Full fart i Ludvika-fabriken – tack vare energiomställningen

2022-05-09 06:00  

Skilsmässan från ABB blev dyr. Men nu går kraftjätten Hitachi Energys tillverkning i Ludvika för högtryck. ”Marknaden är urstark. Havsbaserad vind exploderar därute”, säger vd Tobias Hansson.

Porten till provrummet öppnas och blottar en enorm hall. Den är så stor att Ludvika stadshus skulle kunna få plats inuti.

– Det är lite kyrkostämning, lite andäktigt när man går in här, säger Georg Lindberg Bösche, ansvarig för transformatorenheten.

Vi befinner oss i Hitachi Energys transformatorfabrik i Ludvika. I det rymliga provrummet genomgår transformatorerna olika tester för att säkerställa att de fungerar som de ska innan de levereras till kunderna.

Den beigemålade transformatorn som testas i provrummet är en rejäl pjäs. ”Ändå är inte det här en av de större. I och med att den här ska stå offshore är varenda kvadratcentimeter viktig, så vi försöker göra designen så kompakt som möjligt”, säger projektledare Anton Lind. Foto: Henrik Hansson

Den beigemålade pjäsen som står här just nu ska placeras i havet utanför den brittiska kusten, vid vindparken Dogger Bank. Den väntas bli världens största havsbaserade vindkraftspark när den står klar 2026.

”Vissa säger fortfarande Asea”

Kraftbolaget i Ludvika har genomgått stora förändringar på senare år. Namnbytena har stått som spön i backen sedan ABB sålde kraftnätdivisionen till japanska Hitachi. En Sverige-vd har hunnit både börja och sluta.

Skilsmässan från ABB är ännu inte helt klar. ABB äger fortfarande nära 20 procent av Hitachi Energy.

– Men det finns en tydlig ambition och riktning att vi går mot Hitachi helt. Det beslutet sker under nästa år. Det finns en option om att Hitachi köper resterande 20 procent, säger Tobias Hansson, ny Sverige-vd i Hitachi Energy sedan februari.

Tobias Hansson. Foto: Henrik Hansson

ABB-loggan finns kvar både utanpå och inuti fabrikslokalerna. Skyltar, kläder och produkter bär fortfarande trebokstavsnamnet.

För Ludvikaborna kommer det sannolikt att ta lång tid att släppa det gamla namnet. Taxibolaget anger fortfarande adressen som ”ABB”.

– För taxichaufförerna kommer det att ta ett årtionde. När vi fick upp de nya skyltarna på huvudkontoret lade jag upp en bild på Linked In och fick kommentaren ”Vissa säger fortfarande Asea.” Och det var 1988, berättar Georg Lindberg Bösche och skrattar.

Ny fabrik öppnar i grannkommunen i augusti

Ekonomiskt ser separationen från ABB ut att ha blivit dyrköpt, enligt den senaste årsredovisningen, som gäller från januari 2020 till mars 2021. Resultatet för det svenska bolaget, Hitachi Energy Sweden, landade på hela två miljarder kronor minus.

Enligt årsredovisningen berodde det främst på några större engångskostnader i samband med försäljningen till Hitachi, till exempel utköp av pensioner och förändrat räkenskapsår. Men coronapandemin gav också en dämpad aktivitet på marknaden.

Här förbereds kärnplåten för att gå vidare i tillverkningsprocessen. Kärnplåten ska sedan omges av flera lager av kopparlindningar som överför magnetiska fält till varandra och inducerar spänning. Foto: Henrik Hansson

Nu säger Tobias Hansson att siffrorna ser bättre ut, utan att avslöja några detaljer.

– Absolut, det blir ett bättre resultat i år, ett plusresultat. Och det är ett jättebra år sett till orderingång, säger han.

Det gör att företaget behöver växa. Minst 500 personer ska rekryteras i Sverige under året.

Fabriksområdet i Ludvika börjar också bli för litet. Nyligen meddelade bolaget att en ny fabrik för ventiltillverkning ska öppna i grannkommunen Smedjebacken i augusti. Då flyttas tillverkningen av en del av HVDC-ventilerna från Ludvika för att göra plats för fler HVDC-produkter.

Ludvika är den största produktionsorten i Hitachi Energy

Det finns en oro bland personalen för att det kan bli svårt att få tag på alla nya medarbetare som behöver anställas, vilket kan leda till en ökad belastning på dem som jobbar i bolaget i dag. Det berättar de fackliga representanterna Bo Westman och Marina Gullo från Saco.

– Även om de nya är jätteduktiga och perfekta tar de ju också resurser i början, säger Bo Westman.

Ludvika är Hitachi Energys största produktionsort. Här finns tillverkning av transformatorer, shuntreaktorer, brytare, HVDC-komponenter och kondensatorer. Störst efterfrågan ser bolaget nu inom projekt som rör havsbaserad vindkraft.

– Det exploderar därute, runtom i Europa, Sverige och Asien. Vi vill vara med och leverera alla kraftprodukter till hela kedjan och knyta ihop överföringen hela vägen in till land, säger Tobias Hansson.

I provrummet simuleras kortslutningar till följd av åsknedslag eller träd som faller över en ledning för att kontrollera att transformatorn klarar sådana situationer. Foto: Henrik Hansson

Den beigefärgade transformatorn i provhallen kommer vid Dogger Bank att få till uppgift att transformera vindkraftens spänning från 66 till 320 kilovolt. Därefter ska växelströmmen ledas till en omriktarstation för att konverteras till likström innan den överförs till land.

”Blyertsstreck kan göra att det smäller”

Totalt har Hitachi Energy tecknat avtal om att leverera 18 transformatorer till Dogger Bank-projektet. En del ska stå till havs, andra på land.

– Hela vårt syfte som företag handlar om att ställa om energisystemet och världen till ett minskat koldioxidavtryck och i förlängningen fossilfritt. Det är det vi håller på med, på bred front, i hela vårt globala företag, säger Tobias Hansson.

Lite längre in i transformatorfabriken pågår arbete på en enhet som ska till Skanstull i Stockholm. Projektledare Anton Lind visar hur koppar lindas runt en kärna av plåt. Det görs helt manuellt.

– För att bli en duktig lindare behöver man upp till tio år. Man måste kunna böja och skarva, det är jättemånga moment, säger han.

Anton Lind visar koppartråden som ska lindas runt kärnplåten i en transformator. Foto: Henrik Hansson

För att komma in hit måste vi ta på oss skoskydd och glasögon. Det är viktigt att hålla tillverkningsområdet rent.

–  En smutspartikel eller blyertsstreck kan göra att det smäller i provrummet, varnar Tobias Hansson.

Kopparlindningarna omges av papper och ser ut som enorma rullbalar i väntan på montage. Anton Lind visar runt i transformatorfabriken. Foto: Henrik Hansson

Svenskt rekord i tung transport

För några år sedan slog dåvarande ABB rekord med världens mest kraftfulla transformator. Genom att höja spänningsnivån till 1 100 kilovolts likström skulle 12 000 MW kunna överföras på en kinesisk HVDC-länk.

Nu är siktet inte längre inställt på att höja spänningen. I stället riktas fokus på att få ner energiförlusterna i transformatorerna.

– En bra transformator har en verkningsgrad om 99,8 procent, det är väldigt högt, så vi jobbar med verkligen små delar att förbättra. Men de är ack så viktiga eftersom energin flödar genom våra maskiner, säger Georg Lindberg Bösche.

Georg Lindberg Bösche. Foto: Henrik Hansson

En transformator tillverkas på ungefär ett år i fabriken. Men först tar det cirka ett år att spika designen och köpa in material. Så totalt landar tiden från avtal till leverans på omkring två år. I Ludvika har fabriken kapacitet för att producera omkring 50 transformatorer varje år.

I slutet av maj väntas bolaget, enligt egen utsago, slå ett nytt Sverigerekord i tung transport. Då är det en transformator som ska forslas från Ludvika till Ånge. Ekipaget blir drygt 100 meter långt och kommer att väga 700 ton.

Kräppat papper från Ukraina

Liksom många andra bolag har Hitachi Energys svenska verksamhet drabbats av den globala halvledarbristen och den allmänna prisuppgången på varor i spåren av kriget i Ukraina. Kärnplåt som behövs till transformatorerna har blivit dyrare. Bristen på kretskort till bolagets automatiska styrsystem för elöverföring har gjort att vissa delar av tillverkningen emellanåt har stått stilla.

– Det har varit jättetufft, vi har fått designa om en del lösningar. Det har varit en rejäl utmaning, säger Tobias Hansson.

Anders Nyman svetsar plåtdetaljer i verkstaden. Foto: Henrik Hansson

Enligt Marina Gullo har bolaget tidigare köpt ett särskilt papper till genomföringar från ett företag i Ukraina.

– Det är ett kräppat papper som görs i en fabrik i Ukraina, men just nu finns inte det, så vi har väldigt snabbt börjat titta på nya leverantörer, berättar hon.

”Det nya ägarskapet passar ändå bättre”

Men hur har då bytet till japanska huvudägare upplevts av medarbetarna? Både Marina Gullo och Bo Westman tycker att det har varit positivt. Särskilt sedan den tidigare storägaren Cevian med Christer Gardell i spetsen offentligt började förorda en försäljning av kraftdivisionen.

– Det har inte varit en trevlig känsla att ha en ägare som egentligen inte vill ha oss. Det har legat över oss väldigt länge. När Hitachi tog över skulle jag säga att de allra flesta var positiva. Känslan vi har av Hitachi är att de är väldigt intresserade, säger Marina Gullo.

Även Sverigechefen Tobias Hansson är nöjd med ägarbytet.

– Vi har haft en superfin resa med ABB, men det nya ägarskapet passar ändå bättre. Det blir tydligare att det handlar enbart om energiomställning, säger han.

Hitachi Energy i Ludvika

År 1900 grundades verkstadsföretaget Elektriska Aktiebolaget Magnet i Ludvika för att förse gruvor, kraftstationer och industrier med elkraftsutrustning. Företaget fick tillstånd att nyttja Aseas patent på trefassystemet och uppgick senare i bolaget under namnet Ludvikaverken.

1988 gick Västeråsbaserade Asea och schweiziska Brown Boveri ihop och bildar ABB med huvudkontor i Zürich.

2020 sålde ABB sin kraftdivision till Hitachi. Det nya bolaget Hitachi Energy har 38 000 medarbetare i 90 länder. 4 500 av medarbetarna finns i Sverige.

Linda Nohrstedt

Mer om: Hitachi HVDC

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt