Har du värmepump? Här är läget när det aldrig lönar sig med vedeldning

2022-09-20 13:11  

När elpriserna når rekordnivåer säkrar många upp med ved hemma. Men när är det ekonomiskt en fördel att elda med ved? Det ville norrmannen Harald Jacobsen ta reda på.

Harald Jacobsen är kommunikations- och hållbarhetschef på den norska kommunalbanken KBN (Den norskestats kommunalbank). När han nyligen övervägde att köpa ved inför vintern gick han matematiskt till väga och räknade ut hur bra vedeldning står sig mot uppvärmning med el och värmepumpar med dagens elpriser.

Resultatet publicerade han på Facebook, med följande slutsats: ”Om du har värmepump lönar det sig troligtvis aldrig att elda med ved.”

Så här resonerar han:

”I likhet med många andra överväger vi att köpa in ved inför vintern medan det fortfarande är möjligt. Under en period med brist på elkraft kan vedeldning vara ett värdefullt komplement som även kan kapa förbrukningstopparna. Å andra sidan kan det resultera i bränder och försämra luftkvaliteten i stadskärnorna.

I den här genomgången ska jag ändå begränsa mig till att titta närmare på privatekonomin i det hela. Alltså: När lönar det sig att elda med ved?”

Köpte 15 säckar ved

För norska Teknisk Ukeblad förklarar Harald Jacobsen att han har använt sig av energifakta från Wikipedia och Oslo Vedsentral i beräkningarna.

– För att det inte skulle bli alltför komplicerat blev jag tvungen att utgå från vår egen situation, säger Harald Jacobsen, som har en kamin i sitt hem i Oslo.

Häromveckan slog han till på 15 säckar ved à 40 liter, som han fick för 90 norska kronor styck (94,84 svenska kronor 20 september).

– Det tyckte jag var så pass rimligt att det var värt det för våra ändamål, som är att elda för trivselns skull och vid behov när det är riktigt kallt ute, säger Harald Jacobsen.

I uträkningen av de olika priserna för uppvärmning har han tagit med elpriset.

 – Följaktligen bortser jag från vedeldning för trivselns skull, och de som är beroende av ved eftersom annan uppvärmning inte räcker för att värma upp bostaden, eller vedens värde som beredskap vid strömavbrott.

– Jag hoppas att uträkningen kan vara till nytta för andra som utvärderar sin ekonomi med olika sätt att värma upp bostaden på, tillägger han.

Björk har en relativt hög energitäthet

Så här fortsätter han sitt resonemang på Facebook:

”Vidare utgår jag ifrån att veden som säljs innehåller 20 procent fukt, och att man använder en modern kamin som utnyttjar 75 procent av vedens värmevärde (resten försvinner ut genom skorstenen). Energin som går åt till att värma upp rummet blir då 4,1 kWh/kg x 0,75 = 3,1 kWh per kilo ved.”

Värdet 4,1 kWh per kilo ved är ett genomsnitt av uppgifter han hämtade från Oslo Vedsentral och norska Wikipedia.

Björk har en relativt hög energitäthet och beräkningen hade blivit en helt annan om han hade gjort beräkningarna på exempelvis tall- eller granved, som har lägre värmevärde.

I gengäld är dessa träslag billigare, och många väljer att spara björkveden tills det blir riktigt kallt.

Dyr ved motsvarar ett elpris på över 5 kronor

En 40-literssäck med björkved väger cirka 15 kg. Det är sådana småsäckar som de flesta köper och som erbjuds i allt från dagligvaruhandel till blomsterbutiker. Harald Jacobsen har skapat en pristabell för sådana säckar för att visa vilket kWh-pris de ger:

Tabell 1: Pris per kWh vid olika priser för 15 kg ved i säck (björk)

För Jacobsen, som kom undan med 90 norska kronor per säck, blir det bara 1,94 norska kronor (2,04 svenska kronor) per kilowattimme när han eldar i kaminen framöver.

Om man däremot måste betala exempelvis 140 norska kronor per säck, vilket inte är ett ovanligt pris på bensinstationer eller vid beställning på nätet, motsvarar det ett pris på 3 kronor per kilowattimme (3,16) med elbaserad uppvärmning i grunden.

Jacobsen har även räknat på elpriset (priserna i norska kronor):

”Vad kostar egentligen en kWh elektricitet? För att ge bästa möjliga underlag för en jämförelse, utan att komplicera saken för mycket, räknar jag med elavgiften (15,41 öre/kWh), inbetalning till energifonden (1 öre/kWh), moms (25 procent) och en viktad beräkning av energidelen av nätavgiften (41,3 öre/kWh), men inte den fasta delen (som är en fast summa per månad men som i Norge från den 1 juli beror på förbrukningstopparna):

Tabell 2: Pris per kWh vid olika elpriser (med och utan elstöd)

Om vi utgår från 140 norska kronor per säck, som i exemplet ovan, ser vi att elpriset måste upp i nästan 5 kr/kWh för att det ska löna sig att elda med ved.

Nästan alltid billigare med värmepump

”Vad händer då om du byter ut värmekablar och element mot värmepump? Jo, då blir beräkningen helt annorlunda”, konstaterar Jacobsen.

”1 kWh tillförd elektrisk energi till en värmepump ger 3–4 kWh värmeproduktion (en värmefaktor på mellan tre och fyra är vanligt för moderna luft/luftvärmepumpar, redaktionens anmärkning). Om vi utgår från genomsnittet, det vill säga 3,5 kWh, blir kWh-priset vid olika elpriser som följer”:

Tabell 3: Pris per kWh vid användning av värmepump

Jacobsson sammanfattar: ”För att det ska löna sig att ersätta en värmepump med vedeldning måste elpriset vara 10 (norska) kronor (13,22 kronor efter avgifter och moms eller 4,85 kronor efter elstöd), och veden måste kosta under 65 kronor per 15-kilossäck. Jag tvivlar på att båda dessa premisser infaller samtidigt.”

Rekommenderar både kamin och värmepump

Bård Baardsen på Novap (Norsk varmepumpeforening) har en tumregel för luft/luftvärmepumpar, som det sägs finnas runt en miljon av i Norge: Dela elpriset på tre. Han utgår alltså med en något lägre värmefaktor än Harald Jacobsen. Ändå råder det inga tvivel om att uppvärmning med värmepump är billigare än både vedeldning och annan elbaserad uppvärmning (element).

Baardsen är emellertid ingen motståndare till ved och rekommenderar en kombination.

 – När vintern är som kallast är det inte säkert att det räcker med en värmepump. Luft/lufvärmepumpar, som de flesta har, fungerar dessutom sämre när det är kallt, säger Baardsen.

– Hur kallt pratar vi om då?

– När termometern sjunker under tio minusgrader behöver huset mycket värme, och i en sådan kyla är den här typen av värmepumpar inte lika effektiva. Orsaken är att kall luft innehåller mindre energi, förklarar Baardsen.

Har man däremot jord- eller bergvärmepump är förutsättningarna annorlunda. De hämtar ljummet vatten från brunnar i marken och presterar lika bra året runt.

Eldar för 117 öre per kWh

Øyvind Stranna Larsen, chefsrådgivare på branschorganisationen Norsk Ved, rekommenderar att man köper ved direkt från producenten och i större säckar på exempelvis 1 000 eller 1 500 liter. Harald Jacobsen tyckte att han hade sådan tur som fick tag i 40-literssäckar med björkved för 90 nroska kronor att han köpte 15 säckar. Totalt landade det på 1 350 norska kronor för 375 liter fast massaved (225 kg).

Hade han lagt 360 norska kronor till kunde han ha fått över dubbelt så mycket ved för pengarna. Då hade han emellertid behövt köpa björkveden direkt från en vedproducent.

– Enligt rapporter från våra medlemmar kommer de flesta att höja sina vedpriser med cirka 15 procent jämfört med i fjol. Det skulle betyda att en stor säck på 1 500 liter stjälpt björkved, det vill säga ved som inte är staplad i säcken, kostar 1 710 norska kronor från Norsk Veds medlemsföretag, säger Øyvind Stranna Larsen.

Det ger ett energipris på 1,17 norska kronor per kilowattimme med eldning i en kamin som utnyttjar vedenergin till 75 procent, enligt chefsrådgivaren.

Med Harald Jacobsens beräkningsunderlag blir det faktiskt ännu lite billigare. Skillnaden kan bero på att massatätheten är högre för staplad ved än för stjälpt. Oavsett är det uppenbart att vedeldning med råge överträffar eluppvärmning vid köp av större volymer direkt från producent.

Med dagens elpriser i södra Norge kan vedeldning faktiskt konkurrera med värmepumpar under de värsta dagarna.

Øyvind Stranna Larsen lyfter fram en annan fördel med vedeldning – hög effekt. I motsats till värmepumpar och element kan många moderna kaminer leverera runt 10 kilowatt efter bara några minuter. Men det är få som har tio element på 1 000 watt i sitt hem, påpekar han.

Ved i beredskap

Øyvind Stranna Larsen reagerar när Teknisk Ukeblad frågar om han rekommenderar att man ska hamstra ved.

– Hamstra? Ni journalister pratar om att hamstra ved, men ved är en värmekälla som alla med vedeldning bör ha som en normal förberedelse och beredskap inför vintern, konstaterar han och påminner om orsakerna till den energikris vi befinner oss i. Strömavbrott är inte alltid kortvariga.

Stranna Larsen tycker att det är synd att många arkitekter har tagit bort vedboden från norska hem. Han anser att ett lagringsutrymme för ved bör vara en obligatorisk del av garaget eller uthuset.

Men vedeldning är inte bara av godo. Det orsakar väl mycket partiklar och andra föroreningar?

– Ja, men det blir bättre för varje år i takt med att äldre kaminer byts ut.

Øyvind Stranna Larsen understryker att föroreningarna också minskas om människor eldar rätt, det vill säga på ett sätt som gör att så mycket som möjligt av de brännbara gaserna från veden utnyttjas. Det gör man bland annat genom att placera veden på rätt sätt när man ska tända i kaminen.

– Tillvägagångssättet är inte som många tror att lägga tändved på hopknölat tidningspapper underst och stora vedträn ovanpå. Det som händer då är att den grövre, stora veden högst upp värms upp och avger gaser som försvinner rakt upp i skorstensröret. Tidningspapperet avger dessutom partiklar, säger Stranna Larsen.

Läs mer: Hemligheten bakom superkaminen Eco Ignis

I stället rekommenderar han följande metod: Lägg stora eller halvstora vedträn underst och lite småved ovanpå. Stick in lite tändull eller tändbriketter mellan de små vedpinnarna och tänd.

– På så sätt stiger gaserna från de grövre, större vedträna uppåt där de möter lågorna från småveden och förbränns. Det här ger ett högre energiutnyttjande, det vill säga mer värme till rummet, och mindre partiklar, säger Øyvind Stranna Larsen.

 

Artikeln publicerades först i Teknisk Ukeblad. Den görs tillgänglig för Ny Tekniks prenumeranter genom ett samarbete mellan tidningarna.

Knut Bjørheim/TU

Mer om: Värmepump Ved

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt