Gör det själv-planet ”Flygande Loppan” skapade flygfeber

2019-08-04 06:00  

I en hangar vid Arlanda flygplats finns en unik samling av historiska plan från det svenska civilflyget. En hängiven grupp frivilliga håller de gamla maskinerna i skick, ibland genom att bygga nytt från grunden.

I en monter står en modell av Emmanuel Swedenborgs flygmaskin. Det är en farkost där en man i trekantshatt står på ovansidan för att driva den framåt med hjälp av en slags luft-åror. Den delen skulle inte ha fungerat.

Men Swedenborgs välvda vinge som han beskrev 1716 i ”En machine att flyga i wädret” var däremot flera hundra år före sin tid, senare bortglömd, okänd för flygpionjärer som bröderna Wright och i dag ofta förbisedd av historiker.

– Han var först i världen med välvd vingyta i stället för flaxande vingar, säger Jan Forsgren, ordförande för Arlanda Flygsamlingars Vänner.

På det sättet täcker Arlanda Flygsamlingar luftfartshistoria från 1700-talet och fram till i dag.

300 entusiaster driver museet

1953 började man samla in föremål till ett civilt flygmuseum vid Arlanda, men det dröjde till 1998 innan man kunde inviga den hangar som planen nu står i.

Under en period stöttades verksamheten av några företag i branschen, men 2001 togs det hela över av den ideella föreningen Arlanda Flygsamlingars Vänner – i dag 300 entusiaster.

Läs mer: Det amerikanska bombplanets krasch i svenska Åsaka

I hangaren står planen tätt på golvet och hänger dessutom i taket, som ett flyghistoriskt pussel. Några plan är endast representerade i form av modeller, till exempel det Voisin-plan som gjorde den första svenska flygningen 1909.

– Man kan säga att det var en motoriserad låddrake, konstaterar Jan Forsgren.

Men alla har en historia. Här finns till exempel det Stoddard-Hamilton S2RG Glasair som Håkan Lans använde för att prova ut den första GPS-utrustningen för flygplan.

Flygande Loppan. Foto: Jörgen Appelgren

Planet är en byggsats, något som den har gemensamt med flera plan i utställningen, kanske framför allt ”Flygande loppan”.

– Det var ett försök att ta fram ett folkflygplan, himmelslusen kallat, säger Jan Forsgren.

Läs mer: Porsche 911 – sportbilen som kunderna vill bevara

Det konstruerades av visionären Henri Mignet för att bli ett billigt folkflygplan. Hans detaljerade ritningar på gör-det-själv-planet översattes till svenska 1936, och ”Loppa-feber” utbröt.

Ett trettiotals byggdes i Sverige, varav 10 flög. Exemplaret i samlingarna byggdes av Tore Jakobsson i Falkenberg i slutet av 1950-talet, och donerads 1971.

Flygning med ett Schneider SG-38, 1944.

Förr kom piloter ofta in i yrket via föreningsverksamhet. Skolglidflygplanet Schneider SG-38 var ett av de mest använda glidflygplanen under 1940 och 1950-talen. Bara i Sverige tillverkades 250 stycken, av AB Flygindustri i Halmstad.

– När man fyllt 15 fick man lära sig segelflyga. Den första starten bogserades man med bil, flygtiden räknades i sekunder. När man blivit varm i kläderna blev det vinschstart, då gick det till och med att göra en looping, säger Jan Forsgren.

Samlingarna innehåller två exemplar. Det som är utställt har använts av Halmstads segelflygklubb och har gjort 10 000 starter med den genomsnittliga flygtiden 50,8 sekunder.

Junkers W 34h. Minst ett barn har fötts ombord. Foto: Jörgen Appelgren

Ett annat hårt arbetande plan är samlingens Junkers W 34h, som råkar vara det sista av de 150 som byggdes av AB Flygindustri i Limhamn. Det levererades till Flygvapnet 1935 som ambulansflygplan. Senare såldes det vidare och gick bland annat i fjällvärlden för Lapplandsflyg.

– Detta är den sista som kom av bandet. Det har flugit många svåra uppdrag – minst ett barn har fötts i kabinen, berättar Jan Forsgren.

I hangaren står det tills vidare med avmonterade vingar. Platsbristen är stor.

Arbete på en vinge till Albatros B.II medan en DH 104 Dove målas i bakgrunden. Foto: Jörgen Appelgren

I bakre delen av hangaren restaureras en klenod. Det är en Albatros B.II, ett tyskt plan som tillverkades som kopia vid fyra svenska fabriker. Just det här exemplaret kommer från Nordiska Aviatik AB som drevs av ”flygbaronen” Carl Cederström. De kallade modellen ”NAB 9”.

– Det var ett tomt skal när vi fick det i början av 1980-talet, säger Jan Forsgren.

Läs mer: Boeing 747 – luftens drottning

Motorn saknas, och det tillverkades inte många av de sexcylindriga Mercedesmotorer som satt i planet. En idé är att bygga en detaljerad replika.

När planet kom till museet återstod bara framkroppen. Sedan återuppbyggnaden inleddes i början av 2000-talet har man bland annat konstruerat en ny bakkropp, och bygger nya vingar. Allt efter originalritningar.

– Det är det äldsta planet här, och det som bjuder på mest pyssel, säger Jan Forsgren.

Link Trainer-simulatorn. På bordet står "krabban", en plotter som visar resultatet av elevens instrumentflygning på en karta. Foto: Jörgen Appelgren

Men det finns mer än flygplan i lokalen, bland annat fordon, motorer och en DC-9 simulator som användes av SAS i 30 år. Simulatorernas tidiga historia represternas av en Link Trainer, konstruerad av Edward Link 1931.

– Den skapades som både flygsimulator och tivoliflygplan. I Sverige fanns de på varenda flottilj för att träna instrumentflygning, säger Jan Forsgren.

Det utställda exemplaret tillverkades 1942 för att utbilda amerikanska militära piloter, och köptes av Flygvapnet för att öva instrumentflygning. Eleven fick sitta under en täckt huv och försöka hålla en kurs, medan en plotter som kallades ”Krabban” ritade ut flygningen på en karta.

Nosen från Gottröra-planet väcker stort intresse

I ett hörn finns ett föremål med mer allvarlig historia. Det är nosen på det Douglas MD-81 som 27 december 1991 nödlandade på en åker i Gottröra med 129 personer ombord. Samtliga överlevde, men några med allvarliga skador.

– Man har visningar här och får väl någon enstaka fråga per flygplan. Men när man kommer till det här har alla frågor. Det är något som verkligen berör. Vi hoppas kunna använda det till en utställning om olyckan, säger Jan Forsgren.

Se mer!

2019 håller museet öppet för besök på vissa lördagar, se vidare samlingarnas hemsida.

Bok: Jan Forsgren, Arlanda Flygsamlingar (Trafik-Nostalgiska förlaget)

Det här är ett reportage från Teknikhistoria.

Prenumerera på Teknikhistoria här.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt