Här är industrins råd till en ny regering

2018-09-06 06:00  

Hur ska industrijobben behållas i Sverige? Hur ska industrin satsa mer på automation och innovation? Ny Teknik har frågat sju branschprofiler om vad en ny riksdag och regering ska ta tag i.

Vad kan och bör den nya riksdagen och regeringen göra när det gäller viktiga frågor som kompetensförsörjning, teknikutveckling och klimat- och utsläppsfrågor? Ny Teknik har ställt frågorna till sju tunga namn i industrin och techsektorn.

Hur kan den tillträdande regeringen och riksdagen hjälpa till att behålla industrijobben i Sverige?

Ulf Troedsson, koncernchef Siemens Norden:

– Automation och digitalisering kan vara en disruptiv process. Vi har ett gemensamt ansvar att dels vidareutveckla den befintliga arbetskraft vi har, dels fylla på med ungdomar, och dels jobba med integrationen av våra nyanlända. Sedan tidigare har man från regeringshåll även jobbat med testbäddar, innovationsupphandlingar med mera. Projekt Elvägar, exempelvis, var ju ett politiskt initiativ som visat sig lyckosamt både för svensk industri och för klimatet, säger Ulf Troedsson.

Johannes Schildt, vd och medgrundare av Kry:

– Politiken behöver bli bättre på att främja och uppmuntra utveckling, innovation och digitalisering i stort, och säkerhetsställa att högkvalificerad arbetskraft får stanna i Sverige, inte utvisas på grund av administrativa missar. Samt se till att regelverken kring personaloptioner blir konkurrenskraftiga på riktigt.

Petra Einarsson, vd och koncernchef på Billerud Korsnäs:

– En långsiktig och ambitiös energipolitik är avgörande, liksom infrastrukturen, exempelvis järnvägen, där vi både behöver kunna lita på att järnvägen håller och tågen går, men också att det finns tillräcklig tillgänglighet för våra godstransporter på rälsen.

Läs mer: Fyra saker nästa regering måste förstå för en framgångsrik industri

Hur kan vi se till att den nödvändiga kompetensen finns i Sverige?

Åsa Bergman, vd och koncernchef på Sweco:

– Det finns och utbildas helt enkelt för få ingenjörer och arkitekter för att möta den snabbt växande efterfrågan. Här har vi i industrin ett ansvar att erbjuda attraktiva möjligheter och ha ständig dialog med utbildningssystemet, men politiken måste givetvis ligga i framkant med en pragmatisk utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer:

– Nästa regering måste prioritera kunskaperna inom matematik, naturvetenskap och teknik bland svenska elever. Det är grundbultar för framtidens industrikompetens. Men regeringen kan även se över insatser för att stimulera teknikintresset bland unga, för att på så sätt bredda basen av framtida ingenjörer.

Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna:

– Ingen fråga är mer akut för industrin än bristen på utbildade anställningsbara personer. Särskilt viktiga är insatser som stärker de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasieskolan, yrkescollege, yrkesvux samt yrkeshögskolan. Vi vill att yrkesprogrammen i gymnasiet ska ge behörighet till högskolan med en möjlighet för eleven att välja bort det. Sverige behöver också stärka ingenjörsutbildningarna.

Johannes Schildt, vd och medgrundare av Kry:

– Utbildning. Däremot behöver utbildning inte se likadan ut som den alltid har gjort utan även här måste man tänka nytt kring vilka färdigheter som kommer vara relevanta i framtiden.

Vad kan göras för att främja svensk industri, när det gäller regelverk och annat som kan påverkas politiskt?

Henrik Henriksson, vd på Scania Group:

– Överlag är den ökande protektionismen i världen ett bekymmer för oss. Det är dock positivt att EU slutit många frihandelsavtal på senare år. Exempelvis har vi haft en mycket stark utveckling i Sydkorea sedan frihandelsavtalet kom på plats. Den här utvecklingen fortsätter, och jag hoppas att Sverige fortsätter vara ett land som står upp för global frihandel.

Läs mer: Så tycker riksdagspartierna i 14 viktiga teknikfrågor

Ulf Troedsson, koncernchef Siemens Norden:

– Jag ser inga direkta hinder för att få ut produkter. Däremot är det i dag alldeles för svårt att få tag på en bostad till överkomlig kostnad, och det har definitivt en hämmande effekt på omflyttning och rekrytering av folk.

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer:

– Vad gäller skatter har personaloptioner i mindre företag potential att bidra till industrins förnyelse och skapa nya vägar att rekrytera spetskompetens. Därför är det synd att Skatteverket lägger krokben för lagen genom sin snäva regeltolkning. Detta behöver rättas till omgående.

Vad kan göras från politiskt håll för att främja automationsutvecklingen?

Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna:

– Vi vill se en ökad satsning på strategiska innovationsområden, och fler test- och demonstrationsmiljöer. Digitalisering och automation kommer att kräva stora investeringar från företagen, men förutsätter också att Sverige värnar och utvecklar samverkan mellan näringslivet, det offentliga, och forskningsinstituten – särskilt rörligheten mellan industri och akademi.

Henrik Henriksson, vd på Scania Group:

– Företag och myndigheter kan samverka när det gäller forskning om produktionssystem. KTH har nu startat ett riktigt campus i Södertälje, och vi på Scania är fantastiskt glada över att bli än mer av ett levande laboratorium för KTH. Ett annat område vi arbetar mycket med är en allt högre grad av automation inom transporter. Automatiserade och självkörande fordon kan på flera sätt bidra till att lösa transportsektorns utmaningar när det gäller förarbrist och ineffektivitet. För att nå ett ökat genomslag för autonom teknik krävs emellertid både översyn av befintliga regelverk som kör- och vilotider, men även nya partnerskap i ekosystemet för tunga transporter.

Läs mer: Därför är det bra att du inte får rösta med mobilen

Petra Einarsson, vd och koncernchef på Billerud Korsnäs:

– Automation i vår bransch handlar mycket om att vidareutveckla och anpassa teknik som utvecklas för närliggande branscher, exempelvis för jordbruket. Där hoppas vi på ett nära samarbete med regering och myndigheter för att möjliggöra mer industrinära forskning.

Klimat- och utsläppsfrågan. Vad bör göras?

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer:

– Det finns stora möjligheter att gynna både klimat och ekonomi med de nya smarta tekniska lösningar som ingenjörkåren kan ta fram och vidareutveckla. Men det kräver politisk vilja och stöd. Under nästa mandatperiod börjar arbetet med det klimatpolitiska ramverket på allvar. Den framtida regeringen bör i den årliga klimatredovisningen visa på konkreta insatser som stimulerat innovation och utveckling.

Åsa Bergman, vd och koncernchef på Sweco:

– Klimat- och utsläppsfrågan är en av de viktigaste samhällsutmaningarna. Men i detta finns också enorma möjligheter som innebär just en god utveckling. Klimatanpassningen och hållbarhetsarbetet driver investeringar och skapar ett behov av expertis. Politikerna måste bejaka och underlätta denna utveckling, där industrin tillsammans med det övriga samhället, och inom ramen för marknadsekonomin, driver på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Henrik Henriksson, vd på Scania Group:

– I Sverige har vi långsiktiga parlamentariska överenskommelser om exempelvis försvaret, pensioner och energi. Varför inte också om hållbarhet och miljö? För näringslivet funkar det inte att byta fot var fjärde år. I osäkra förhållanden uteblir de långsiktiga privata investeringarna och omställningen går långsamt.

Indistriprofiler

Ny Teknik har ställt frågor till sju profiler från branschen.

Ulf Troedsson, vd Siemens Norden.

Johannes Schildt, vd Kry.

Petra Einarsson, vd Billerud Korsnäs.

Åsa Bergman, vd Sweco.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer.

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.

Henrik Henriksson, vd Scania Group.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt