Här är kranen som lyfte miljonprogrammet

2022-05-21 08:00  

TEKNIKHISTORIA. Elis Lindén ville förenkla materialhanteringen på byggena. Han kom att revolutionera kranbranschen och bli en av Sveriges rikaste män.

Uppfinnaren Elis Lindén, som börjat som byggnadssnickare i femtonårsåldern, visste av egen erfarenhet hur mycket tid och kraft som gick åt till att bära material fram och tillbaka på arbetsplatserna. Men om man ställer kranen mitt i bygget och ger den lång räckvidd i sidled, kanske den kan ta över mycket av kånkandet samtidigt som den lyfter grejorna på höjden?

Vad som gjorde detta möjligt var en självbalanserad konstruktion med en vertikal pelare eller mast, som hade en horisontell, asymmetriskt avvägd lyftbom upptill. Denna försågs med en motvikt i den korta änden, den så kallade maskinarmen.

På mastens överdel monterades svängenheten – motorn och växeln – som lät lyftbommen rotera. Bommens långa ände utgjorde ”arbetsarmen”, längs vars undersida en vagn gick för att flytta lasten in och ut relativt masten.

Uppfinnaren Elis Lindén i en bild från familjens eget fotoalbum, som har skänkts till Lars Mjörning, Industrihistoriska föreningen i Västerås. Foto: Privat/Lars Mjörning

Den rakt vertikala konstruktionen lät kranen ställas nära bygget. Tack vare en enkelt demonterbar fackverkskonstruktion, kunde även den ställas i hisschaktet mitt i huset.

En första prototyp testades vid ett HSB-bygge i Arboga i november 1949, och visade sig mycket framgångsrik. Snart genomförde Elis Lindén och hans kran ett höghusbygge i egen regi i Västerås, och det stod klart: Lindén-kranen var här för att stanna.

I det nystartade bolaget AB Byggnadskranar fortsatte Elis Lindén utveckla sin uppfinning. Bland annat tog han fram en spårbunden variant, som lät kranen flyttas längs bygget för ökad arbetsyta. Större och kraftigare kranar utvecklades också, med lyfthöjder uppåt 80 meter och 70 meters utlägg horisontalt. Mindre modeller monterades på lastbilschassi, och blev därmed till självtransporterande tornkranar.

Och under de svenska rekordårens byggboom slog Lindénkranarna igenom stort. Bland annat användes de vid bygget av den 26 våningar höga DN-skrapan i Stockholm, som var Sveriges högsta byggnad när den stod klar 1964.

Lindénkranar i bruk under bygget av DN-skrapan i Stockholm 1963. Foto: Stig A Nilsson/DN/TT

Det verkliga genombrottet för krantypen kom när miljonprogrammet inleddes. Från 1965 till 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige, varav en tredjedel i höghus, och Lindénkranar skymtade över horisonten runt alla våra större orter.

Läs mer: Norska grävmaskinen fick dra sig fram med skopan

År 1970 fick Elis Lindén Kungliga Ingenjörsakademiens guldmedalj för sin uppfinning. När han dog åtta år senare, hade hans bolag 10 procent av världsmarknaden för byggkranar. Elis Lindén, son till en gårdssmed på Skyllbergs bruk utanför Askersund, hade blivit en synnerligen förmögen man.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: nyt.se/prenumeration-teknikhistoria

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt