Han var britternas hemliga vapen mot den tyska krigsmakten

2019-03-24 07:00  

Matematikern Alan Turings innovationer lät de allierade läsa krypterade meddelanden och ligga steget före i ubåtskriget. Efter kriget blev hans idéer grundplåten till datoråldern – men i samhällets ögon var han en omoralisk brottsling.

USA hade atombomben. Storbritannien hade matematikern Alan Turing. Vissa historiker menar att geniet bidrog till att sätta punkt för andra världskriget två år i förtid – och att han därmed räddade uppemot 14 miljoner liv.

Den serie händelser som skulle leda fram till denna historiska händelse inleddes i ett tegelhus i västra London 1912. Alan Turing föddes i en militaristisk tid då Brittiska imperiet regerade över nästan en fjärdedel av världens befolkning.

Föräldrarna och släkten Turing var djupt involverade i imperiebygget: pappan Julius jobbade som magistrat i administrationen för Brittiska Indien. Mamman Ethel var dotter till järnvägsbolaget Madras Railways chefsingenjör. Och en äldre släkting på faderns sida hade varit general i den brittisk-indiska armén.

Paret Turing hade även fått sitt första barn, John, 1908 i Indien. Men när Ethel blev gravid igen var läget i landet så spänt att de för barnens skull återvände till London. Det betydde dock inte att Julius Turing var beredd att offra sin karriär. Istället begav han och Ethel sig snart tillbaka till Indien – medan deras söner lämnades att tas hand om av den stränge överste Ward och hans hustru.

Läs mer: Ada Lovelace: Pionjären som såg datorernas framtid

Medan Europa härjades av det första världskriget försökte paret Ward drilla pojkarna att bli stolta patrioter och ”riktiga män”.

Alan Turing var fem år gammal när modern till slut kom hem från Indien. Hon upptäckte direkt att sonen, trots sin rigida uppfostran, inte alls förvandlats till någon hårdhudad, strikt disciplinerad pugilist. Istället var Alan egensinnig, en aning obstinat – och extremt intelligent.

Han lärde sig själv att läsa på tre veckor. Han fantiserade om att uppfinna nya sorters skrivmaskiner, och under en picknick lyckades han lokalisera en bikupa full med honung genom att studera binas flygrutter.

Turings intelligens var dock inte av det slag som värderades i skolan. Han blev socialt utfryst, var understimulerad, hade auktoritetsproblem och belönades med mediokra betyg. Det var inte förrän han flyttades till en internatskola vid 13 års ålder som hans hjärna tilläts börja arbeta på högvarv.

Introducerade modeller för avancerade beräkningar i algoritmform

Medan rektorn skrev upprörda brev till Ethel Turing om gossens brist på intresse för litteratur och bibelstudier var unge Turing upptagen med att lösa komplicerade matematiska problem, och studera såväl schack som Albert Einsteins teorier. Vid 16 års ålder kunde han inte bara förstå dem, utan även göra insiktsfulla reflektioner kring dem.

I början av 1930-talet, sedan han antagits till King's College vid Cambridge, utmärkte sig Turing som en av de allra mest framstående studenterna. Han blev till och med socialt accepterad tack vare sitt intresse för rodd och löpning.

Den var under Cambridge-tiden som Turing nådde sin första akademiska milstolpe: den banbrytande rapporten ”On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem”. Här introducerade han så kallade Turingmaskiner: teoretiska modeller för att utföra obegränsat avancerade beräkningar i algoritmform.

Hans akademiska karriär fick nu raketfart. Snart tog den honom över Atlanten till Princeton – där han satt i samma korridor som Albert Einstein. Efter ett par års studier inom bland annat kryptologi kunde Turing kvittera ut sin doktorsexamen.

Läs mer: Datapionjären berättar om topphemliga nattjobbet med svenska urdatorn

Men nu när han själv var mer etablerad och framgångsrik än någonsin tidigare var det istället världen omkring honom på väg att krackelera. När han återvände till Cambridge började andra världskriget ödelägga Europa.

Turing var djupt övertygad pacifist, men trots sin starka motvilja anslöt han sig 1938 till den brittiska kodknäckarakademin i Bletchley Park, där han fick sällskap av matematiker, kryptoanalytiker och, till Turings förtjusning, schackgenier.

Alan Turings eget fokus blev den tyska Enigma-kod som användes för att kryptera meddelanden till och från ubåtar.

De tyska krypteringsmaskinerna med namnet ”Enigma” utgjordes av ett tangentbord och en serie rotorer, kodskivor, som antingen förvandlade det inmatade meddelandet till ett chiffer, eller tolkade ett existerande chiffer. Fler rotorer gjorde krypteringen svårare att knäcka.

De enklare varianterna för flygvapnet och armén hade redan avkodats och knäckts efter stor möda av matematiker inom polsk underrättelsetjänst redan 1932, men när tyskarna lade till fler kodskivor blev det för dyrt för de polska kodknäckarna att bygga nya maskiner.

De delade med sig av kunskaperna till britterna, som med Alan Turing i spetsen tog över.

Visade kodknäckarmaskiner inom några veckor

Resultatet av arbetet vid Bletchley Park blev en slags kodknäckarmaskiner som kallades ”bombe”, ”krypteringsbomber”, och som tillverkades från 1939 enligt Turings specifikationer. Varje bombe-enhet simulerade 36 Enigma-maskiner samtidigt, och kunde avkoda flera meddelanden parallellt.

Det mest hisnande med Turings innovation var dock inte dess komplexitet, utan att han kom på lösningen inom bara några veckor efter att han börjat på Bletchley Park. Och ändå var han inte nöjd. Rastlös som alltid blev han snabbt frustrerad över att institutionen inte hade resurser att hålla tillräckligt många bombe-maskiner i drift samtidigt.

Men efter att Turing tillsammans med några kollegor skrivit ett brev till Winston Churchill och påpekat hur lite resurser de egentligen behövde för att skapa ett övertag över den tyska flottan utgick ett omedelbart direktiv från premiärministern:

”GENOMFÖR DETTA I DAG. Se till att de får allt de behöver, med extrem prioritet”. Det gav resultat. Med tiden kom Bletchley Park och dess filialer att sysselsätta drygt 10 000 personer och driva över 200 bombe-maskiner.

Läs mer: Försvaret anställde sälar för ubåtsspaning under kriget

Tack vare sin unika fallenhet för matematik och statistik blev Turing, som följde upp med en rad andra kryptoanalytiska genombrott, ett vandrande supervapen. Med hans revolutionerande teorier som utgångspunkt spreds olika bombe-modeller bland de allierade, och ledde till att tyskarnas undervattenskrigföring försvårades. Därmed förlorade de sitt allra största trumfkort när det gällde att skära av Storbritannien från omvärlden.

1945 återvände den motvilliga krigshjälten till det civila. Han konstruerade en extremt tidig dator, kallad ACE, men eftersom den delvis byggde på hemligstämplat material från krigsåren kunde den inte byggas förrän 1950. Turing tröttnade på att vänta och fortsatte istället arbeta med abstrakt matematik och primitiv mjukvara.

I ännu en banbrytande rapport, ”Computing Machinery and Intelligence”, introducerade han det så kallade Turing-testet – en metod för att avgöra om en maskin besitter ”mänsklig” intelligens, vilket än idag är centralt inom AI-forskning.

Tvingades välja: fängelse eller ”behandling” mot homosexualitet

Efter denna makalösa karriär slutade dock Alan Turings eget liv i moll. 1952 upptäckte polisen att han haft ett kort kärleksförhållande med en yngre man. Eftersom homosexuella handlingar var olagliga åtalades de båda för ”grov oanständighet”.

Alan Turing fick välja mellan att bli fängslad eller undergå libidoreducerande behandling med hormonpreparatet diethylstilbestrol i ett år. Det gjorde honom impotent, deprimerad och fick hans bröst att växa.

Han fick sparken från sitt fortfarande pågående uppdrag för den brittiska kryptografienheten, och nekades inträde till USA.

Två år senare hittades Turing död av cyanidförgiftning, liggande intill ett halvätet äpple. Vissa menar att han oavsiktligt fick i sig cyanid på grund av klumpigt handhavande av kemikalier. Andra tror att han ville avsluta sitt liv genom att återskapa sin favoritscen från Snövit och de sju dvärgarna – där den onda häxan fyller ett äpple med gift.

”Den moderna datorns fader”

Alan Turing må ha slutat sina dagar som han inledde dem: utfryst, övergiven och hånad. Men under decennierna sedan dess har omvärlden kommit på bättre tankar. Turing har postumt beskrivits både som ”den moderna datorns fader” och ”andra världskrigets största hjälte”.

Hans rapporter från Bletchley Park förblev så värdefulla även för modern kryptoanalys att hemligstämpeln inte hävdes förrän 2012. Hans insikter om AI banade väg för dagens elektroniska assistenter och maskininlärning.

Turingpriset, som instiftades 1966, har blivit datorvetenskapens eget Nobelpris.

Även på det personliga planet fick Turing upprättelse. Premiärminister Gordon Brown fördömde 2009 processen mot honom som ”avskyvärd”. Två år senare benådades han officiellt av drottning Elizabeth.

Till slut blev det inte Turing som fick stå vid skampålen – utan samhället som fördömt honom.

Geniet på stora duken

Den historiska thrillern "The Imitation Game" från 2014 ger en kraftigt dramatiserad bild av Turings liv. Han spelas av Benedict Cumberbatch.

Alfred Holmgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt