Göran Grimvall firar 40 år med kluriga tankenötter

2019-01-20 06:00  

I 40 år har fysikprofessor Göran Grimvall publicerat teknikproblem i Ny Teknik. Ofta är de extremt svåra. Främst vill han att de ska ge läsarna kunskap om generell problemlösning.

Hittills har han hittat på 1 645 miniproblem som har publicerats i Ny Teknik. Men så himla mini är de egentligen inte. Läsare vittnar om att de kan ägna veckor åt att komma på lösningen.

Och det verkar Göran Grimvall vara ganska nöjd med.

– Huvuddelen av läsekretsen har ofta inte sådana fackkunskaper att de lätt kan lösa problemen. Men de ska vara läsvänliga och innehålla fakta. Jag vill lära ut generella problemlösningsmetoder, till exempel rimlighetsbedömning, säger han.

Började i Sveriges Radio-programmet Värt att veta

Historien om fysikprofessorns medverkan i Ny Teknik börjar egentligen långt tidigare än för 40 år sedan. När Göran Grimvall var i 30-årsåldern och arbetade på Chalmers började han intressera sig för olika naturfenomen och ta reda på hur de fungerade.

– Och på den tiden, i början av 70-talet, var det inte så lätt att hitta referenser. Man fick gå till biblioteket och slå i böcker, berättar han.

Efter ett tag kontaktade han redaktören för radioprogrammet Värt att veta och framförde synpunkten att programmet innehöll alldeles för lite naturvetenskap. Det slutade med att han själv fick delta med ett föredrag, om kolets olika former.

Läs mer: Hur snabbt färdas elstöten i stängslet?

Strax därefter kontaktade han månadsutgivna Teknisk Tidskrift, föregångaren till Ny Teknik, och föreslog vinjetten ”Förklarade fenomen”. I de spalterna förklarade han under flera år olika naturfenomen, bland annat hur regnbågen bildas och hur vågor i vattnet fortplantar sig.

När Teknisk Tidskrift lades ner föreslog han i stället att han skulle ta fram teknikknepigheter till Ny Teknik. Med veckoutgivning skulle ”Förklarade fenomen” bli för betungande.

Den 4 januari 2019 är det exakt 40 år sedan Göran Grimvalls första miniproblem publicerades i Ny Teknik. Och än så länge har han inga planer på att sluta.

Kurt Vonnegut-problemet – då blev svaret fel

Men under årens lopp har det också hänt att det har blivit fel i problemen och lösningarna. Det som han ser som det största felet har han faktiskt dragit nytta av i utbildningen för fysiklärare.

Problemet handlade om den amerikanske författaren Kurt Vonneguts skildring av märkliga utbrott av ökad gravitation, som i boken Slapstick ledde till att hisslinor gick av och fartyg sjönk. Frågan i problemet var om det fanns något fysikaliskt orimligt i skildringen (förutom just den påhittade ökningen av gravitationen).

I lösningen skrev Göran Grimvall att fartyget inte skulle sjunka eftersom det undanträngda vattnet ökar lika mycket i tyngd som själva fartyget, enligt Arkimedes princip.

– Men då ringde en professor i skeppsbyggnad och påpekade att båten visst skulle sjunka. Punktlaster från maskiner och annat skulle bryta sönder den, säger Göran Grimvall.

Läs mer: Hur länge ska strutsägget kokas?

Felet har tjänat honom väl sedan dess. Han har ofta använt det som ett exempel för att illustrera hur ambitionen att hitta på en uppgift som testar kunskapen om en viss princip kan slå fel när den ingenjörsmässiga verkligheten är annorlunda.

Men det är inte felen som har väckt störst reaktioner hos läsarna. Det är i stället ett problem som handlar om att man inte kan räkna ut en bils tyngd från däcktrycket och den area som däcket ligger an mot marken med.

– Folk blev förvånade över att det som håller upp bilen är däckets styvhet i sidan, berättar Göran Grimvall.

Miniproblemen i Ny Teknik har många läsare, flera tusen noteras per publicering på webben. Han får ofta frågan hur han lyckas komma på så många olika tankeproblem.

– Förklaringen är enkel. Jag köper väldigt mycket böcker. Jag har fyrtio hyllmeter om fysikproblem som inte kräver några instrument, varav fem-sex hyllmeter om sportens fysik och någon hyllmeter om matlagningens fysik. I dem hittar jag något faktum som har teknisk anknytning. På det sättet kommer de flesta till, berättar han.

Personliga miniproblememet kom efter en stroke

Det mest personliga problemet han har bjudit på är antagligen den bild där läsarna fick gissa om den föreställde ett floddelta, blixtar på himlen eller en hjärna. Svaret var att den visade Göran Grimvalls egen hjärna. Bilden togs när han drabbades av en stroke för tre år sedan.

Stroken var kraftig och händelsen dramatisk, eftersom den inträffade precis när han skulle gå in och undervisa på KTH. Men tack vare snabb behandling är han i dag helt återställd.

Läs mer: Är det en elefant som svävar i skyn?

Göran Grimvall var i många år ansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på KTH. I dag är han pensionerad men jobbar fortfarande en hel del. Han fortsätter med miniproblemen i Ny Teknik, utför bedömningar av vetenskapliga arbeten och är engagerad av SIS, Swedish Standards Institute, för att arbeta med standardisering av storheter och enheter.

Under årens lopp har fysikprofessor Grimvall gett ut många populärvetenskapliga böcker och fått flera priser för sin gärning att popularisera naturvetenskap och teknik. Men det som han själv lyfter fram som det ”i särklass mest intressanta” han har gjort var deltagandet i ubåtskommissionen 1995. Uppgiften var att göra en vetenskaplig bedömning av bevisen för kränkning.

– Vi fick tillgång till all hemlig in-formation, omkring 600 dokument som förvarades i ett bankvalv på försvarsdepartementet. Vi fick sitta där och läsa dem, berättar han.

Läs mer: Vad ger billigast energi – mjölk eller bensin?

Syftet med arbetet var att svara på frågan om det hade förekommit kränkningar och i så fall av vilken makt. Uppdraget gick också ut på att svara på om Försvarsmakten hade använt sina medel på ett försvarbart sätt.

– Det var lättast att svara på. Det var ett tveklöst ja. Och i tio fall kom vi fram till att det rörde sig om bevisade kränkningar. Flera var sabotage på min-installationer och liknande. Men vilket land det rörde sig om kunde vi inte säga utifrån underlaget, säger Göran Grimvall.

Göran Grimvall

Ålder: 78 år.

Titel: Professor emeritus i teoretisk fysik, särskilt materialteori, vid KTH.

Utbildning: Civilingenjörsexamen från Chalmers i teknisk fysik 1963. Disputerade i teoretisk fysik vid Chalmers 1969 med en avhandling om elektroner och gittersvängningar i metaller.

Bor: I Täby.

Familj: Hustrun Siv, barnen Mats och Eva, tre barnbarn.

Fritidsintressen: Orientering, bär- och svampplockning, resor, konst samt barnbarnshämtning.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt