Här ska plast återvinnas – på kemisk väg

2021-04-19 14:43  

Mycket plast eldas upp eftersom den inte kan återvinnas mekaniskt. Nu överväger plastproducenten Borealis att bygga en anläggning för kemisk återvinning, vilket skulle bli den första i Sverige. 

Andelen plast som återvinns i Sverige är en omtvistad fråga. Naturvårdsverket uppgav 2019 att 46 procent av drygt 200 000 ton plastförpackningar återvanns det året. Men som Sveriges Radios Prylarnas Pris har rapporterat handlar det snarare om 20 procent, eftersom Naturvårdsverket inte räknat de 150 000 ton som hamnar i de vanliga soporna och eldas upp.  

En orsak till att återvinningsgraden är så låg är att vissa plaster inte går att återvinna med den mekaniska metod som används i dag. Så väl experter som den statliga plastutredningen har därför föreslagit att en anläggning för kemisk återvinning byggs

Plastproducenten Borealis i Stenungsund har nu fått 18 miljoner kronor av Energimyndigheten för att genomföra en förstudie tillsammans med Stena Recycling och Fortum Recycling and Waste. Förstudien görs inom ramen för Industriklivet.

I anslutning till krackern

Det övergripande målet är att öka återvinningen av plast samt minska beroende av fossila råvaror. Målet med förstudien är att ta reda på om det är lämpligt att bygga en anläggning för kemisk återvinning i anslutning till företagets kracker i Stenungsund. I krackern omvandlas till exempel fossil nafta till eten som i sin tur blir polyeten i en annan anläggning.  

Om den nya anläggningen byggs blir lokaliseringen intill krackern förmodligen en unik kombination, enligt Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige. 

– Vi vill utnyttja de strömmar som i dag går till förbränning och använda dem för att göra ny råvara till vår krackeranläggning. På det sättet kan vi använda mindre fossila råvaror. Då skapar vi cirkularitet, säger han till Ny Teknik.

Kan stå klar 2024

Förstudien ska ge svar på om projektet är genomförbart med hänsyn till teknik, tillgång till plastråvara, investeringskostnad och affärspotential. Om alla delar faller på plats så kommer beslutet att bygga anläggningen fattas. Den ska i så fall stå klar 2024. 

– Någon av delarna skulle kunna fallera. Men det känns som att vi kommer att klara av alla, säger Anders Fröberg. 

Anläggningen består av en ugn som via pyrolys, alltså upphettning utan syretillförsel, omvandlar den använda plasten till pyrolysolja. Oljan kan ersätta den fossila råvara som Borealis annars använder i krackern, främst nafta. Företaget använder även etan, butan och propan. 

– Vi renar föst pyrolysoljan och kör sen in den i krackern tillsammans med de andra råvaror vi har, berättar Anders Fröberg.

50 000 ton pyrolysolja per år

Hur stor kapacitet anläggningen får är ännu inte beslutat, men förmodligen kring 50 000 ton pyrolysolja om året. Det kan jämföras med de drygt en miljon ton fossil råvara som Borealis använder varje år i Stenungsund. Andelen återvunnen råvara skulle alltså bara utgöra 5 procent.  

– Nu tar vi ett steg, sen hoppas jag att vi kan dubbla kapaciteten, och sen dubbla igen. Ska Sverige nå sina återvinningsmål är kemisk återvinning en viktig komponent, säger han. 

Vad priset på pyrolysoljan blir vill han inte kommentera, ens i relation till den fossila naftan.  

– Jag har naturligtvis en uppfattning men vill inte gå in på det. Vi behöver titta på alla parametrar, inklusive vilket pris vi kan ta ut på marknaden, säger han.

Hundratals miljoner kronor

Anläggningens kostnad vill han heller inte kommentera, men säger att det rör sig om hundratals miljoner kronor.  

Om förstudien följer tidplanen kan ett investeringsbeslut väntas i slutet av 2022 eller början av 2023.  

En viktig pusselbit är ett nationellt tillstånd för kemisk återvinning. Danmark beslutade nyligen om ett sådant. Naturvårdsverket genomför just nu en utredning kring hur kemisk återvinning av plast kan underlättas, så frågan är på bordet. 

Även om själva råvaran som Borealis i framtiden stoppar in i sin kracker inte skiljer sig så mycket mot den fossila motsvarigheten, så gör värdekedjan det. Petroleumprodukterna skeppas i dagsläget med stora tankfartyg till Stenungsund. Med den återvunna plasten blir det i stället återvinningsföretagen som blir råvaruleverantörer. 

– Det här blir ett nytt samarbete för oss. Vilka strömmar har de tillgängliga, fungerar de i processen, hur gör vi det? Det är därför vi jobbar med Stena och Fortum, säger Anders Fröberg.  

Johan Kristensson

Mer om: Plast Borealis

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt