Fyrpartiavtalet: ”Samtalen om höghastighetståg återupptas”

2019-01-23 06:00  

Nya stambanor för höghastighetståg ska byggas, deklarerar de fyra partierna som står bakom regeringens politik. Det betyder, enligt Centern, att samtal om lånefinansiering ska komma igång igen.

Punkt 28 i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna handlar om höghastighetsbanor: ”Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö (…) bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.”

Utan att ge några fler detaljer nämnde Stefan Löfven även höghastighetsbanorna i sin regeringsförklaring under måndagen.

Nya stambanor mellan Stockholm, Malmö och Göteborg är inget nytt. Frågan har stötts och blötts under många år.

Även den förra regeringen ville att höghastighetsbanor skulle byggas och hade med satsningen i infrastrukturpropositionen. Men de skulle byggas i den takt som ekonomin tillät och inom ramen för Trafikverkets ordinarie budget.

I dagsläget pågår planering för höghastighetståg på tre delsträckor: Ostlänken mellan Järna och Linköping, sträckan mellan Göteborg och Borås samt mellan Lund och Hässleholm.

Rent praktiskt har byggarbete endast kommit igång på Ostlänken, där den nya godsjärnvägen Kardonbanan byggs för att skapa utrymme för själva Ostlänken.

En sträcka planeras för 320 km/h

På Trafikverket tar man formuleringarna i januariöverenskommelsen med ro.

– Om det blir några förändringar eller eventuella justeringar är alldeles för tidigt att säga. Vi måste få en körordning från departementet och det har vi inte fått ännu, säger presschef Bengt Olsson.

Kostnaden för en ny stambana beräknas landa på minst 200 miljarder kronor. Ambitionen har därför varit att få till en bred politisk överenskommelse så att inte arbetet riskerar att haverera vid regeringsbyten.

Regeringen och oppositionen förde därför samtal förra året om finansieringen, för att hitta en lösning utanför den ordinarie planen för väg- och järnvägsinvesteringar. Men inför valet lades diskussionerna på is.

Moderaterna och Liberalerna har varit skeptiska mot bygget, bland annat för att de har ansett att det riskerar att tränga undan andra viktiga infrastruktursatsningar.

Centerpartiets riksdagsledamot Martin Ådahl, som deltog i förhandlingarna om januariavtalet, säger att överenskommelsen öppnar för möjligheten att finansiera de nya stambanorna med lån.

– Man ska se överenskommelsen som en bekräftelse på att samtalen återupptas och att alla fyra partier står bakom idén om riktiga höghastighetståg. Även om det inte står vilken hastighet det gäller, säger han.

På de tre delsträckor där planeringsarbetet redan är igång är det topphastigheter på 250 km/h som gäller för två av dem, Ostlänken samt Göteborg-Borås. Sträckan mellan Lund och Hässleholm planeras för 320 km/h.

”Vi tänker inte primärt OPS”

Enligt Trafikverkets Bengt Olsson är det bansträckningen som är den främsta orsaken till att Ostlänken inte byggs för högre hastigheter.

– Ostlänken är så pass kurvig i sig. Även om det låg en bana som tillät 320 så skulle det inte gå att köra 320 ändå, vi har inte byggtillstånd för att dra sträckningen rakare, säger han.

Bengt Olsson påpekar dock att snitthastigheten är betydligt viktigare än topphastigheten för att korta restiden för resenärerna.

Lånefinansiering av höghastighetsbanorna skulle skynda på projektet, enligt Centerpartiets Martin Ådahl, genom möjligheten att skapa en helhetsplanering i stället för att bygga i många små etapper.

Tänker ni er lån från Riksgälden eller en lösning med OPS, offentlig privat samverkan?

– Vi tänker inte primärt OPS, vi tycker att det vore bra med OPS, men tänker oss att det kan vara antingen via Riksgälden eller via ett konsortium som vid bygget av Öresundsbron, med garantier via Riksgälden och staten, säger han.

Martin Ådahl hoppas att de breda politiska samtalen om finansieringen ska komma igång igen under våren.

Offentlig privat samverkan

Upphandlingsformen OPS, offentlig privat samverkan, innebär att en privat entreprenör tar på sig att finansiera, bygga och förvalta en offentlig byggnad eller anläggning över en längre tid.

Formen har använts i ett flertal länder och har i Sverige bland annat provats vid bygget av Arlandabanan och sjukhusbygget Nya Karolinska Solna.

I fallet med Nya Karolinska Solna fick OPS-lösningen skarp kritik för skenande kostnader.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt