Här kan all plast från svenska hushåll sorteras – men bara bråkdelen når fram

2020-04-16 06:00  

I landets modernaste anläggning för sortering av plastförpackningar ska all vår hushållsplast kunna tas omhand för att bli till nya produkter. Men bara en bråkdel når hela vägen fram till Motala.

Det har gått drygt ett år sedan den nya anläggningen för plaståtervinning invigdes i Electrolux gamla lokaler i Motala. Kapaciteten på 120 000 ton per år är fullt tillräcklig för att kunna ta emot alla svenska hushålls plastförpackningar och sortera ut de vanligaste fraktionerna, så de kan skickas iväg och bli till nya plastprodukter.

Men riktigt så långt har vi inte kommit ännu, trots en ofta förekommande bild av att Sverige är så bra på miljö, hållbarhet och sopsortering.

– Det är inte så mycket som återvinns, tyvärr, sammanfattar Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning, läget.

EU har som mål att alla plastförpackningar på unionens marknad ska återvinnas senast 2030. Men i dagsläget beräknas mindre än en tredjedel av de drygt 25 miljoner ton plastavfall som vi genererar varje år inom Europas gränser som samlas in för återvinning.

Mattias Philipsson leder arbetet vid Svensk Plaståtervinning i Motala. Foto: Stefan Jerrevång

Bara mellan 15 och 20 procent av alla plastförpackningar som vi använder i Sverige kommer ända fram till Motala och blir till nya plastprodukter, berättar Mattias Philipsson. Mellan 60 och 70 procent beräknas gå direkt till förbränning, för att vi inte sorterar. Och det har betydelse för klimatet.

– För varje ton plast som återvinns i stället för att eldas upp kan vi minska klimatpåverkan med upp till 40 procent, säger Mattias Philipsson.

Idén till en helt ny anläggning för plaståtervinning i Sverige föddes 2015. På den tiden exporterade vi mellan 60 och 70 procent av de plastförpackningar som samlades in i huvudsak till Tyskland, där den sorterades för vidare återvinning, berättar Mattias Philipsson. Ungefär 30 procent gick till en privat anläggning i Sverige.

Läs mer: Expert: Materialet i bärkassen spelar inte så stor roll

Fem år senare är idén realiserad, och verksamheten i vad som uppges vara Europas i särklass största anläggning för sortering av plast är i gång.

– Storleken är viktig, men det viktigaste är att den här anläggningen är förbaskat bra på att göra det den ska. Det vill säga att sortera. Av allt det som kommer in ska den kunna identifiera exakt det vi har sagt att den ska leta efter, och sedan sortera den rätt. Det är den väldigt bra på, mycket bättre än något annat jag har stött på, säger Mattias Philipsson.

Allt som når återvinningen hör inte hemma här, som alla kassettband som hushållen slänger som plastförpackningar. Foto: Stefan Jerrevång

När Ny Teknik besöker anläggningen står maskinerna dock still, och felsökning pågår. För även om hela sorteringsprocessen är automatiserad och inga människor står och plockar eller sorterar plasten, krävs det fortfarande personal för att underhålla, förebygga och avhjälpa problem. Det är detta som majoriteten av de drygt 40 anställda vid anläggningen har som sin arbetsuppgift.

Medan vi går runt i lokalen får vi en unik inblick i vad hushållen egentligen väljer att kategorisera och slänga som plastförpackningar, utöver allt det som faktiskt bör hamna här.

Det hänger remsor från kassettband lite överallt, något Mattias Philipsson är märkbart frustrerad över. För de hör ju knappast hit, och har dessutom en irriterande tendens att fastna i maskinerna.

Av allt som kommer in till anläggningen beräknas så mycket som 20–25 procent vara helt andra saker än plastförpackningar. Förutom kassettband kan det vara betydligt märkligare saker, som vildsvin och kandelabrar, berättar Mattias Philipsson.

– Jag säger vildsvin för förra veckan fick vi faktiskt in det, säger Mattias Philipsson.

Läs mer: Min plastfria månad avslöjade beroendet

Att återvinna mer plast så det kan bli nya produkter är ett naturligt steg i den cirkulära ekonomin, där avfall blir en resurs så vi kan sluta värdekedjan. Det här är något som EU har puffat starkt för, samtidigt som kritiken mot plast blivit allt mer högljudd.

För samtidigt som fördelarna med materialen är flera, som att de är lätta, flexibla och håller länge, finns det också en mörkare baksida.

I dagsläget görs merparten av all plast av råolja, vilket bidrar till väsentlig klimatpåverkan vid tillverkningen. Och i andra änden läggs den plast vi använder på deponier, förorenar vår luft om den förbränns och tar hundratals år att bryta ned om den hamnar i naturen och haven.

Genom att återvinna mer plast kan man slå flera flugor i en smäll, och göra något åt de här problemen. Vi kan minska mängden nyproducerad plast av jungfrulig råvara och därmed de mänskligt orsakade koldioxidutsläppen. Samtidigt kan vi uppmuntra fler att samla in den plast vi använt, så den kan bli till nya produkter.

Våra plastförpackningar levereras till Motala i balar, en kubikmeter stora och mellan 500 och 600 kilo tunga. Foto: Stefan Jerrevång

När svenska hushåll sorterar sina plastförpackningar på rätt sätt lämnar hamnar de ofta först på de drygt 6 000 återvinningsstationer som finns i Sverige. På ett 40-tal mellanstationer runt om i landet samlas de sedan ihop till en kubikmeter stora och mellan 500 och 600 kilo tunga balar. Därefter transporteras de med lastbil till anläggningen i Motala.

Det första som sker när en lastbil kommer fram till plaståtervinningen är vägningen. Genom att väga fordonet före och efter en leverans får man veta hur mycket material som har lämnats in. Den här uträkningen sker automatiskt och förs in i Svensk Plaståtervinnings digitala system. Därefter kan den helautomatiserade sorteringsprocessen börja.

Den första maskinen skär bort de metalltrådar som håller ihop balarna. Metallen går till återvinning, medan plasten går till en ”shredder”, som maler sönder balarna för att göra förpackningarna möjliga att sortera. Alla eventuella plastpåsar, som många använder för att slänga sina sopor i, öppnas också upp för att göra det möjligt att sortera det som finns inuti.

Totalt 20 ton plastförpackningar i timmen kan Motala-anläggningen sortera. Foto: Stefan Jerrevång

Om det vi har slängt innehåller någon metall fångas materialet upp i en maskin med starka magneter. Den här metallen skickas vidare till återvinning. Sammantaget blir det ganska mycket metall. Varje vecka skickar anläggningen vidare hela 20 ton av materialet.

För plasten blir nästa steg en stor, roterande och ihålig trumma. Hålen är olika stora, för att sortera de mindre från de större förpackningarna. Därefter är det dags att separera den hårda plasten från den mjuka.

Detta sker i två steg. Det första är i form av ballistiska separatorer. De liknar trappor som rör sig i rask takt, så det tyngsta materialet hamnar längst ner och det som är lätt rör sig upp mot toppen av ”trappan”.

Det andra steget sker i en ”windshifter”. I den här maskinen sugs mjukplasten upp, medan hårdplasten stannar kvar.

Det är kanske framför allt det efterföljande steget som gör Motala-anläggningen så speciell. Med hjälp av hela 19 nir-läsare (near infra red-light) genomgår plastförpackningarna en optisk sortering, utifrån färg och sort.

– Antalet nir-läsare gör att sannolikheten för att vi ska sortera rätt blir mycket högre. Ju fler nir-läsare plasten passerar, desto större är chansen att det blir rätt, förklarar Matthias Philipsson.

På plaståtervinningen i Motala kan sorteringen ske i tio olika fraktioner. Foto: Stefan Jerrevång

Plastförpackningarna genomgår det här delmomentet två gånger. Mattias Philipsson säger att det nog är det här steget som gör att anläggningen är så effektiv på sortering av plast.

Anläggningen kan garantera en kund som beställt till exempel PP-plast att minst 95 procent av en bal märkt med PP-plast innehåller just det. Resten kan vara annan plast, eller icke-plast.

I dagsläget kan plaståtervinningen sortera 20 ton plastförpackningar i timmen och sorterar ut maximalt tio olika fraktioner, däribland färglös och färgad plastfilm samt pet, något anläggningen får in rätt mycket av trots att vi har ett särskilt insamlingssystem för pet-flaskor.

Mycket av plasten som kommit hit går fortfarande vidare till förbränning.

– Det beror på att vi i dag inte kan hantera vissa plastmaterial, förklarar Mattias Philipsson.

Ungefär en tredjedel av all plast som sätts på marknaden i dag går vare sig att sortera eller återvinna. Den här plasten går alltså till förbränning, och blir energi.

Mattias Philipsson tror att just denna plast kommer att stå för en allt mindre andel av den sammanlagda mängden, eftersom konsumenternas medvetenhet har blivit större och därmed också trycket från dem på producenterna att ställa om.

Motalanläggningen har kapacitet att ta hand om alla svenska hushålls plastförpackningar: 120 000 ton per år. Foto: Stefan Jerrevång

De fraktioner som ska gå till återvinning komprimeras i balar, för att transporteras till kunderna som tvättar och granulerar materialet. Därefter kan de bli till nya produkter, av återvunnen råvara.

Tio fraktioner ska snart bli fler, hoppas Mattias Philipsson. Det kommer att bli ett viktigt steg för att driva på en ökad efterfrågan på återvunna material. Men att sortera ut den svarta plasten är fortfarande en stor utmaning. Ju mörkare plast, desto svårare är den för maskinerna att hantera.

Maskinerna har också svårt att ta hand om förpackningar med stora etiketter och förpackningar gjorda av flera olika material. Skulle man vilja göra det så lätt som möjligt att återvinna plasten som kommer hit skulle den helst vara genomskinlig eller vit.

Läs mer: Ny jätteanläggning kan sortera Sveriges alla plastförpackningar

För att göra det lättare för producenterna att tillverka förpackningar som faktiskt är enkla både att sortera och återvinna har Svensk Plaståtervinning byggt en miniversion av den stora anläggningen, strax innanför huvudentrén.

Vid minianläggningen kan kunder få hjälp att testa sina förpackningar innan de släpper ut dem på marknaden. Förpackningarna går igenom ett testprogram, och ger tillverkarna svar på om materialvalet, etiketterna och färgen lämpar sig väl för sortering och återvinning. På så sätt blir det betydligt enklare att göra rätt.

– Då har förpackningstillverkarna inget att skylla på. Mig veterligen är vi först i världen med att kunna erbjuda en sådan lösning, säger Mattias Philipsson.

Målet: Över hälften av alla förpackningar ska återvinnas 2025

Svensk Plaståtervinning är ett företag och ägs av Plastbranschens Informationsråd,

Dagligleverantörernas Förbund, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.

Bolaget jobbar för att öka återvinningen av plast, med målet att 55 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas 2025.

Inom EU är målet att alla plastförpackningar ska återvinnas senast 2030.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt