Google Ryssland bankrutt efter Kremls senaste attack

2022-05-19 16:40  

Teknikjättens ryska dotterbolag kan inte längre betala personalen efter att bankkonton har konfiskerats av ryska myndigheter.  Men Googles söktjänst och Youtube kommer att finnas kvar – trots fortsatt hård press från Kreml.

Sedan en lång tid tillbaka har Googles moderbolag Alphabet varit utsatt för hård press från ryska myndigheter, som vill ha mer makt över vad som publiceras i teknikbolagets kanaler.

Nu är Googles framtid i Ryssland osäkrare än någonsin. Efter att ryska myndigheter ha konfiskerat tillgångar och bankkonton tillhörande Google Ryssland, har teknikbolaget inte längre kunnat betala ut löner till anställda och leverantörer i landet, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Som en följd av det kommer Google Ryssland nu att ansöka om konkurs.

Google verksamhet i Ryssland står på spel. Foto: Matt Rourke/AP/TT

”Ryska myndigheters beslagtagande av Google Rysslands bankkonton gör det omöjligt för vårt ryska kontor att fortsätta sin verksamhet”, säger Google i en kommentar till sajten The Register.

Google-tjänster finns kvar

Sökjättens personal i landet har kunnat välja mellan att gå över till en annan del av Googles verksamhet i en annan del av världen, eller att lämna sitt jobb. Majoriteten har valt att stanna i bolaget, men har flyttat till Dubai, rapporterar Wall Street Journal. Omlokaliseringen av personal påbörjades redan i mars, kort efter att ryska invasionstrupper gick in i Ukraina.

Läs mer: Amerikanska krigsfartyget USS Kearsarge till Stockholm

Youtube och tjänster som Gmail, Maps och Android kommer dock gå att använda i Ryssland även fortsättningsvis, säger en talesperson från Google till Reuters.

Kräver hårdare kontroll

Den ryska statens censur och avlyssning av internet är okänd och omfattande. Myndigheter som Ryska federationens federala säkerhetstjänst, mer känd under namnet FSB, har länge sysslat med inhämtning av information från digitala kanaler, något som har intensifierats sedan invasionen av Ukraina blev ett faktum i slutet av februari.

Vladimir Putin i sitt tal 21 februari 2022. Foto: Alexei Nikolsky/TT

Efter invasionen av Ukraina har Kremls kamp för större kontroll av utländska tjänster, som Googles Youtube, Facebook och Twitter, intensifierats.

Youtube nagel i ögat på makten

I likhet med många internationella techjättar har Google funnits och verkat på den ryska marknaden i många år.

Läs mer: Ukrainas elmotorcyklar kör pansarvärnsrobotar

Googles sökmotorer har en dominerande ställningar i många delar av världen, men inte i Ryssland. Störst på sök är istället det inhemska teknikbolaget Yandex, även om övertaget inte är enormt i dagsläget.

Yandex beskriv ibland som Rysslands "Google". Teknikbolaget erbjuder många olika typer av digitala tjänster, som sök, mejl och kartor. Här inspekterar den ryska president Putin inspekterar en av Yandex bilar 2017. Arkivbild. Foto: Alexei Druzhinin TT/AP

När det gäller strömningstjänster för video är dock Youtube ohotat – även i Ryssland. Enligt analysverktyget Statista är Ryssland den fem största största marknaden för Youtube, med 106 miljoner aktiva användare i landet.

Det finns förvisso ett ryskt Youtube-alternativt, ägt av ett dotterbolag till statskontrollerade Gazproom. Rutubes användarbas i landet är dock fortfarande försvinnande liten, jämfört med Youtube.

Miljonböter för Ukraina-videos

Särskilt Googleägda Youtube har varit en nagel i ögat på den ryska regimen. Senast i april dömdes Alphabet/Google till mångmiljonböter i två fall för att inte ha raderat videoklipp som har misshagade Kreml

Läs mer: Ryska elstoppet pressar upp elpriserna i Sverige

Detta gäller dels innehåll som regimen anser vara pro-Ukraina-propaganda. Dels handlar det om att Google inte har tagit bort videoklipp som berör ryska truppförluster under invasionen.

Google söktjänst är störst på många markander i världen men inte i Ryssland. Foto: TT/Beata Zawrzel/NurPhoto/Shutterstock

Kremls censurmyndighet Roskomnadzor har dessutom slagit ner på att Youtube har begränsat tillgången till (rysk) Putinvänlig media på plattformen. Regimen har dock inte blockerat tjänsten i Ryssland – än i alla fall.

Techjättar hotas och pressas

Alphabet, Facebookägarna Meta och Apple har varit involverade i en slags kringelkrok-dans med Kreml sedan en tid tillbaka. Å ena sidan har exempelvis Google exempelvis vägrat att ta bort visst innehåll från Youtube, å andra sidan finns det uppgifter om att man har gått ryska myndigheter till viljes gällande censur av viss information om invasionen av Ukraina

Ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj har synts mycket i digitala kanaler efter invasionen. Arkivbild. Foto: Ukrainas presidentkansli/AP/TT

Dessutom har Apple, som i västvärlden lägger enorma pr-resurser på att framstå som ett ”integritetsvänligt” alternativ till Google och Facebook, stängt av den VPN-liknande tjänsten Private Relay för ryska användare.

Läs mer: Ukraina satsar på ny kärnkraft ”så fort kriget är över”

Samtidigt pekar uppgifter på att den regimen har använt och använder allt hårdare metoder för att kontrollera utländska tech-bolag i landet. Som exempel hotades en Google-toppchef i Ryssland med fängelse i fjol, om bolaget inte tog bort en Putinkritisk-app – vilket sökjätten motvilligt gick med på, enligt Washington Post.

Kräver registrering hos censurmyndighet

Sedan i juli 2021 kräver dessutom rysk lag att utländska sociala medier-företag som har mer än 500 000 dagliga användare måste öppna lokala kontor i Ryssland. Enligt samma lag måste samma bolag även registreras hos censurmyndigheten Roskomnadzor.

I Reporter utan gränsers pressfrihetsindex hamnar Ryssland i botten, på plats 155 av 180 för 2022. Indexet rankar 180 länder utifrån situationen för pressfrihet och frihet för journalister.

Kalle Wiklund

Mer om: Ryssland Ukraina

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt