Gnestas radioentusiast ger ny uppkoppling till etern

2021-04-05 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Peter Svensson är en elektronikingenjör i Gnesta som ger nytt liv åt folks gamla radioapparater. Men för att hitta sin egen favoritmodell fick han leta i över 40 år.

Peter Svensson skriker så högt att hans fru Birgitta håller på att ramla ur soffan. Makarna är parkerade framför tv:n i vardagsrummet, en kväll strax efter millennieskiftet. Antikrundan är på. 

I bilden har det som fått Peter att tappa fattningen synts för ett ögonblick. 

– Kolla, en Arkansas! 

– Är du inte klok, svarar Birgitta, vadå Arkansas? 

– Jamen, det är ju en sådan där radiogrammofon som jag tittade på i servicedokumentationsrummet på Gunnars Radio.

Läs mer: Lista: Gamla minnen med historiska datorer

28 år tidigare, 1973, går den nyutexaminerade elektronikingenjören Peter Svensson in i servicedokumentationsrummet på butiken Gunnars Radio i Södertälje. I en pärm får han av en slump syn på en ståtlig pjäs som kallas Blaupunkt Arkansas. Modellen från 1957 hade ett vitrinskåp i tunt glas och insidan på barskåpets väggar var klätt i guldlamétyg. 

För Peter är det kärlek vid första ögonkastet. För honom finns det inte vackrare teknik än radiogrammofoner från 1950-talet, byggda med elektronrör.

Peter Svenssons verkstad. Den lilla beiga pjäsen uppe till vänster är Gnesta-Kalles gamla radioapparat, som Peter fått som gåva. Foto: FREDRIK SEDERHOLM

Den där kvällen 2001, när makarna Svensson tittar på Antikrundan, uppger programledarna att det bara finns fem Blaupunkt Arkansas från 1957 i Sverige. 

Sedan passerar ytterligare 15 år, till omkring 2015, när det helt oväntat dyker upp en annons på nätet. En Blaupunkt Arkansas i fint skick. 

– Jag sökte ju på Arkansas lite nu och då och så helt plötsligt en kväll kommer det upp en svensk text på Blocket. Men klockan var halv ett på natten så jag tänkte att jag kan ju inte ringa. Jag sov ingenting sedan, det var omöjligt. När klockan var fem kunde jag inte låta bli, utan tryckte in mobilnumret. Och så småningom svarade en sömnig snubbe. 

”Fick sig en högspänningssmäll”

Många i Gnesta vet vem Peter Svensson är. Tillsammans med sin fru Birgitta driver han Gustafsvik Levande Ljus & Café strax utanför centrum. Många vet också att Peter Svensson gillar gamla radiogrammofoner, eftersom det står en i nästan varje rum på kaféet. 

Det inte fullt lika många som känner till anekdoterna från Peters barndom. Peter, sju år, lyckas laga trasiga lampor som föräldrarna redan gett upp hoppet om. Peter, i de tidiga tonåren, gör räder med en kompis på en soptipp nära fånganstalten Hall utanför Södertälje. I en dramaten samlar de sina skatter: gamla radioapparater som senare ska obduceras och lagas eller byggas om. 

– Att man inte fick sig en högspänningssmäll då, det är ju ett under. Men man började ju förstå att det var farligt. 

Det är det här intresset, den här fallenheten för elektronik, som ska ge Peter Svensson ett jobb Gunnars Radio redan i de tidiga tonåren. Som av en händelse är det också så att när han börjar på gymnasiet några år senare tillhör han den sista kullen som har högspännings-, elektronrör- och emissionslära på schemat.

Genom att ersätta den ena RCA-kontakten med banankontakten kan man med en blåtandsmottagare koppla en smarttelefon till en radioapparat.  Foto: FREDRIK SEDERHOLM

Vid det laget hade nämligen transistorn för de allra flesta elektroniska tillämpningar sedan länge ersatt elektronröret.  Radioapparater med stereoljud hade blivit standard och träpanelerna hade ersatts av krom och plåt. 

Men till skillnad från sina studiekamrater var Peter intresserad av elektronrör. Alla radiogrammofoner han tyckte om var nästan undantagslöst tillverkade mellan 1952 och 1960, när vakuumtuberna fortfarande höll jämna steg med transistorn. 

Äldre än 1952? Då går det bort

I en rät vinkel gentemot det stora huset ligger boden där makarna Svensson säljer stearinljus. Men boden har ytterligare en dörr, som oftast är stängd. Den leder till Peters radioverkstad, till brädden fylld av redskap och teknisk apparatur.  

Det är länge sedan Peter slutade på Gunnars Radio och med tiden har verksamheten på Gustafsvik krävt det mesta av hans uppmärksamhet.

Läs mer: Samtalet startade den svenska mobilsuccén

Sedan ett antal år har dock Peters passion för 1950-talets gamla rörklenoder blossat upp igen. Det började med att han gick med på att reparera en apparat åt en kund, och ordet spred sig sedan snabbt över Sörmland och ut över Sverige. Förfrågningarna är så många att han bara kan tacka ja till en bråkdel av dem. 

– Jag är ganska strikt. Är de äldre än 1952 eller nyare än 1960 så går det bort. Jag måste begränsa mig, för det här är ju inte min huvudverksamhet. 

Det är lätt att förstå varför Peter Svenssons tjänster blivit så eftertraktade.

Peter Svensson. Foto: FREDRIK SEDERHOLM

För det första har intresset för elektronrörsteknik fått något av ett uppvaknande, men det är inte lätt att i dag hitta någon som kan hantera den. 

– Är man lite yngre än jag så har man inte utbildningen. Och är man lite äldre så börjar man snart bli för gammal. För man kan ju inte sitta och darra och råka peta på 600 volt när man gör det här. 

För det andra kan Peter uppdatera de här 70 år gamla pjäserna så att de blir kompatibla med moderna ljudkällor. I verkstaden, liksom inne på caféet, är det Spotify och smarttelefoner som är kopplade till de antika apparaterna. För att lyckas krävs egentligen bara en bluetoothmottagare där man ersätter en RCA-kontakt med en banankontakt, som sedan ansluts till grammofoningången. 

Elvis och dansbandsmusik

En Blaupunkt Arkansas kom till en fin villa i utkanten av Stockholm i april 1957. Ur den strömmade Elvis, Gershwin, dansbandsmusik och allt möjligt under de årtionden som följde. 

Det är till denna villa som Peter Svensson åker några dagar efter att han fått syn på Blocket-annonsen. Ägarna, ett par som båda hunnit passera 90 år, ska snart flytta till ett äldreboende. Det är sonen som lagt ut grammofonen till försäljning. 

– De sa att sladden aldrig varit ur väggen sedan 1957. Att de alltid spelat på den så fort de hade haft fest och vänner på besök. Den gick fortfarande men det lät knastrigt. 

Kvinnan bekänner att möbeln har vissa blessyrer och att det är så sorgligt att belysningen inte längre fungerar. 

– Det är inga problem, det där kan jag fixa, försäkrar Peter henne. 

– Nej, det tror jag inte. 

– Jo, men jag är ju radioreparatör. 

Peter betalar några tusenlappar, vilket var mer än de bad om, men mindre än vad han sett att andra modeller gått för på amerikanska auktioner. När sonen och Peter lyfter in den tunga Blaupunkten i bilen står det gamla paret på trappavsatsen och tittar efter dem. Peter kan se att de gråter. 

Väl hemma, efter att han reparerat och snyggat till den dyrgrip han väntat över 40 år på att få tag i, skickar han en videosnutt till sonen. Den visar hur Peter tänder och släcker ljuset i vitrinskåpet och en Elvis-låt kan höras i bakgrunden. 

Sonen svarar på sms. 

– Nu fick du mina föräldrar att gråta igen.

Fakta: Trioden

En glödtråd värmer upp en katod, som då börjar emittera elektroner. En positivt laddad anod attraherar elektronerna. Allt detta inuti ett vakuumförseglat glashölje. Det är grundförutsättningarna för en diod. 

Men addera en tredje elektrod – ett så kallat styrgaller – mellan katod och anod, och det börjar bli intressant för tillämpningar där en svag signal ska omvandlas till något mer potent, som till exempel hörbart ljud. 

Genom att lägga en spänning på styrgallret går det att – med variation i gallrets potential - påverka med vilken strömstyrka elektronerna rör sig mellan katod och anod. Det blir som en ventil, och elektronrör kallas ibland valve, som är just det engelska ordet för ventil. Detta är en triod: själva hjärtat i elektronrörstekniken som låg bakom mycket av elektronikens utveckling under första halvan av 1900-talet. 

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Peter Ottsjö

Mer om: Radio

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt