Han förverkligade sin dröm om självkörande lastbilar

När Kåre Romarheim såg att ett norskt företag utvecklat fjärrstyrda lastbilar hörde han av sig. Detta resulterade senare i norskutvecklad teknik för självkörande dumprar.

Året är 2004. Kåre Romarheim är 24 år och har precis börjat på sin pappas byggtransportfirma. I det lilla företaget i västra Norge blir han väl bekant med olika entreprenadmaskiner och han är förvånad över att det inte går att driva dem på ett bättre sätt. En avlägsen dröm dyker upp. Tänk om det hade varit möjligt att få dumpern att köra av sig själv.  

Men under många år förblir självgående entreprenadmaskiner en avlägsen dröm. 

Sedan spolar vi fram 15 år framåt i tiden. Romarheim har under flera år arbetat i ett byggföretag han själv varit med och startat, Romarheim AS. Utöver bygg, hyr företaget även ut kranar. Av en slump ser han ett pressmeddelande från Steer. Det lilla norska företaget har utvecklat en alldeles egen teknik för fjärrstyrning av lastbilar. 

– Då kom den gamla drömmen tillbaka. Jag tänkte att om maskinerna är fjärrstyrda så är de också signalstyrda och då måste det gå att programmera dem så att de blir autonoma, säger han.

Kåre Romarheim tog själv kontakt med Steer och inledde samarbetet kring utvecklingen av de självkörande tippbilarna. Foto: Romarheim AS

Romarheim hade ett mycket specifikt projekt i åtanke när han kontaktade Steer, och företaget ville spela boll. De kom överens om en lösning där Romarheim stod för ett testområde och entreprenadmaskiner – medan Steer utvecklade systemet och mjukvaran. 

Tillsammans bestämde de sig för att investera, och de tog fram en lösning som har testats i ett halvår på ett krossverk på Eikefet utanför Bergen. 

– Lösningen har blivit precis vad jag hade tänkt mig, kanske till och med bättre. Målet är att utveckla en riktigt bra produkt. Vi måste vara helt säkra på att det är lika säkert, ja säkrare, än när vi kör med personal. Jag tror att vi är där nu. I testfasen har det inte skett några avvikelser som leder till risk, de enda avvikelser vi sett har varit relaterade till justering av mjukvara, säger Romarheim.

Överrepresenterade i olycksstatistiken

Olyckor kopplade till grävmaskiner, dumprar och hjullastare är bland dem som tar flest liv i byggbranschen. Det framkom i en rapport om hälsoproblem och olyckor inom bygg som publicerades av det norska Arbetsmiljöverket tidigare i år. 

Analysen visade att de vanligaste orsakerna till denna typ av olyckor var kognitiva fel, brott mot regler, rutiner samt brister i barriärer. 

– Dumpers är klart överrepresenterade i olycksstatistiken, även hos oss. Både när det gäller personskador och risken för personskador. Dessutom uppstår många förslitningsskador på de som jobbar i dumprar. Det är ett väldigt ensidigt arbetssätt. Det är dåligt för rygg och ben att sitta i en dumper hela dagen. Så hälso- och säkerhetsvinsten med att automatisera dumprarna är enorm, säger Romarheim. 

På krossverket vid Eikefet kan en förare nu styra fyra entreprenadmaskiner. 

– Föraren som sitter i hjullastaren har full kontroll över både den och de tre tippbilarna som kör gruset fram och tillbaka. Han får alla larm som annars skulle gå till förarna av tippbilarna och tar därmed över rollen som förare i tippbilarna genom att följa de larm som fordonen ger, förklarar Geir Ståle Kleppe, vd på Steer. 

På en skärm visar han fyra gula entreprenadmaskiner som rör sig enligt förprogrammerade rutter. När två av dumprarna är på väg att mötas på ett spår stannar den ena maskinen och väntar tills den andra har kört förbi – trots att ingen är inne i dumpern och ber den att göra det.

På en skärm syns de gula entreprenadmaskinerna som rör sig enligt förprogrammerade rutter. Foto: Steer

För att kunna köra autonomt är dumprarna beroende av satellitnavigation och 4g-täckning. 

– Det svåraste jobbet för oss har varit att hitta en lösning som fungerar med liten dataöverföring. Vi har arbetat hårt för att göra mängden överförda data överkomlig och samtidigt minska mängden utdata från sensorerna till något som är snabbare att bearbeta, så att fordonet hela tiden tar ställning till miljön och kan fatta snabba beslut baserat på vad som händer runt den, säger Kleppe. 

Om en maskin som är inloggad för att köra autonomt tappar signaler kommer alla inloggade autonoma lastbilar i krossverket automatiskt att stanna. De kommer också att stanna om de avviker från rutten med en meter, närmar sig en stillastående, inloggad autonom lastbil eller upptäcker ett föremål på en planerad rutt. 

– Det går även att stoppa maskinerna med en fjärrstyrd stoppknapp, säger Kleppe. 

Steer tillhandahåller även ett övervakningssystem som ger kontroll över att eventuell oönskad trafik i området upptäcks i god tid.

Volvo och Caterpillar tillverkar autonoma maskiner

Företaget är inte ensamt i världen om att göra entreprenadmaskiner autonoma. Det välkända varumärket Caterpillar har under lång tid producerat egna, autonoma maskiner. Så även Volvo

– Den stora skillnaden mellan oss och Caterpillar är att de bara levererar mjukvara till sina egna maskiner, vi har tagit fram en lösning som kan monteras på alla typer av entreprenadmaskiner, säger Kleppe. 

Dessutom levererar Caterpillar endast stora maskiner för stora, dyra projekt. 

– Caterpillar-lösningen var alldeles för dyr för oss. Samarbetet med Steer var helt enkelt det enda sättet som vi kunde få autonoma fordon på, säger Romarheim. 

Varken han eller Kleppe känner till liknande lösningar som kan användas på olika maskinmodeller och i mindre anläggningar.

Anställda från Steel på besök på Eikefet. Geir Ståle Kleppe till vänster. Foto: Steer

Enligt sajten Globaldata.com finns det över 1 000 autonoma entreprenadmaskiner totalt i världen, sedan och med maj 2022. De allra flesta av dessa finns i Australien och Kanada. De två stora tillverkarna Caterpillar och Komatsu står för hela 86 procent av maskinparken. 

De tre autonoma dumprarna på Eikefet har noggrant testats i det stora stenbrottet. I dagsläget bär de 5 000 ton sten om dagen. I förlängningen är målet att de ska kunna arbeta 24 timmar om dygnet och fördubbla produktiviteten. 

– Målet är helt klart att vi ska kunna ha färre män i entreprenadmaskinerna i framtiden, men det är inte på något sätt ett mål att skära ner på antalet anställda. I stället frigör vi medarbetare att ta hand om andra typer av arbetsuppgifter, samtidigt som vi ökar effektiviteten och därmed resultatet, säger Romarheim. 

Han tror att vinsten av att investera i systemet kommer efter bara två år. 

– Jag tror absolut att det lönar sig ganska snabbt för oss. Vi kommer utan tvekan att prestera bättre ekonomiskt med den här lösningen, säger han.

Artikeln var först publicerad av Teknisk Ukeblad.

Mari Gisvold Solberg (TU)

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt