lindqvist, tidigare professor i teknikhistoria vid KTH:

– Det är otroligt att vi har kvar detta unika teknik- och vetenskapshistoriska minnesmärke över ett viktigt steg i Sveriges industriella utveckling. Här gjorde svenska tekniker och fysiker en stor insats för att bara några år efter andra världskriget utveckla en inhemsk kärnkraftsteknologi. R1:an är också ett minnesmärke över en het politisk stridsfråga i svensk inrikespolitik under efterkrigstiden. Ja, 1970-talets kärnkraftsdebatt var en fråga som kom att dela politiska läger och engagera hela nationen. Den fick sin kulmen i folkomröstningen 1980, säger Svante Lindqvist.

Reaktorhall har blivit kulturell mötesplats

Bergrummet där R1 låg har blivit en populär kreativ mötesplats för teknik och konst. I dag avlöser evenemangen varandra.

Radiokören har bjudit på konserter, Konsthögskolan har visat utställningar och Dramaten har arbetat med temat teater och teknik. Anställda på KTH, som astronauten Christer Fuglesang, brukar använda bergrummet för representation och möten med internationella gäster.

När Stephen Hawking härom året besökte Stockholm bjöds han efter sitt föredrag på supé i reaktorhallen.

I bergrummet intill reaktorhallen finns också KTH:s senaste arkiv, som rymmer dokument från KTH:s skolor och nobelpristagaren Hannes Alfvéns efterlämnade material.

Kaianders Sempler

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt