Han lade grunden för svensk batteritillverkning

2020-07-12 07:02  

TEKNIKHISTORIA. Waldemar Jungner uppfann nickeljärnbatteriet som lade grunden för batterifabriken i Oskarshamn. Själv fick han tampas med självaste Thomas Edison i en utdragen patenttvist innan en fabriksbrand satte punkt för hans egna planer.

Prästsonen Waldemar Jungner föddes 1869 i Västergötland som yngst av åtta syskon och började tidigt drömma om att bli uppfinnare. På en tågresa till Uppsala 1890 började han fundera på batterier, berättade han senare i en intervju i Familjejournalen.

Tåget passerade en älv och han tänkte på ”all den energi som rann bort utan gagn”. Det dyra engelska stenkolet, som användes för att driva tåget, förlorade 95 procent av värmevärdet till kråkorna.

”Skulle man ej kunna konstruera ett lätt och transportabelt kraftmagasin, som efter laddning i vattenfallen kunde användas för tågets framdrivande?” tänkte han.

Då hade han redan hunnit kläcka idén till sin första uppfinning, brandlarmet Pyrofonen, som byggde på principen att olika metaller utvidgar sig olika mycket av värme.

Vid den tiden fanns det bara en typ av laddningsbart batteri, blybatteriet. Det var tungt, känsligt för skador och laddades ur snabbt. Waldemar Jungner ansåg att det inte höll måttet. Han ville skapa ett batteri som var hållbart och klarade extrema förhållanden.

Bly var inte bäst

I stället för en syra som elektrolyt, som förbrukas av de kemiska reaktionerna i blybatteriet, satsade Waldemar Jungner på en basisk elektrolyt som bara skulle fungera som ledande substans. Det gav dessutom fördelen att cellkärlen kunde tillverkas i slagtåligt stål i stället för glas eller keramik.

Waldemar Jungner menade att bly inte var den bästa metallen att använda som elektroder och experimenterade metodiskt med olika metaller. Nickel verkade lovande eftersom det inte förändrades så mycket under långtidstester. Därför gick han vidare med förnicklade metaller.

Läs mer: Oppenheimer hjärnan bakom bomben som förändrade allt

Han testade också olika metoder för att konstruera elektroderna. 1896 patenterade han en metod som innebar att metalloxiden blandades med grafit, rördes ut med kaliumhydroxid och massan pressades ihop mellan två metallnät som syddes ihop i kanterna. Än i dag är det en grundläggande metod för att tillverka battericeller, konstateras i boken Batterifabriken.

1898 presenterade han sitt silverkadmiumbatteri med förnicklade elektroder. Två år senare körde Ackumulatoraktiebolaget Jungners bil, av märket Waverley Electric, 148,5 km på tolv timmar utan uppehåll tack vare batteriet.

Nackdelen med batteritypen var kostnaden. Silver var dyrt och kadmium sällsynt. Waldemar Jungner bytte därför ut elektrodmetallerna mot järn och nickel. Metalloxiderna blandades med grafit till en batterimassa som pressades in mellan perforerade och hopfalsade plåtar. 1899 tog han ut sitt huvudpatent på nickeljärnbatteriet.

Edison hade 1000 patent

Vid sekelskiftet inrättades en fabrik i Norrköping. Men det var trögt att få igång tillverkningen. Dessutom drogs företaget in i en patenttvist med dåtidens mest namnkunnige uppfinnare, Thomas Edison. Han hade 1901 tagit patent på ett nickeljärnbatteri och bestred Waldemar Jungners rätt till tekniken.

Thomas Edison hade omkring tusen patent och betydligt större ekonomiska resurser till sitt förfogande. Svenska journalister beskrev tvisten som en Davids kamp mot Goliat.

Waldemar Jungners företag hamnade i ekonomiska svårigheter. Dödsstöten kom 1905 när en fotogenlampa i fabriken exploderade och byggnaden brann ned. Ackumulatoraktiebolaget Jungner likviderades och Waldemar Jungner började ägna sig åt andra projekt.

Men andra intressenter tog vid. Nya Ackumulatoraktiebolaget Jungner bildades 1906 med säte i Stockholm. 

Läs mer: Futuro-huset skulle lösa bostadsbristen

För att förbättra laddningsegenskaperna blandade företaget in kadmium i järnmassan till den negativa elektroden. Efter hand blev andelen kadmium större medan andelen järn minskade. Det innebar också att Jungnermetoden och Edisonmetoden blev alltmer olika varandra. Så småningom kunde patenttvisten helt enkelt avvecklas.

Trots den ändrade kemin började företaget, som vid det här laget hette Svenska Ackumulatoraktiebolaget Jungner, marknadsföra sin produkt under namnet Nifeackumulatorn efter metallerna nickel och järn. Tidigare hade batteriet kallats Jungnerackumulatorn.

Flera uppfinningar

Fabrikstillverkning drogs igång i Fliseryd i Småland och så småningom även i Oskarshamn. 1991 köptes batterifabriken i Oskarshamn av den franska koncernen Saft Groupe. Än i dag tillverkas nickelkadmiumbatterier där på adressen Jungnergatan 25.

Sedan Waldemar Jungner hade lämnat batteriområdet utvecklade han flera andra uppfinningar. Den mest framgångsrika var en metod att använda kaliumsalter, en biprodukt vid cementtillverkning, för att tillverka konstgödsel. Den innebar att familjens ekonomi mot slutet av 1910-talet äntligen stabiliserades.

”Tydligt är att Jungner som person var uppfylld av uppfinnandet i sig, snarare än av företagandet”, konstaterar forskaren Anders Houltz i boken Batterifabriken, som gavs ut 2018 av Förlaget Näringslivshistoria på uppdrag Saft.

Efter att ha haft problem med hälsan hela livet dog Waldemar Jungner 1924 i 55 års ålder. Han efterlämnade sin hustru Hulda Jungner och fyra barn.

Fakta: Nife-batterierna kända för att vara slitstarka

Nickelkadmiumbatterierna som är sprungna ur Waldemar Jungners uppfinning kallas ibland fortfarande för Nife-batterier. De är kända för att vara slitstarka och klara extrema temperaturer men ha låg energilagringskapacitet.

Svenska tidningar rapporterade 1928 att batterierna hade räddat en nödställd expedition till Nordpolen. Luftskeppsbyggaren Umberto Nobiles grupp hade tvingats nödlanda på ett flytande isflak och det var först när Nife-batterier släpptes ned från ett flygplan som gruppen kunde få sin radiosändare att fungera. De andra batterierna hade gått sönder eller laddats ur i kylan.

Dagens batterier som tillverkas av Saft i Oskarshamn är främst avsedda för reservkraft, till exempel i sjukhus eller processindustrier.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Linda Nohrstedt

Mer om: Batterier

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt