Premium

Här är kranen som lyfte miljonprogrammet

Lokalt i Västerås, där denna bild är tagen, kallades Elis Lindéns kran för ”Västeråskran”. Foto: Västmanlands läns museum
Husbygge i Skellefteå 1953, med hjälp av Elis Lindéns lyftkran. Foto: RAGNAR INSULANDER/SKELLEFTEÅ MUSEUM
Uppfinnaren Elis Lindén i en bild från familjens eget fotoalbum, som har skänkts till Lars Mjörning, Industrihistoriska föreningen i Västerås. Foto: Privat/Lars Mjörning
Lindénkranar i bruk under bygget av DN-skrapan i Stockholm 1963. Foto: Stig A Nilsson/DN/TT

Elis Lindén ville förenkla materialhanteringen på byggena. Han kom att revolutionera kranbranschen och bli en av Sveriges rikaste män.

Uppfinnaren Elis Lindén, som börjat som byggnadssnickare i femtonårsåldern, visste av egen erfarenhet hur mycket tid och kraft som gick åt till att bära material fram och tillbaka på arbetsplatserna. Men om man ställer kranen mitt i bygget och ger den lång räckvidd i sidled, kanske den kan ta över mycket av kånkandet samtidigt som den lyfter grejorna på höjden?

Vad som gjorde detta möjligt var en självbalanserad konstruktion med en vertikal pelare eller mast, som hade en horisontell, asymmetriskt avvägd lyftbom upptill. Denna försågs med en motvikt i den korta änden, den så kallade maskinarmen.

På mastens överdel monterades svängenheten – motorn och växeln – som lät lyftbommen rotera. Bommens långa ände utgjorde ”arbetsarmen”, längs vars undersida en vagn gick för att flytta lasten in och ut relativt masten.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera