Han ser uppfinningar vart han än vänder blicken

2018-08-16 06:00  

Vilka områden Lars Eriksson än har sysslat med så har det lett till nya uppfinningar. Nu står hoppet till att lyckas isolera fönster med världens lättaste material.

Emmaboda brukar sticka ut i listor över kommuner med flest antal patentansökningar per invånare. Orsaken stavas Lars Eriksson. Eftersom han nu har ett nytt patent på gång – som han har mycket höga förhoppningar på – åkte Ny Teknik till uppfinnarens kombinerade hem och kontor i den lilla småländska orten för att ta reda på vad som gjort honom till den han är i dag.

Som liten hade Lars Eriksson både läs- och skrivsvårigheter. Han upptäckte att han gärna ville börja läsa mitt i raden av text. En dag testade han att hålla boken upp och ner. Plötsligt framgick textens betydelse för honom. Efter bara ett år hade han blivit lika bra eller bättre som alla sina klasskamrater. I dag talar han förutom svenska även tyska, engelska och danska.

Det var nog tur att han testade att vända på den där boken. Att vända, vrida och kombinera saker har sedan dess kommit att få enorm betydelse för honom – och för världen runt omkring.

Eller som han själv uttrycker det:

– Att vända en stege så att den blir ett staket är också en uppfinning.

Han kallar förmågan för bilateralt tänkande. Att ta något som fungerar bra i en värld och använda det i en annan.

Han utbildade sig till byggnadsingenjör och var bland annat med och projektledde miljonprogramsbyggen i Malmö. Men livet tog en annan väg. På sitt cv har han i dag någonstans mellan 20 och 30 uppfinningar som han har sålt eller licensierat ut. Den ekonomiskt mest betydelsefulla kom han på redan på 1970-talet, då han jobbade på glasfabriken i Emmaboda.

Glasskivor ihopmonterade till isolerrutor med luft emellan har inte bara funktionen att de ger fri sikt och värmeisolering. De stabiliserar även hela fönstrets rätvinklighet, tack vare skivverkan. Plastklossar användes för att isolerrutans kanter skulle trycka mot ramen på rätt ställen. Men efter ett tag började reklamationerna trilla in. Klossarna i den övre delen av fönstret kunde trilla ner trots att de var limmade, spikade eller skruvade. Därmed förlorade fönstret med stabilitet med skevhet och kondens som resultat.

Lars Erikssons uppfinning var enkel men genial: En kloss av plast med snedställda element för att skapa en fjädrande låseffekt. Det gjorde att samma kloss kunde få olika bredd. Den fick dessutom i en ny patentskyddad variant små tappar som klämdes mellan tätningslisten och kassetten och därmed förhindrade att den föll ner.

– Efter bara ett halvår hade vi tagit hela den svenska marknaden. Och därefter tog vi delar av Tyskland, säger Lars Eriksson om tiden efter att han beviljats patent för uppfinningen.

Han talar ogärna om vad han har tjänat på sina uppfinningar men konstaterar att det i fallet med fönsterklossarna rört sig om "hyfsade belopp".

Den lilla klossen uppfyllde många av de kriterier han i efterhand ställt upp för att något ska vara en bra uppfinning. Den ska vara gjord för en produkt som säljs i stora volymer. Den ska vara enkel så att det inte behövs dyra verktyg eller maskiner. Och den ska underlätta produktionen på ett sätt som gör produkten bättre och billigare att tillverka.

Många patentansökningar har skickats in sedan dess och många av dem har handlat om fönster, men långt ifrån alla (se faktaruta). Som 73-åring är det nu återigen en uppfinning för att förbättra fönster som han hoppas på.

För ett år sedan läste han om det märkvärdiga materialet aerografit. Det skapades av forskare vid universitetet i Kiel. Deras rapport publicerades i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials redan 2012.

Aerografit beskrivs som världens lättaste material med en densitet på endast 0,2 milligram per kubikcentimeter. Luft väger som jämförelse 1,2 milligram per kubikcentimeter. Trots den låga densiteten har det "remarkabla mekaniska egenskaper". Det byggs upp genom att en väv av grafittrådar spinns runt en tredimensionell ram av nanotrådar gjorda av zinkoxid. Zinkoxiden etsas därefter bort och kvar blir bara grafitväven.

Lars Erikssons idé är att fylla utrymmet mellan glasen i kassetten med gas och aerografit, vilket han nu har fått ett svenskt patent på och med en internationell ansökan inlämnad.

I normala fall fylls utrymmet med luft eller en ädelgas, till exempel argon. När gasen värms upp av inomhusluften stiger den och värmeförluster på grund av konvektion uppstår. Tanken är att minska gasrörelserna tillräckligt mycket med hjälp av aerografitens bromsande effekt, enligt samma princip som mineralull isolerar en vägg.

Aerografiten är kolsvart men eftersom den är så liten tror Lars Eriksson att ljusförlusterna blir acceptabla.

– Bara man hämmar cirkulationen något så kan man få en logaritmisk förbättring av isolerförmågan – och att man är förberedd på att det kan bli lite mörkare, säger Lars Eriksson.

Han har försökt att få igång en provtillverkning av ett fönster genom kontakt med den ansvarige forskaren i Kiel, men hittills utan resultat. Om inte universitetet kan leverera aerografiten som behövs hoppas han att någon inom den privata sektorn vill hjälpa honom att förverkliga produkten.

– Det skulle kunna bli en helt ny generation isolerglas. Och hade varit en skön avslutning på karriären, säger han och ler.

Lars Eriksson

Ålder: 73 år.

Bor: Hus i Emmaboda och stuga i Stora Rör på Öland.

Familj: Fru och tre barn.

Utbildning: Byggnadsingenjör

Intressen: Medicin och sjukvård samt andevärlden.

Urval av uppfinningar:

Kloss för montering av isolerglas i fönster

Distanskloss för glasningslist som senare blev ett ytterligare förenklat snäppsystem,

Återfjädrande golfpegg i plast

Beslagssystem för montering av fönster utan klossar och karmskruv.

Teknik för att med vakuumförångning skapa ett metalliskt skikt på Ericssons mobiltelefoner som minskade den elektromagnetiska strålningen

System för montering av möbler med hjälp av magneter.

Distansklossar för frakt av stora glasskivor som ersättning av de pappskivor som i dag används.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt