Första planeten i en annan galax kan ha observerats av forskare

2021-11-01 13:27  

Astronomer har upptäckt vad som kan vara den första observationen av en planet utanför Vintergatan. Men vi får vänta i decennier på ett säkert svar.

28 miljoner ljusår bort, i spiralgalaxen Malströmsgalaxen, finns en dubbelstjärna som ger ifrån sig röntgenstrålning, en så kallad röntgenbinär. Forskare har nu hittat tecken som pekar på att en planet ungefär lika stor som Saturnus är i omlopp kring dubbelstjärnan. Om det är en planet man har funnit så är det den första exoplaneten, en planet utanför vårt solsystem, som observerats utanför Vintergatan.

En röntgenbinär är uppbyggd av en vanlig stjärna och en kompakt stjärnrest, till exempel en neutronstjärna eller ett svart hål. Stjärnresten drar till sig materia från den levande stjärnans yta och när materian faller mot stjärnresten värms den upp till väldigt höga temperaturer. Detta skapar i sin tur röntgenstrålning som vi sen kan observera.   

Astronomiska passager utgör grunden för observationerna 

Ett vanligt sätt att upptäcka exoplaneter är genom astronomiska passager, även kallade astronomiska transiter. När en exoplanet passerar framför en stjärna, sett från oss, så blockeras en del av ljuset. Genom att mäta synligt ljus från stjärnor i Vintergatan har hittills tusentals exoplaneter upptäckts. Men nu har alltså en forskargrupp använt samma metod fast för stjärnsystem som ger ifrån sig röntgenstrålning och som dessutom ligger i andra galaxer.  

– Vi försöker öppna upp en helt ny arena för att hitta nya världar genom att söka efter planetkandidater vid röntgenvåglängder. En strategi som gör det möjligt att upptäcka dem i andra galaxer, säger Rosanne Di Stefano vid institutionen för astrofysik på Harvard & Smithsonian i Cambridge, Massachusetts som lett studien i ett pressmeddelande från Nasa

Läs mer: De undersöker den gåtfulla antimaterian – ”Vi kanske bara ser toppen av ett isberg”

Observationerna kommer från röntgenteleskopet Chandra som sköts upp i rymden 1999 av Nasa. Röntgenstrålning absorberas av jordens atmosfär vilket gör att mätningar i röntgenspektrumet görs bäst ifrån rymden.  

Illustration av Chandra-teleskopet. Foto: NASA/CXC & J.Vaughan

Vid observationer av det binära stjärnsystemet M51-ULS-1 i Malströmsgalaxen har strålningen varierat på ett vis som pekar på att en planet passerat framför röntgenbinären. Eftersom stjärnresten i en röntgenbinär är kompakt är regionen som ger ifrån sig röntgenstrålning relativt liten. Om en exoplanet i omlopp kring systemet passerar framför stjärnresten blockeras då en stor del av röntgenstrålningen.  

Exoplaneter som passerar större stjärnor som främst strålar i det visuella spektrumet blockerar bara en liten del av ljuset, det är då svårt att mäta variationer i ljusstyrkan på stora avstånd. Men då en exoplanet i omlopp runt en röntgenbinär i stort sett helt kan blockera strålningen möjliggörs observationer av planeter i andra galaxer.  

Mer data behövs för att säkerställa fyndet 

Studien som publicerats i Nature astronomy kan dock inte bekräfta att det är en exoplanet som passerat framför röntgenbinären. Mer data behövs för att kunna konfirmera fynden som gjorts, men ett problem är att omloppsbanan för planeten uppskattas till runt 70 år.  

 – För att bekräfta att vi ser en planet kommer vi sannolikt behöva vänta i decennier för att se en till transit. Och på grund av osäkerheterna om hur lång omloppsbanan är så kan vi inte heller veta när vi ska titta, säger medförfattaren till studien Nia Imara vid University of California i Santa Cruz i samma pressmeddelande. 

Läs mer: Oumuamua – fyndet som trappar upp sökandet efter utomjordingar

Om det är en exoplanet så har den antagligen fått utstå mycket. Stjärnresten i röntgenbinären utgörs som sagt av en neutronstjärna eller ett svart hål. För att dessa ska bildas måste en stjärna ha exploderat i en supernova, en av universum våldsammaste explosioner. I framtiden kommer även den andra stjärnan i systemet att explodera och utsätta exoplaneten för höga mängder strålning ännu en gång. 

Fakta: Exoplaneter – några observationer från historien

Här följer några historiska observationer som gjorts av exoplaneter.

1984 observeras en skiva av gas och stoft, en protoplanetär skiva, runt stjärnan Beta Pictoris. Det är i sådana skivor som planeter kan skapas. 

1992 rapporteras den första upptäckten av planeter utanför vårt solsystem. Det var Aleksander Wolszczan och Dale Frail som upptäckte två stenplaneter i omlopp kring pulsaren PSR B1 257+12. 

1995 upptäcks den första planeten runt en huvudseriestjärna. Huvudserien är den kurva där de flesta stjärnor befinner sig och utgår från spektraltyp och luminositet. Solen är ett exempel på en huvudseriestjärna. Planeten fick namnet 51 Pegasi b och upptäcktes av forskarena Michel Mayor och Didier Queloz som 2019 tilldelades Nobelpriset i fysik.

1999 observerar två forskarlag, oberoende av varandra, en planet som passerar framför stjärnan HD 209458. Detta är den första observationen av en astronomisk passage, det som sedermera blir ett starkt verktyg för att hitta exoplaneter. 

2001 observeras den första exoplaneten inom den beboeliga zonen i sitt solsystem. Planeten har ungefär samma avstånd till sin stjärna som jorden har till solen. 

2005 observeras det första ljuset som kommer från en exoplanet. Med hjälp av Spitzer-teleskopet observerar astronomer infrarött ljus som kommer direkt från planeterna HD 209458 b och TrES-1. 

2014 hittas den första exoplaneten i samma storlek som jorden i den beboliga zonen runt en stjärna.

Källa: Nasa

Bill Burrau

Mer om: Rymden Exoplanet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt