Håll dig uppdaterad! Anmäl dig till våra populära (och kostnadsfria) nyhetsbrev här.
För första gången undersöker Försvarsmakten möjligheten att skjuta upp egna militära satelliter. Det framkommer i en Ekotintervju med överbefälhavaren Micael Bydén.
– Jag kan se framför mig ett nyttjande av mindre satelliter, det vill säga inte stora, stationära, under en begränsad tid, och för ett begränsat område och syfte, säger Micael Bydén till Sveriges Radio.
Letar efter samarbetspartners
Svenska militära satelliter har sedan tidigare ansett vara för dyra, men den senaste tidens teknikutveckling och fortsatta miniatyrisering har gjort satelliterna både billigare och mindre.
Dagens minisatelliter, inte större än skokartonger, kan skjutas upp i svärmar och sedan användas för exempelvis spaning och kommunikation, enligt överbefälhavare Micael Bydén.
Nu ska Försvarsmakten leta efter lämpliga samarbetspartners som kan hjälpa till att ta fram tekniken som fyller behoven som finns. Förhoppningen är att kunna basera den militära satelliten helt eller delvis på något som redan finns på marknaden.
– Vi behöver jobba närmare forskningsinstituten, universiteten och inte minst näringslivet och företagen, säger Micael Bydén.
Sköt upp testsatellit 2019
Försvarsmaktens första steg inom området har redan tagits. 2019 sköts en cirka 7 kilo tung testsatellit upp i ett samarbete mellan Sverige och USA.
Målet med försöket var att visa på möjligheten att använda en så kallad stjärnkamera för att samla in bilder på olika objekt i rymden. Detta material kan sedan användas för att upptäcka, lokalisera och identifiera andra satelliter.
– Projektet bidrar därmed till att bygga upp Försvarsmaktens förmåga att på sikt kunna följa vilka satelliter som flyger över Sverige och bygga upp en så kallad rymdlägesbild, sa Försvarsmaktens forskningschef överste Rickard Stridh i ett pressmeddelande efter uppskjutningen.
Militärt intresse för rymden
Sverige är inte det enda landet som intresserar sig av nanosatelliter för militärt bruk. I slutet av juni i år sköt exempelvis Nederländerna upp sin första rymdsond, kallad Brik-II.
I nyttolasten finns en mottagare för militära radiofrekvenser samt ett kommunikationssystem som använder UHF-bandet (Ultra High Frequency, ultrahög frekvens på svenska).
Med ombord finns också en Langmuirsond, som bland annat mäter elektrondensiteten i jonosfärens plasma, vars variationer påverkar radiovågornas utbredning.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.