Första lovande försöket: Påskynda däggdjurs genutveckling

2019-01-23 19:00  

Forskare har för första gången lyckats snabba på evolutionen hos däggdjur med hjälp av gensaxen Crispr. Men försöket lyckades bara på honorna.

Vissa genvarianter går i arv i större utsträckning än förväntat. Skälet är gendrivare, ett stycke i dna-koden som ökar en genvariants chans att sprida sig vidare, till kommande generationer och potentiellt sett alla individer i en population.

Med gensaxen Crispr-Cas9 har det blivit enklare att tillverka konstgjorda gendrivare, som kan påskynda spridningen av specifika genvariationer i en population.

Nu har en forskargrupp vid University of California, San Diego, för första gången nått viss framgång i labbet med en sådan Crispr-baserad gendrivare på ett däggdjur, specifikt möss. Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Läs mer: Genredigerade grödor blev 40 procent större

– Vår drivkraft var att utveckla detta som ett verktyg för labbforskare att kontrollera olika geners ärftlighet i möss. Med vidareutveckling tror vi att det kan bli möjligt att göra djurmodeller av komplexa genetiska sjukdomar hos människor, som artros och cancer, något som inte är möjligt i dag, säger Kimberly Cooper, biträdande professor och den som har lett studien i en kommentar.

Ökad sannolikhet bland honor, men inte hanar

Forskarna lyckades öka sannolikheten för att mösshonor skulle ärva en särskilt utformad variant av tyr, en gen som påverkar vilken färg mössens päls får, från 50 till 70 procent. Men metoden fungerade inte alls på hanar. Studien bedöms ändå vara ett viktigt framsteg.

Förra året berättade forskare vid Imperial College London att de för första gången hade lyckats utrota populationer av malariamyggor i labbmiljö med en Crispr-baserad gendrivare.

Forskarna använde Crispr-Cas9 för att ändra en del av en gen som styr mygghonans utveckling. Mygghonor som bar på två kopior av genen fick både hon- och hanegenskaper. De kunde då inte lägga några ägg. Till slut föddes inga honor alls, vilket fick populationen att kollapsa.

Kimberly Cooper vid University of California, San Diego tror att gendrivare i framtiden även skulle kunna hjälpa forskare att bättre förstå mekanismerna bakom evolutionen, till exempel hur fladdermusen utvecklade vingar.

Gendrivare inte helt okontroversiellt

Ethan Bier, professor och medförfattare till studien, säger att en vidareutvecklad variant av den Crispr-baserade metoden skulle kunna användas för att anpassa eller minska däggdjurspopulationer som ligger bakom sjukdomar eller orsakar skador på inhemska arter. Detta är dock kontroversiellt, eftersom det finns en oro inom forskarvärlden för att vi genom att eliminera en viss art, exempelvis myggor, eller göra stora förändringar kan påverka andra arter och den biologiska mångfalden, med okänd utgång.

Den amerikanska forskargruppen tror att gendrivare även kan bidra till att minska kostnaderna, korta tiden och minska antalet möss som behövs för att genomföra grundläggande och biomedicinsk forskning.

Här kan du se en videosammanfattning av studien.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt